Skånska trängbataljonen – Wikipedia

	Skånska trängbataljonen; (P 2/T 4)
	Vapen för Skånska trängbataljonen tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Skånska trängbataljonen
Datum	1894–1994
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Trängtrupperna
Roll	Utbildningsförband
Del av	Skånska dragonregementet
Storlek	Bataljon
Högkvarter	Hässleholms garnison
Förläggningsort	Hässleholm
Färger	Blått och vitt
Marsch	"Skånska trängbataljonens marsch" (Bogren)
Dekorationer	SkåntrregGM ; SkåntrbatSM ; SkåntrbatMBM
Befälhavare
Bataljonchef	Nils-Olof Johansson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1960
Tilläggstecken

Skånska trängbataljonen (P 2/T 4), tidigare Skånska trängregementet (T 4), var ett trängförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1894–1994. Förbandsledningen var från 1907 förlagd i Hässleholms garnison i Hässleholm.^[2]^[3]^[4]

Historia

Bildandet

Skånska trängbataljonen sattes upp 1894 som Wendes trängbataljon vid Göta trängbataljon i Karlsborg och omlokaliserades 1895 till Landskrona. År 1902 omorganiserades bataljonen till att bli Wendes trängkår, samma år kom kåren att sätta upp Andra Göta trängkår. År 1904 beslutades att Wendes trängkår skulle omlokaliseras till Hässleholm och samtidigt fick kåren det nya namnet Skånska trängkåren. År 1907 flyttade kåren in i nybyggda kasernerna i Hässleholm.

Rang- och ordningsnummer

Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer.^[5] Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.^[6] När Skånska trängkåren bildades 1894 tilldelades kåren ordningsnumret № 4.

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För till exempel Skånska trängkåren innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen T 4. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.^[7]^[8]

1948 års försvarsbeslut

Genom försvarsbeslutet 1948 beslutade riksdagen att avveckla Tygtrupperna och Intendenturtrupperna som truppslag. De ingående förbanden i truppslagen uppgick åren 1948–1951 i trängtrupperna. Den 1 januari 1949 tillkom Tredje tygkompaniet (Tyg 3)^[9] och den 1 oktober 1949 tillkom Första intendenturkompaniet (Int 1).^[10] Genom den omorganisationen upphöjdes kåren från den 1 januari 1949 till regemente, och tilldelades namnet Skånska trängregementet (T 4).^[4]

OLLI-reformen

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Norra skånska regementet (P 6) med Kristianstads försvarsområde (Fo 14) och bildade 1975 försvarsområdesregemente P 6/Fo 14. Detta medförde att Skånska trängregementet som ingick i Kristianstads försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Norra skånska regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).

Försvarsbesluten

Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog ÖB Lennart Ljung att kasernerna på Finjagatan skulle avvecklas, och att Skånska trängregementet (T 4) senast 1987 skulle samlokaliseras med Skånska dragonregementet (P 2) på Garnisonsvägen. Ett förslag som även regeringen delade och anförde i sin proposition 1981/82:102.^[11]

Flytten inleddes den 1 juli 1985 då trängregementets stab flyttades, ett år senare den 1 juli 1986 var hela förbandet på plats på Garnisonsvägen.^[4] I regeringen förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86, beräknades flytten kosta 139,6 miljoner kronor.^[12]

I försvarsutredning 1988 förordades att Skånska trängregementet skulle avvecklas. Men i proposition 1989/90:9 föreslog försvarskommittén att Skånska trängregementet skulle avvecklas, men att en underhållsutbildning skulle bibehållas och ingå i Skånska dragonregementet. Riksdagsbeslutet medförde att Skånska trängregementet avvecklades som självständig myndighet den 30 juni 1991 och att förbandet den 1 juli 1991 uppgick som en utbildningsbataljon i Skånska dragonregementet (P 2),^[3] varefter Skånska dragonregementet gavs ansvar för underhållsutbildningen inom Södra militärområdet.^[11]

Som ett led av försvarsbeslutet 1992 avvecklades Skånska trängbataljonen den 30 juni 1994.^[2]

