Skolattack – Wikipedia

Skolattack eller skoldåd är ett planerat våldsdåd riktat mot flera personer vars gemensamma nämnare är att de går i eller befinner sig på eller vid en skola. Det benämns även skolskjutning (från engelskans school shooting) om skjutvapen används eller skolmassaker om många människor blir dödade^[1]. Skolmassakrer innefattar vanligen skjutvapen. De flesta skolmassakrer har skett i USA men även i andra länder såsom Kanada, Tyskland, Israel, Finland och Nigeria.

Skolmassakern i Bath i delstaten Michigan den 18 maj 1927 är den skolmassaker i USA som krävt flest liv: 45 människor döda. Den mest uppmärksammade skolmassakern är Columbine-massakern som skedde i Jefferson County nära Littleton i Colorado den 20 april 1999 som namngav, och delvis skildrades i, den vapenkritiska dokumentären Bowling for Columbine.

• Skottdramat i Kungälv, 1 dödad (4 mars 1961). Den 17-årige Conry Andersson sköt omkring 15 skott in bland eleverna på en skoldans i Kungälvs läroverk, sedermera högstadieskolan Thorildskolan. Sju ungdomar skadades, varav den 18-årige Per Håkan Altvall så allvarligt att han senare avled.
• Knivmordet på Svartedalsskolan i Göteborg, 1 dödad (13 december 1979). En 39-årig tillsynslärare knivhöggs till döds av en berusad 15-åring då han skulle avvisa denne från skolan.^[2][3]
• Mordet på en 16-årig pojke på Bromma gymnasium (18 januari 2001).^[4]
• Knivdådet på Västermalms gymnasium i Sundsvall, 1 dödad (25 oktober 2001). En elev knivskar två klasskamrater och hade för avsikt att skada fler. En flicka dog.^[5]
• Malmö, ingen dödad (2004). En planerad attack mot en skola kunde stoppas och den misstänkte 16-åringen som planerade att massakrera klasskamrater kunde gripas.^[6]
• Skolattacken i Trollhättan (22 oktober 2015), 4 dödade inklusive gärningsmannen. Attacken var ett hatbrott mot invandrare och ägde rum på grundskolan Kronan. En 21-årig man attackerade mörkhyad skolpersonal och elever med ett svärd och en kniv. En elevassistent dödades på plats och en elev och en lärare avled senare på sjukhus på grund av sina skador. Gärningsmannen blev skjuten av polisen och avled.
• Knivmordet på Göingeskolan i Broby (11 januari 2016). En 14-årig elev mördade en 15-årig elev. Motivet var hämnd.^[7]
• En 17-årig elev vid Enskede gårds gymnasium i södra Stockholm avled efter att ha knivskurits av en 16-årig elev. En till elev blev skadad. (13 december 2017)^[8]
• En 25-årig man går till attack med yxa och kniv vid Peder Skrivares skola i Varberg. En elev skadas. (28 januari 2021)^[9]
• En 15-årig maskerad pojke knivhögg en lärare i Källebergsskolan, Eslöv, som skadades allvarligt. Polis ansåg sig tvungna att avlossa ett varningsskott. ^[10] Pojkens motiv var antimuslimskt. (19 augusti 2021)^[11]
• En 16-årig pojke, som var god vän till gärningspersonen i Eslöv, anföll en lärare och en elev i en knivattack på NTI-gymnasiet i Kristianstad. (10 januari 2022)^[12]
• En 18-årig elev dödade två kvinnliga lärare i 50-årsåldern på Malmö latinskola i Malmö. (21 mars 2022)^[13]

Efter flera skolskjutningar i andra länder har den svenska polismyndigheten infört nya rutiner, inspirerade av den kanadensiska metoden active shooter protocol (skjutning pågår), som går ut på att snabbt lokalisera, konfrontera och minimera skadeutfallet.^[14][15][16] Nya fortbildningsplaner antogs 2005 och 2012 varefter poliser började utbildas i de nya rutinerna med mer verklighetsnära övningar.^[17]

Historiskt har grova våldshändelser i Sverige handlat om unga män, som vill känna tillhörighet och vill ha ett sammanhang, på något sätt har blivit avvisande från någon typ av aktivitet. Ett sätt att motverka att våldsdåd sker är att se till att varje individ känner sammanhang.^[18]

Sedan 2015 har fem personer dödats (exklusive gärningsmän), och sex personer skadats i skolattacker utförda av unga män av olika anledningar.

• Skolmassakern i Bremen, Tyskland, 5 dödade (1913)
• Bath School-massakern, USA, 45 dödade (1927)
• Skolmassakern i Köln, Tyskland, 10 dödade (1964)
• Cleveland Elementary School-skjutningen i San Diego, USA, 2 döda (1979). Se sången I Don't Like Mondays.
• Skolmassakern i Eppstein, Tyskland 5 dödsoffer (1983)
• École Polytechnique-massakern, Kanada, 14 dödade (1989)
• Århusmassakern, Danmark, 3 dödade (1994)
• Dunblanemassakern, Storbritannien, 17 dödade (1996)
• Jonesboro-massakern, USA, 5 dödade (1998)
• Skottdramat på Thurston High, USA, 2 dödade (1998)
• Columbinemassakern, USA, 13 dödade (1999)
• Erfurtmassakern, Tyskland, 16 dödade (2002)
• Red Lake-massakern, USA, 7 dödade (2005)
• Skottdramat på Dawson College, Kanada, 1 dödad (2006)
• Skottdramat på West Nickel Mines School, USA, 6 dödade (mot amisher, 2 oktober 2006)
• Skolmassakern på Virginia Tech, USA, 32 dödade (2007)
• Massakern på Jokelaskolan, Finland, 8 dödade (2007)
• Skolmassakern i Kauhajoki, Finland, 11 dödade (2008)
• Skolmassakern i Winnenden, Tyskland, 16 dödade (2009)
• Massakern i Newtown, USA, 27 dödade (2012)
• Al-Shababs terrorattentat i Garissa, Kenya, 148 dödsoffer plus 4 gärningsmän (2015)
• Skolmassakern i Kertj, Krim, 20 dödade (2018)
• Skolskjutningen i Parkland, Florida, USA, 17 dödade (2018)
• Skolskjutningen i Uvalde, Texas, USA, 21 dödade (2022)
• Skolskjutningen i Vračar, Belgrad, Serbien, 9 dödade (2023)
• Skolskjutningen i Prag 2023. Tjeckien, 15 dödade (2023)

• Bowling for Columbine, film från 2002 av Michael Moore.
• Heart of America, film från 2002 av Uwe Boll.
• Duck! The Carbine High Massacre, film från 1999 av William Hellfire och Joey Smack.
• Bang, Bang, You're Dead, film från 2002 av Guy Ferland.
• Zero Day, film från 2003 av Ben Coccio.
• Elephant, av Gus Van Sant, som vann guldpalmen i Cannes 2003 för filmen.
• Dawn Anna, film från 2005 av Arliss Howard.
• Klass, film från 2007 av Ilmar Raag.
• Polytechnique, film från 2009 av Denis Villeneuve

• Massmördare