Sjöbo kommun – Wikipedia

Sjöbo kommun
Kommun
Sjöbo kommunhus
SloganSjöbo – en plats vi skapar tillsammans[1]
Kommunens vapen.
Sjöbo kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortSjöbo
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd19 344 ()[2]
Areal506,59 kvadratkilometer ()[3]
- därav land491,79 kvadratkilometer[3]
- därav vatten14,8 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet39,33 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater55°38′00″N 13°42′00″Ö / 55.633333333333°N 13.7°Ö / 55.633333333333; 13.7
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsYstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1090[4]
Anställda1 375 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1265[6]
GeoNames2678902
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Sjöbo kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Sjöbo.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Björka, Blentarp, Brandstad, Everlöv, Fränninge, Ilstorp, Lövestad, Röddinge, Södra Åsum, Sövde, Tolånga, Vanstad, Vollsjö, Östra Kärrstorp och Öved. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Sjöbo municipalsamhälle inrättades i Södra Åsums landskommun 2 april 1898 och upplöstes när landskommunen 1952 ombildades till Sjöbo köping. Lövestads municipalsamhälle inrättades 8 maj 1938 och upplöstes vid utgången av 1951.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bjärsjölagård (av de tidigare kommunerna Västerstad, Östraby, Östra Kärrstorp och Öved), Blentarp (av Blentarp, Everlöv och Sövde), Vollsjö (av Brandstad, Fränninge och Vollsjö) samt Östra Färs (av Lövestad, Röddinge, Tolånga och Vanstad) samtidigt som Sjöbo köping bildades av landskommunerna Björka, Ilstorp och Södra Åsum.

Sjöbo kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sjöbo köping. 1974 införlivades kommunerna Blentarp, Vollsjö och Östra Färs samt delar ur den då upplösta Bjärsjölagårds kommun (Östra Kärrstorps och Öveds församlingar).[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Ystads domsaga.[8]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Sjöbo kommuns varierande landskap sträcker sig från den imponerande Romeleåsen i sydväst till de böljande jordbruksmarkerna i nordöst. På nordsidan av Romeleåsen kantas landskapet av branta sluttningar och erosionsdalar, som leder ned till de flacka ängsmarkerna kring Klingavälsån, vilka ofta översvämmas under våren. I sydost varierar landskapet vid de fågelrika Snogeholmssjön och Sövdesjön mellan öppna marker och skogar av bok och ek. Sjöbo Ora utgör ett kulligt platåområde täckt av bokskog och uppbyggt av isälvssediment.[9]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Sjöbo kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[10]:

Det finns åtta tätorter i Sjöbo kommun.[11]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Sjöbo &&&&&&&&&&&07910.&&&&&07 910
2 Blentarp &&&&&&&&&&&01452.&&&&&01 452
3 Vollsjö &&&&&&&&&&&&0813.&&&&&0813
4 Lövestad &&&&&&&&&&&&0636.&&&&&0636
5 Karups sommarby &&&&&&&&&&&&0388.&&&&&0388
6 Sövde &&&&&&&&&&&&0363.&&&&&0363
7 Bjärsjölagård &&&&&&&&&&&&0351.&&&&&0351
8 Äsperöd &&&&&&&&&&&&0239.&&&&&0239

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]
År Partier
1994-1998[12] SJP C M FP
1998-2002 M C FP KD
2002-2006 M C FP KD SPI
2006-2010 M C FP
2010-2014 M C FP
2014-2018 M C KD SJP L
2018-2020 M C L MP
2020-2022 M C L
2022-[13] M S C L

Folkomröstning om flyktingmottagning

[redigera | redigera wikitext]

Sjöbo blev omskrivet i slutet på 1980-talet för att man höll en folkomröstning om flyktingmottagning, där nej-sidan vann. Ledande politiker bakom folkomröstningen var Sven-Olle Olsson, som bildat sitt eget parti Sjöbopartiet efter att han blivit utesluten ur Centerpartiet. Efter kommunvalet 1998 hade kommunstyrelsen majoritet för en ny politik i frågan. Man ansåg resultatet av folkomröstningen 1988 som föråldrat, och 2001 skrev kommunen slutligen avtal med Migrationsverket om flyktingmottagande på 25 personer årligen. Parkteatern i Stockholm spelade en pjäs med namnet "Senor Sjöbo" som anspelade på invandrarfrågan.