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

När förbandet bildades 1894 var det från den 9 oktober 1894 samgrupperat med Göta trängbataljon i Karlsborg. Den 9 maj 1895 omlokaliserades förbandet till Landskrona, där staben var förlagd i Wendes artilleriregementes tidigare kaserner på Slottsgatan. Den 3 oktober 1907 påbörjades en omlokalisering till ett nyuppfört kasernområde vid Finjagatan i Hässleholm. Den 17 oktober 1907 hade hela förbandet lämnat Landskrona för Hässleholm. År 1943 uppfördes tre nya kaserner i Hässleholm och 1958 uppfördes ytterligare två kaserner. Den 1 juli 1985 påbörjades en flytt från Finjagatan till Garnisonsvägen, för att samlokaliseras med Skånska dragonregementet. Flytten påbörjades av staben, och omlokaliseringen till Garnisonsvägen var helt genomförd den 1 juli 1986.^[4]

Detachement

Delary

Mellan åren 1946–1958 kom förbandet att ha fyra detachement.^[4] T 4 D bildades den 1 januari 1946 och var en mobiliseringscentral i Delary, centralen avvecklades den 31 mars 1957, och omvandlades till en förrådsort för T 4.

Kristianstad

T 4 K bildades 1 oktober 1947, och var ett sjukvårdskompani ur T 4, som förlades till Kristianstad, i syfte att utbilda sjukvårdare ur infanteriet. Detachementet avvecklades 31 oktober 1956.

Revingehed

T 4 R bildades 1 oktober 1949, och var två sjukvårdskompani ur T 4, som förlades till Revingehed på grund av platsbrist i Hässleholm. Sjukvårdskompanierna utbildade sjukvårdare vid infanteriet. Detachementet avvecklades 31 januari 1958.

Vetlanda

T 4 V bildades den 1 januari 1946 och var en mobiliseringscentral i Vetlanda, centralen avvecklades den 31 mars 1957, och omvandlades till en förrådsort för T 4.

Heraldik och traditioner

Förbanden inom trängtrupperna saknade till en början en egen fana. Men vid trängtruppernas 50-årsjubileum den 1 september 1935, överlämnade chefen för Södra arméfördelningen Per Sylvan en fana till Skånska trängkåren. År 1948 instiftades Skånska trängregementets förtjänst medalj i guld (SkåntrregGM).^[13]

Åren 1960–1987 bars en vanlig enkel 4 i silver som truppslagstecken, då regementet kom att sammanslås med Skånska dragonregementet (P 2) tog man helt sonika deras truppslagstecken, bokstäverna "SD" med en krona på och målade om till silver, dessa bars dock aldrig utan kom endast till ett försöksstadie.^[2]

År 1994 instiftades Skånska trängbataljonens förtjänstmedalj i silver (SkåntrbatSM),^[14] samt Skånska trängbataljonens minnesmedalj i brons (SkåntrbatMBM).^[15]

Efter att förbandet avvecklades kom förbandsmarschen, "Skånska trängregementets marsch", att användas åren 1994–1997 av Arméns underhållscentrum.^[1] Traditionsansvaret för förbandet fördes av Skånska dragonregementet fram till den 30 juni 2000. Från den 1 juli 2000 bevaras minnes över förbandet av Göta trängregemente, senare namnändrat till Trängregementet.^[2]

Förbandschefer

Regementschefer samt bataljon- och kårchefer verksamma under perioden 1894–1994. Åren 1991–1992 tjänstgjorde överstelöjtnant Torsten Hansén som bataljonschef, och åren 1992–1994 överstelöjtnant Nils-Olof Johansson. Den sistnämnde kom alltså att bli den allra siste chefen för T 4.

1894–1907: Överste Ivar Virgin
1907–1915: Överste Georg von Heideman
1915–1917: Major Knut Palm
1917–1925: Överstelöjtnant Carl Möller
1925–1933: Överstelöjtnant Adolf Johnsson
1933–1942: Överste Julius Nordlindh
1942–1949: Överste Knut Hagberg
1949–1952: Överste Adolf Norberg
1952–1955: Överste Per N:son Kellin
1955–1960: Överste Birger Hasselrot
1960–1971: Överste Folke Nordström
1971–1977: Överste Nils-Olof Lindner
1977–1983: Överste Rune Morell
1983–1988: Överste Göran Wetterlundh
1988–1991: Överste Bengt Yman
1991–1992: Överstelöjtnant Torsten Hansén ^[h]
1992–1994: Överstelöjtnant Nils-Olof Johansson ^[i]

