Skålankare – Wikipedia

Fyrskeppet Storbrottens ankare och skålankare framför finska Sjöfartsverkets tidigare kontor i Helsingfors.

Skålankare är ett ankare som bland annat används för att förankra fyrskepp. Det består av en skålformad del av järn eller stål med en ankarlägg fastnitad i mitten[1] och fungerar bäst på sandbottnar. Ankaret gräver sig långsamt ned i botten och används främst för permanent förankring.

Ankartypen, som härstammar från början av 1800-talet, användes första gången för att förankra den till fyrskepp ombyggda fiskebåten Pharos när Robert Stevenson byggde Bell Rock fyr.[2] Den är speciellt lämpad för fartyg som utsätts för stormar från olika håll.[3]

  1. ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: skålankare
  2. ^ ”What is a Mushroom Anchor?” (på engelska). https://www.wikimotors.org/what-is-a-mushroom-anchor.htm. Läst 6 oktober 2022. 
  3. ^ Ankare i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)