Fennoskandiska urbergsskölden – Wikipedia

Den fennoskandiska urbergsskölden (av fenno- "finsk" och Scandia "Skandinavien") även kallad baltiska skölden är en del av paleokontinenten Baltika och består av de prekambriska bergarterna som finns i mindre delar av Norge, stora delar av Sverige och hela Finland, samt nordvästra Ryssland. Begreppet Fennoskandia infördes av den finländske geologen Wilhelm Ramsay.

I söder, öster och norr omges den fennoskandiska urbergsskölden av sedimentära bergarter medan den i väster gränsar mot skanderna. I Karelen, på Kolahalvön samt norra och östra Finland är urbergsskölden uppbyggd av gnejser och graniter, samt tidiga sedimentära och vulkaniter i olika grad av metamorfos, bildade för 3,1 till 1,9 miljarder år sedan. Till detta område fogades för 2-1,8 miljarder år sedan väster om detta område genom bergartsbildande processer jordskorpan i södra Finland och Mellansverige, även denna av graniter och gnejser samt vissa metamorfa bergarter. Götalandskapen och södra Norges urbergssköld som även den främst består av granit med inslag av metamorfa bergarter, främst gnejs bildades därefter för 1,8 miljarder till 900 miljoner år sedan.^[1]

Fennoskandia är ett geografiskt begrepp som används för att beskriva ett område i nordvästra Europa. Området inkluderar den skandinaviska halvön (Norge och Sverige), Finland, Kolahalvön och Ryska Karelen.

Området är i realiteten en halvö som i öst är landfast med kontinentala Ryssland, i nord gränsar till Vita havet och Barents hav, i syd gränsar till Östersjön, Finska viken, Bottenhavet och Bottenviken, samt Kattegatt och Skagerrak, och i väst gränsar till Nordsjön och Norska havet. När man refererar till den nordligaste delen av Fennoskandia, menar man ofta området som kallas Nordkalotten.

Fennoskandia som begrepp används först och främst för att beskriva och definiera saker där politiska gränser är oviktiga, till exempel inom kultur, biologi, geologi och arkeologi eller liknande.

Inom geologin används begreppet för att beskriva den delen av jordskorpan som området och delar av Östersjön vilar på. Ett vanligt engelsk namn på detta geologiska fenomen är the Baltic Shield. Fynd av ortognejs har gjorts öster om Jarfjord i Sør-Varanger.

I kulturell kontext är Fennoskandia mer eller mindre synonymt med Norden, ofta använt om tiden innan det var ett begrepp.

• Svecofenniska provinsen
• Arkeiska bergarter
• Transskandinaviska bältet
• Sydvästra gnejs-provinsen - Sveconorvegiska provinsen
• Skandinaviska fjällkedjan – Kaledoniderna
• Permiska Oslo-fältet – Osloriften

• Geological Map of the Fennoscandian Shield