Santi Simone e Giuda – Wikipedia

	Santi Simone e Giuda
	Kyrka
	Den forna kyrkans port vid trappans krön.
Land	Italien
Län	Lazio
Ort	Rom
Trossamfund	Romersk-katolska kyrkan
Stift	Roms stift
Plats	Via di San Simone
Invigd	1100-talet
Dekonsekrerad/; Riven
- Dekonsekrerad	1902
	Santi Simone e Giudas (den röda cirkeln) ungefärliga läge vid Via di San Simone (vid den blå pilen) på en karta över Rom från år 2018. Santi Simone e Giudas (den röda cirkeln) ungefärliga läge vid Via di San Simone (vid den blå pilen) på en karta över Rom från år 2018.

Ej att förväxla med Santi Simone e Giuda Taddeo a Torre Angela.

Santi Simone e Giuda är en dekonsekrerad kyrkobyggnad i Rom, helgad åt apostlarna Simon och Judas. Kyrkan är belägen i slutet av en återvändsgata i Rione Ponte.

Kyrkans historia

Kyrkan konsekrerades av påve Paschalis II (1099–1118) och på nytt av påve Innocentius II år 1143. Kyrkan nämns i en bulla promulgerad av påve Alexander III år 1178 och i en bulla av Urban III år 1186. Kyrkan hette ursprungligen Santa Maria in Montecello, vilket syftar på Monte Giordano, en höjd på vilken kyrkan var belägen. Andra dokumenterade namn är Santa Maria della Corte, Santa Maria de Monte Iordano och Santa Maria de Monte Iohannis Ronzonis.^[1] Under 1400-talet ändrades namnet till Santi Simone e Giuda. Anledningen till namnbytet var att dessa två apostlar vid den tiden saknade en egen kyrka i Rom. Vid denna tid blev kyrkan församlingskyrka och fick även en liten kyrkogård.

Kyrkan genomgick 1720 en genomgripande restaurering. Kyrkan fråntogs sina rättigheter som församlingskyrka i slutet av 1800-talet och dekonsekrerades i början av 1900-talet. Den övre delen av kyrkans fasad avlägsnades förmodligen i samband med detta. Kyrkobyggnaden har sedan dess använts som biograf, snickarverkstad, restaurang och slutligen som teater. Denna stängdes 2010 och den forna kyrkan står sedan 2016 tom.

Kyrkans gravstenar befinner sig numera i atriet till San Silvestro in Capite.^[2] En av dessa tillhörde Faustino de' Crispolti (död 1727).^[3]^[4] Denne härstammade från Perugia och var för en tid guvernör i Benevento. Därutöver var De Crispolti kanik vid Peterskyrkan samt auditor vid Rota Romana.^[5]

D ⋅ O ⋅ M
IACET HIC
FAVSTINVS DE CRISPOLTIS
PATRITIVS PERVSINUS EX POMONTIS D ⋅ D ⋅
IN AVLA ET CVRIA
PRIMVM INNOCEN ⋅ XII PINCERNA
BENEVENTI DEINDE GVBERNATOR
IN ÆMILIA POSTMODVM ARMIS
IN PROVIN ⋅ VERO PATRIMONII
PVBLICÆ TVENDÆ SANITATI
PRÆFECTVS
CAM ⋅ APOST ⋅ CLERICVS
AC DEMVM S ⋅ ROTÆ ROM ⋅ AVDITOR
QVI
CONCREDITIS HISCE MVNIIS
SVMMA CVM FIDE
ET PARI LAVDE PERFVNCTVS
OBIIT IDIB ⋅ IVN ⋅ AN ⋅ MDCCXXVII
AN ⋅ NATVS LXIII MEN ⋅ III D ⋅ VI

Interiören

I kyrkobyggnadens interiör finns två bevarade fresker: Tronande Madonna med Jesusbarnet och de heliga Simon och Judas, som antas ha utförts av Antoniazzo Romanos skola, och ett fragment av Korsfästelsen, utförd på 1300-talet.^[6]

Omnämningar i kyrkoförteckningar

Katalog	År	Benämning
Catalogo di Cencio Camerario (Il presbiterio dei turiboli)	1192	sco. Martino in Monticello^[7]
Catalogo di Cencio Camerario (Il presbiterio delle litanie)	1192	sce. Marie in Monticello^[8]
Il catalogo Parigino	cirka 1230	s. Maria de Monticellis de Scorte^[9]
Il catalogo di Torino	cirka 1320	Ecclesia sancte Marie de monte Johannis Ronçonis^[10]
Il catalogo del Signorili	cirka 1425	sce. Mariae de Monticellis^[11]

Bilder

Santi Simone e Giuda (här benämnd SS. SIMONE E GIVDA) på Giovanni Maggis vy över Rom från år 1625.
Den forna kyrkans ingångsportal.
Gravsten över Faustino de' Crispolti (död 1727). Numera i atriet till San Silvestro in Capite.
Santi Simone e Giuda (nummer 586 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748.