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[14]
Ordförande S Christer Hovbrand
Förste vice ordförande M Stefan Lundgren
Andre vice ordförande SD Mats Pålsson

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPÖVRSPISDSJPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701621052
1621052
3589,4
31
19731612345
162345
4990,0
45
1976162247
162247
4991,1
418
1979171949
171949
4989,9
3514
1982172116310
17216310
4989,6
3712
1985172115410
17215410
4986,8
3712
19881432336
1432336
4987,5
3514
19911321193110
13219310
4983,9
3514
1994114216817
1421687
4983,2
3613
199831112853214
3112853214
4976,29
3118
200221211953313
212953313
4974,68
3316
2006210122752315
21022752315
4975,83
3019
20102925642415
2925642415
4978,05
2821
2014210210441412
21021044412
4980,73
3019
201828114251313
281425313
4983,53
3019
2022271143149
2714349
4182,36
2219
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2015–2018
Ordförande M Magnus Weberg
Förste vice ordförande M Kent Ivan Andersson
Andre vice ordförande S Cecilia Olsson Carlsson

Källa:[15]

Sjöbo kommun har två vänorter:[16]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i kommunen präglas av att Sjöbo tidigare var en utpräglad jordbrukskommun. Av de ca 2000 små och medelstora företag som finns i kommunen är ca 700 jordbruksföretag. Numer finns det flera företag runt tätorterna och det finns en rad bygg-, restaurang-, livsmedel-, vård- och serviceföretag inom kommunen.

Industriföretag omfattar främst små och medelstora företag såsom Nordvalls Etikett (etikettproducent) och Scanjet (båttankrengöring) som samtliga finns i Sjöbo. Längs Västergatan har företaget Teleservice sitt huvudkontor, det är också där 60 av de runt 70 anställda arbetar.[17] Av handelsföretagen kan nämnas Bepps, Bil-Bengtsson och Lassessons elektriska. Utanför centralorten finns bl.a. Falck Security Hemlarm Partner i Lövestad och Blenta AB (kycklinguppfödning) utanför Blentarp.

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

För att ta sig inom samt till och från kommun används främst riksväg 11 mot Lund och Tomelilla samt riksväg 13 mot Ystad och Hörby

Kollektivtrafik av buss utförs av Skånetrafiken genom SkåneExpressen 5 mot Simrishamn och Lund, SkåneExpressen 8 mot Malmö samt regionbuss 301 mot Ystad och regionbuss 160 mot Lund. Buss finns även till Veberöd, Hörby samt inom kommunen.

Tidigare fanns det även järnvägstrafik genom Sjöbo kommun. År 1893 öppnade järnvägen mellan Malmö och Tomelilla. Trafiken varade fram till 1970 då all persontrafik och det mesta av godstrafiken upphörde. År 1906 invigdes järnvägen mellan Landskrona, Kävlinge och Sjöbo. Tågtrafiken på denna sträckningen lades ner 1953. Bland godstrafiken var jordbruksprodukter vanligast, från kommunen fraktades även gjutgods från Sjöbo bruk samt virke/trävaror från sågverken i Sjöbo och Sövdeborg. Järnvägsspåren låg kvar till 1990, eftersom de fram till dess användes som så kallad beredskapsbana.[18]

  • I tätorten Sjöbo finns Sandbäcksskolan som har åk F-6, Emanuelskolan som har åk F-6 samt Färsingaskolan som har åk 7-9.
  • I Blentarp finns Storkskolan som bedriver verksamhet för årskullar från förskolan till årskurs 6
  • I Lövestad finns Lövestad skola som har årskurserna förskola till årskurs 6
  • I Vollsjö finns Vollsjö skola som har årskurserna förskola till årskurs 6
  • I Sjöbo tätort finns även Malenagymnasiet.

Inom kommunen finns tre friskolor: Nils Månsson-friskolan (F-6) i Fränninge, Friskolan Boken (F-5) i Blentarp samt Montessoriskolan Fyrkappan (F-6) i Lövestad.

