Slaget om gränserna – Wikipedia
Slaget om gränserna | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av västfronten under första världskriget | |||||||
Karta över slagen (engelska) | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Frankrike Storbritannien Belgien | Kejsardömet Tyskland | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Joseph Joffre John French | Helmuth von Moltke | ||||||
Styrka | |||||||
Frankrike: 1 250 000 Storbritannien: 70 000 Belgien: 117 000 | 1 300 000 | ||||||
Förluster | |||||||
Frankrike: 329 000 varav 75 000 döda Storbritannien: 29 500 Belgien: 4 500 | 206 000 (augusti) 99 000 (1 – 13 september) |
|
Slaget om gränserna var en serie strider som utkämpades i inledningen av första världskriget vid den fransk-tyska och södra delen av belgisk-tyska gränsen. Striderna innebar att strategierna i den franska Plan XVII och den tyska Schlieffenplanen ställdes mot varandra. Plan XVII visade sig vara en katastrof och den franska armén led stora förluster. Bara på en dag, den 22 augusti dog 27 000 franska soldater. Den franska förlusten i slaget om Ardennerna ledde till att de franska och brittiska styrkorna tvingades till allmän reträtt till floden Marne för att inleda försvaret av Paris och Slaget vid Marne.