Sigismund av Ungern – Wikipedia

Sigismund av Ungern
Sigismund av Ungern.
Målning av Albrecht Dürer.
Född14 februari 1368[1][2]
Prag[1][2]
Död9 december 1437[3] (69 år)
Znojmo[4], Tjeckien
BegravdKatedralen Jungfru Marie himmelsfärd i Oradea
Medborgare iTysk-romerska riket och Ungern
SysselsättningMonark
Befattning
Kurfurste, Markgrevskapet Brandenburg (1378–1388)
Kung av Ungern (1387–1437)[5]
Romersk kung (1411–1437)
Kurfurste, Markgrevskapet Brandenburg (1411–1415)
Kung av Böhmen (1419–1437)
Hertig av Luxemburg (1419–1437)
Tysk-romersk kejsare (1433–1437)
MakaMaria av Ungern
(g. 1385–1395)[6]
Barbara av Celje
(g. 1405–1437)[6]
BarnN. av Luxemburg, prins av Ungern (f. 1395)[7]
János Hunyadi (f. 1407)
Elisabeth av Böhmen (f. 1409 och 1409)
FöräldrarKarl IV
Elisabet av Pommern
SläktingarMargareta av Böhmen (syskon)
Katarina av Luxemburg (syskon)
Wenzel IV av Böhmen (syskon)
Anna av Böhmen (syskon)
Albrekt III, hertig av Österrike
Jobst av Mähren
Johan III av Nürnberg
Albrekt II av Tyskland
Kasimir IV av Polen
Margareta av Thüringen
Vladislav II av Böhmen och Ungern
Utmärkelser
Den gyllene rosen (1415)
Strumpebandsorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Sigismund, född 15 februari 1368 i Nürnberg, död 9 december 1437 i Znaim, Mähren, av huset Luxemburg, var kurfurste av Brandenburg 1378–1388 och 1411–1415, kung av Ungern från 1387, romersk kung från 1411, kung av Böhmen från 1419, kung av Lombardiet från 1431 samt tysk-romersk kejsare från 1433 till sin död.

Sigismund var son till Karl IV och dennes fjärde hustru Elisabet av Pommern. År 1385 gifte han sig med Maria av Ungern och kröntes kort därefter till kung av Ungern. År 1393 deltog Sigismund i ett uppror för att beröva sin halvbror Wenzel IV makten i tysk-romerska riket. Maria avled 1395 och då blev Sigismund ensam härskare i Ungern.

År 1396 gav sig Sigismund ut på ett korståg men besegrades av osmanerna i slaget vid Nikopolis den 25 september samma år. Senare grundade han Drakens orden med syfte att skydda kristna intressen, i synnerhet från osmanerna. Sigismund var en av initiativtagarna till konciliet i Konstanz (1414–1418), vilket bilade påveschismen. År 1433 kröntes Sigismund till tysk-romersk kejsare och härskade till sin död 1437.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Kejsar Henrik VII
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Kung Johan "den blinde" av Böhmen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Margareta av Brabant
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kejsar Karl IV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Kung Wenzel II av Böhmen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Elisabet av Böhmen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Judith av Habsburg
 
 
 
1. Kejsar Sigismund
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Hertig Wartislaw IV av Pommern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Hertig Bogislaw V av Pommern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Elisabeth av Lindow-Ruppin
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Elisabet av Pommern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Kung Kasimir III av Polen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Elisabet av Polen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Aldona av Litauen
 
 
 


  1. ^ [a b] Jakob Wencker, Collecta archivi et cancellariӕ jura (på latin), Johann Reinhold I. Dulssecker, 1715, s. 126.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Rudolf Knott, Ein Beitrag zur Geschichte der Beziehungen der Luxemburger in Böhmen zu den Gonzaga in Mantua (på German (traditional orthography)), vol. 39, 3, Mittheilungen des Vereins für Geschichte der Deutschen in Böhmen, 1901, s. 273-274.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000728845, läst: 27 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000728845, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Jenő Horváth & Zsuzsa Gáspár (red.), Királyok könyve, Officina Nova, 1997, s. 70, ISBN 963-548-580-8.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] The Peerage person-ID: p11390.htm#i113896, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, mek.oszk.hu .[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Wenzel IV av Böhmen
Kurfurste av Brandenburg
1378–1388
Efterträdare:
Jobst av Mähren
Företrädare:
Maria av Ungern
Ungerns regent
1387–1437
Efterträdare:
Albrekt II av Tyskland
Företrädare:
Jobst av Mähren
Kurfurste av Brandenburg
1411–1415
Efterträdare:
Fredrik I av Brandenburg
Företrädare:
Wenzel IV
Böhmens regent
1419–1437
Efterträdare:
Albrekt II av Tyskland
Företrädare:
Karl IV
Tysk-romersk kejsare
1433–1437
Efterträdare:
Fredrik III