Demografi
Sjöbo kommun
Publik på Sövde amfiteater 2013.
Civilstånd
Ogifta
Antal (Andel)9 002 st (48,62 %)
Gifta
Antal (Andel)6 489 st (35,05 %)
Skilda
Antal (Andel)2 045 st (11,05 %)
Änkor/Änklingar
Antal (Andel)978 st (5,28 %)
Könsfördelning
Män9 457 st (51,08 %)
Kvinnor9 057 st (48,92 %)
Åldersfördelning
0–14 år3 049 st (16,47 %)
15–24 år1 907 st (10,30 %)
25–54 år6 852 st (37,01 %)
55–64 år2 512 st (13,57 %)
65+ år4 194 st (22,65 %)
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2015 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [19]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Sjöbo kommun 1970–2020[19]
ÅrFolkmängd
1970
  
13 297
1975
  
14 050
1980
  
15 016
1985
  
15 157
1990
  
16 070
1995
  
16 571
2000
  
16 648
2005
  
17 501
2010
  
18 112
2015
  
18 514
2020
  
19 412
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 090, eller 11,29 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 514 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 037, eller 6,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 17 027 den 31 december 2002).[20]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Sjöbo kommun 18 514 personer. Av dessa var 1 775 personer (9,59 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[21]

Kommunsymboler

[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld ett avslitet björnhuvud med tunga och tänder röda och däröver en svart ginstam, belagd med en krona av guld.

Vapnet skapades för Sjöbo köping och fastställdes av Kungl. Maj:t 1969. Det går tillbaka på bilden i Färs härads 1500-tals-sigill med en (gående) björn. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för Sjöbo kommun i PRV 1974. Ingen av de andra enheterna i kommunblocket förde vapen.

Kommunfågel

[redigera | redigera wikitext]
Den vita storken är Sjöbos kommunfågel.

Den vita storken är Sjöbos kommunfågel.

I Sjöbo kommun finns en rad idrottsföreningar, bl.a. Sjöbo IF (fotboll), HK Björnen (handboll), FK Athlet (friidrott) GK Stjärnan (gymnastik), Sjöbo BTK (bordtennis), Sjöbo Golfklubb (golf), BW90 (fotboll), Blentarps BK (fotboll och innebandy), Lövestads IF (Fotboll och Innebandy), Vanstads IF (Fotboll) BK Viljan (boxning), Sjöbo Badmintonklubb (badminton) och Sjöbo Simsällskap (simning), Färs Härads ryttarförening, Öved jakt- och fältrittklubb, Henriksdals ryttarförening, Everlövs ryttarsällskap (ridning), Österlen Budo (Judo).

Till dessa idrottsföreningar finns ett antal olika idrottsanläggningar. De flesta är lokaliserade i tätorten Sjöbo såsom: Färsingahallen, Sjöbo Idrottplats, Sjöbo simhall och Orebadet. I Blentarp finns Blentarps Sporthall. I Vollsjö finns Piratenhallen och Vollsjö Idrottsplats. Lövestad huserar med Östra Färshallen och Lövestad Idrottsplats och i Sövde finns Salsbjer Idrottsplats.

  1. ^ Sjöbos vision 2034 antagen, Sjöbo kommun, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik för Ystads domsaga
  9. ^ ”Sjöbo - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sj%C3%B6bo. Läst 7 maj 2024. 
  10. ^
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  13. ^ ”Här är kvartetten som ska ta över i Sjöbo”. SVT Nyheter. 24 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/kvartetten-som-ska-ta-over-i-sjobo. Läst 25 oktober 2022. 
  14. ^ ”Kommunens organisation”. Sjöbo kommun. https://www.sjobo.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation.html. Läst 19 juni 2024. 
  15. ^ ”Kommunstyrelsen”. Sjöbo kommun. Arkiverad från originalet den 12 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170212093442/http://www.sjobo.se/kontaktuppgifter/kommun-och-politik/kommunstyrelsen/. Läst 11 februari 2017. 
  16. ^ Sjöbo kommuns vänorter Arkiverad 20 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine., www.sjobo.se
  17. ^ ”Teleservice på väg växa ur sina lokaler”. Ystads Allehanda. Arkiverad från originalet den 24 september 2011. https://web.archive.org/web/20110924181519/http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/article1296681/Teleservice-pa-vag-vaxa-ur-sina-lokaler.html. Läst 15 november 2010. 
  18. ^ ”Malmö-Simrishamns järnväg - Länsstyrelsen i Skåne”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160718071436/http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kulturmiljostrak/Pages/Malmo-Simrishamns_jarnvag.aspx. Läst 17 juli 2016. 
  19. ^ [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 11 februari 2017. 
  20. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 11 februari 2017. 
  21. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 11 februari 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]