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Kungl. Wendes trängbataljon	1894-10-01	–	1901-12-31
Kungl. Wendes trängkår	1902-01-01	–	1904-12-07
Kungl. Skånska trängkåren	1904-12-08	–	1949-09-30
Kungl. Skånska trängregementet	1949-10-01	–	1974-12-31
Skånska trängregementet	1975-01-01	–	1991-06-30
Skånska trängbataljonen	1991-07-01	–	1994-06-30

**Beteckningar**
№ 4	1894-10-01	–	1914-09-30
T 4	1914-10-01	–	1991-06-30
P 2/T 4	1991-07-01	–	1994-06-30

**Förläggningsorter, detachement och övningsfält**
Karlsborgs garnison (F)	1894-09-10	–	1895-05-08
Landskrona garnison (F)	1895-05-09	–	1907-10-03
Hässleholms garnison (F)	1907-10-03	–	1994-06-30
Delary (D)	1946-01-01	–	1957-03-31
Kristianstads garnison (D)	1947-10-01	–	1956-03-31
Revingehed (D)	1949-10-01	–	1958-01-31
Vetlanda (D)	1946-01-01	–	1957-03-31

Galleri

Adolf Fredriks kasern, även kallad Trängbataljonens kasern, i Landskrona.
Förbandets kasernetablissement i Hässleholm.
T 4-området i Hässleholm minner om historien.
Huvudkasernen i Hässleholm.
Kasern Virgin.
Marketenteriet och underofficersmässen.
Sjukhuskasern.
Musikpaviljongen framför huvudkasernen.
Skånska trängregementets minnessten
Högvakt Kungl Slottet i Stockholm 2 november 1974 ur Kungl Skånska trängregementet (T 4)
Maskerade sjukvårdssoldater beväpnade med pistol från Skånska trängregementet (T 4), Hässleholm (1956–1957)
Manöver i granskog, Skånska trängregementet (T 4) (1956–1957)
Fälttävling i cykelsammansättning, Skånska trängregementet (T 4) någon gång under 1956 eller 1957.
Truppslagstecken m/1906 för officer vid Skånska trängkåren
Minnesmedalj i brons.

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Åren 1894–1895 chefen för 3. arméfördelningen, åren 1895–1901 chefen för 1. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för I. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Södra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för I. arméfördelningen, åren 1942–1966 chefen för I. militärområdet, åren 1966–1991 chefen för Södra militärområdet, åren 1991–1994 chefen för Skånska dragonregementet.
^ Åren 1949–1991 var förbandet ett regemente.
^ Förbandsmarschen antos före 1900, och fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953. Marschen användes senare av Arméns underhållscentrum åren 1994–1997.^[1]
^ Förtjänstmedalj i guld instiftad 1948.
^ Förtjänstmedalj i silver instiftad 1994.
^ Minnesmedaljen i brons instiftad 1994.
^ Johansson blev sista chefen för förbandet.
^ Hansén var bataljonchef underställd chefen P 2.
^ Johansson var bataljonchef underställd chefen P 2.

Noter

^ [a b] Sandberg (2007), s. 20
^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 281-283
^ [a b] Kjellander (2003), s. 304-305
^ [a b c d e] Holmberg (1993), s. 43
^ von Konow (1987), s. 19
^ Björkenstam (1994), s. 10-11
^ von Konow (1987), s. 18
^ Björck (1996), s. 301
^ Holmberg (1993), s. 45
^ Holmberg (1993), s. 44
^ [a b] ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 7 maj 2016.
^ ”Regeringens proposition 1984/85:100”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-till-statsbudget-for-budgetaret_G803100. Läst 7 maj 2016.
^ ”SkåntrregGM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={A967F16A-20D3-4AF0-AB6A-2B750CBDE361}. Läst 15 maj 2018.
^ ”SkåntrbatSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={187A624C-C823-4DCB-98A7-719F8B86B172}. Läst 15 maj 2018.
^ ”SkåntrbatMBM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={DAF9D78E-A108-4F4B-8E4F-510F5D377902}. Läst 15 maj 2018.