Källor

Noter

^ Armellini 1982, s. 362.
^ Pietrangeli 1973, s. 22.
^ Forcella 1873, s. 216.
^ ”Strade della Roma Papale: Piazza di San Silvestro in Capite: Chiesa di San Silvestro in Capite – Lapide di Faustino De Cristopolti – 1727”. Il Libro del passato. Arkiverad från originalet den 27 november 2018. https://www.webcitation.org/74Eyew23R?url=http://www.borgato.be/MISCELLANEA/ROMA_COLONNA/html/1727.html. Läst 27 november 2018.
^ Apice, Elide (14 augusti 2015). ”Accadde oggi: Benevento 1703. La tradizionale cavalcata che apriva la Fiera di San Bartolomeo. Un ferragosto di tanti anni fa” (på italienska). Sannio Teatri e Culture. Arkiverad från originalet den 27 november 2018. https://www.webcitation.org/74F0kTpTh?url=http://www.sannioteatrieculture.it/dettagliocomunicato.php?vIdComunicato=6101. Läst 27 november 2018.
^ Ciofetta 1997, s. 13.
^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#236. Läst 28 oktober 2021.
^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#L35. Läst 28 oktober 2021.
^ ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#52. Läst 28 oktober 2021.
^ ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#128. Läst 28 oktober 2021.
^ ”Il catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#79. Läst 28 oktober 2021.

Webbkällor

”Santi Simone e Giuda” (på italienska). info.roma.it. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2021. https://archive.md/EVzlI. Läst 28 oktober 2021.

Tryckta källor

Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651
Baronio, Cesare (1719) (på italienska). Descrizione di Roma moderna. "II". Roma: Michel Angelo e Pier Vincenzo Rossi. sid. 327–328. OCLC 79337095
Blasi, Benedetto (1999) (på italienska). Rione V Ponte. I Rioni di Roma. Città di Castello: Grafiche Pima. sid. 67
Carpaneto, Giorgio; Sanfilippo, Mario (2001) (på italienska). La grande guida dei rioni di Roma: storia, segreti, monumenti, tradizioni, leggende, curiosità. Guide insolite, 17 (2). Roma: Newton & Compton Editori. sid. 353–354, 357. ISBN 88-8289-388-X. OCLC 888652805
Ciofetta, Simona (Dicembre 1997). ”San Simeone Profeta e Santi Simone e Giuda” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (11): sid. 12–13. ISSN 1126-6546.
Forcella, Vincenzo (1873) (på italienska) ( PDF). Iscrizioni delle chiese e d'altri edificii di Roma dal secolo XI fino ai giorni nostri. "2". Roma: Cecchini. OCLC 888776950. https://warburg.sas.ac.uk/pdf/hnh5600b2797976v2.pdf
Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954
Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 145. OCLC 30727273
Pietrangeli, Carlo (1973) (på italienska). Rione V Ponte. Guide rionali di Roma. "2" (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. OCLC 985088701
Pratesi, Ludovico (1995) (på italienska). Il rione Ponte. Roma: Newton Compton editori. ISBN 88-7983-509-2
Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 345. ISBN 88-8289-419-3

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Santi Simone e Giuda.
Bilder & media

Romersk-katolska kyrkobyggnader i Rione Ponte
Oratorio di San Celso Santi Simone e Giuda Santa Maria della Pace Santa Maria dell'Anima San Salvatore in Lauro Santa Maria della Divina Provvidenza a Ponte Santi Celso e Giuliano San Giovanni dei Fiorentini Sant'Apollinare San Biagio della Pagnotta Santa Maria del Suffragio Oratorio del Gonfalone

[1] Armellini 1982, s. 362.

[2] Pietrangeli 1973, s. 22.

[3] Forcella 1873, s. 216.

[4] ”Strade della Roma Papale: Piazza di San Silvestro in Capite: Chiesa di San Silvestro in Capite – Lapide di Faustino De Cristopolti – 1727”. Il Libro del passato. Arkiverad från originalet den 27 november 2018. https://www.webcitation.org/74Eyew23R?url=http://www.borgato.be/MISCELLANEA/ROMA_COLONNA/html/1727.html. Läst 27 november 2018.

[5] Apice, Elide (14 augusti 2015). ”Accadde oggi: Benevento 1703. La tradizionale cavalcata che apriva la Fiera di San Bartolomeo. Un ferragosto di tanti anni fa” (på italienska). Sannio Teatri e Culture. Arkiverad från originalet den 27 november 2018. https://www.webcitation.org/74F0kTpTh?url=http://www.sannioteatrieculture.it/dettagliocomunicato.php?vIdComunicato=6101. Läst 27 november 2018.

[6] Ciofetta 1997, s. 13.

[7] ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#236. Läst 28 oktober 2021.

[8] ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#L35. Läst 28 oktober 2021.

[9] ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#52. Läst 28 oktober 2021.

[10] ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#128. Läst 28 oktober 2021.

[11] ”Il catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#79. Läst 28 oktober 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]