Santi Andrea e Bartolomeo – Wikipedia

Santi Andrea e Bartolomeo
Kyrka
Fasaden vid Via Santo Stefano Rotondo.
Fasaden vid Via Santo Stefano Rotondo.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats Via Santo Stefano Rotondo
Invigd 600-talet
Kyrkan Santi Andrea e Bartolomeo på en karta från år 2019.
Kyrkan Santi Andrea e Bartolomeo på en karta från år 2019.
Kyrkan Santi Andrea e Bartolomeo på en karta från år 2019.

Santi Andrea e Bartolomeo, även benämnd Santi Andrea e Bartolomeo al Laterano,[1] är en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt de heliga apostlarna Andreas och Bartolomaios. Kyrkan är belägen vid Via Santo Stefano Rotondo i Rione Monti.

Kyrkans historia

[redigera | redigera wikitext]

Den första kyrkan på denna plats uppfördes under påve Honorius I:s pontifikat (615–638).

En restaurering genomfördes av Giacomo Mola år 1634 på begäran av påve Urban VIII. Mola ledde även restaureringen av det intilliggande Ospedale di San Giovanni. Den nuvarande fasaden är från påve Benedikt XIII:s pontifikat (1724–1730). Fasaden renoverades år 1992.[2]

Fasaden har en våning med fyra pilastrar med joniska kapitäl, vilka är dekorerade med festonger. 1400-talsportalens krönande pediment har en byst föreställande Frälsaren. Pilastrarna bär upp ett entablement, vars fris bär dedikationsinskriptionen: EC−V ARCHIHOSPITALIS SS SALVATORIS −AD SS.[a][2]

Interiören

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans grundplan är trapetsoidal.[3] Kyrkans högaltare samt golvet i cosmati-stil är från 1400-talet. Det högra sidoaltaret är invigt åt Den heliga Familjen och har målningen Vila under flykten till Egypten av Francesco Coghetti från år 1865. Ovanför denna återfinns ett freskfragment från en ikon i bysantinsk stil, vilket framställer Jungfrun och Barnet med änglar. Detta fragment härstammar från den närbelägna, på 1880-talet rivna, kyrkan Santa Maria Imperatrice.[3] Enligt legenden är ikonfragmentet från 500-talet. Det vänstra sidoaltaret har en målning som framställer Jungfru Maria som Salus Infirmorum.[2]

Kyrkan är inte öppen för allmänheten och används uteslutande för begravningsmässor.[4]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Dedikationsinskriptionen utläses: ECCLESIA VENERABILIS ARCHIHOSPITALIS SANCTISSIMO SALVATORIS AD SANCTA SANCTORVM.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Armellini, Cecchelli & Tacchi Venturi 1942, s. 1245.
  2. ^ [a b c] Lombardi 1993, s. 55.
  3. ^ [a b] Ausenda 2002, s. 286.
  4. ^ Rendina 2000, s. 31.

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 115. OCLC 9269651 
  • Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1245–1246. OCLC 2997278 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 286. ISBN 88-365-2541-5 
  • Buchowiecki, Walther (1967) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms: der römische Sakralbau in Geschichte und Kunst von der altchristlichen Zeit bis zur Gegenwart. Bd 1, Die vier Patriarchalbasiliken und die Kirchen innerhalb der Mauern Roms: S. Agata dei Goti bis S. Francesco Saverio. Wien: Brüder Hollinek. sid. 366–367. Libris 76030. OCLC 888923228 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 195. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 55. OCLC 30727273 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 31. ISBN 88-8289-419-3 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Santi_Andrea_e_Bartolomeo&oldid=55153512”