Tryckta källor

Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928
Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris 7450121. ISBN 9163027356
Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. ISBN 91-87184-74-5
von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf
Peterson, Arne, red (1993). T4 1894–1994: [100 år]: [en minnesbok]. Hässleholm: Skånska trängbataljonens jubileumskomm. Libris 7449668. ISBN 91-630-2092-0 (inb.) ^{[sidnummer behövs]}
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8

Vidare läsning

Larsson, Ingar (1957). Historik över musikkårens vid T 4 verksamhet. Hässleholm. Libris 8870281
Skånska Trängregementet: T4 : Hässleholm. Hässleholm. 1985. Libris 8870286
Kungliga Skånska trängregementet.. Hässleholm. 1952. Libris 3229701
Peterson, Arne, red (1993). T4 1894–1994: [100 år]: [en minnesbok]. Hässleholm: Skånska trängbataljonens jubileumskomm. Libris 7449668. ISBN 91-630-2092-0 (inb.)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Skånska trängbataljonen.
Bilder & media
Skånska trängregementets kamratförening

[1] Åren 1894–1895 chefen för 3. arméfördelningen, åren 1895–1901 chefen för 1. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för I. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Södra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för I. arméfördelningen, åren 1942–1966 chefen för I. militärområdet, åren 1966–1991 chefen för Södra militärområdet, åren 1991–1994 chefen för Skånska dragonregementet.

[2] Åren 1949–1991 var förbandet ett regemente.

[4] Förbandsmarschen antos före 1900, och fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953. Marschen användes senare av Arméns underhållscentrum åren 1994–1997.^[1]

[5] Förtjänstmedalj i guld instiftad 1948.

[6] Förtjänstmedalj i silver instiftad 1994.

[7] Minnesmedaljen i brons instiftad 1994.

[8] Johansson blev sista chefen för förbandet.

[23] Hansén var bataljonchef underställd chefen P 2.

[24] Johansson var bataljonchef underställd chefen P 2.

[Sandberg_(2007),_s._20-3] [a b] Sandberg (2007), s. 20

[Braunstein_(2003),_s._281-283-9] [a b c d] Braunstein (2003), s. 281-283

[Kjellander_(2003),_s._304-305-10] [a b] Kjellander (2003), s. 304-305

[Holmberg_(1993),_s._43-11] [a b c d e] Holmberg (1993), s. 43

[12] von Konow (1987), s. 19

[13] Björkenstam (1994), s. 10-11

[14] von Konow (1987), s. 18

[15] Björck (1996), s. 301

[16] Holmberg (1993), s. 45

[17] Holmberg (1993), s. 44

[ref_1-18] [a b] ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 7 maj 2016.

[19] ”Regeringens proposition 1984/85:100”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-till-statsbudget-for-budgetaret_G803100. Läst 7 maj 2016.

[20] ”SkåntrregGM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={A967F16A-20D3-4AF0-AB6A-2B750CBDE361}. Läst 15 maj 2018.

[21] ”SkåntrbatSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={187A624C-C823-4DCB-98A7-719F8B86B172}. Läst 15 maj 2018.

[22] ”SkåntrbatMBM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={DAF9D78E-A108-4F4B-8E4F-510F5D377902}. Läst 15 maj 2018.

[a]

[b]

[c]

[d]

[e]

[f]

[g]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[1]

[h]

[i]

Information
Skånska trängbataljonen (P 2/T 4)
Vapen för Skånska trängbataljonen tolkat efter dess blasonering.
Officiellt namn	Skånska trängbataljonen
Datum	1894–1994
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Trängtrupperna
Roll	Utbildningsförband
Del av	Skånska dragonregementet ^[a]
Storlek	Bataljon ^[b]
Högkvarter	Hässleholms garnison
Förläggningsort	Hässleholm
Färger	Blått och vitt
Marsch	"Skånska trängbataljonens marsch" (Bogren) ^[c]
Dekorationer	SkåntrregGM ^[d] SkåntrbatSM ^[e] SkåntrbatMBM ^[f]
Befälhavare
Bataljonchef	Nils-Olof Johansson ^[g]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1960
Tilläggstecken