Slaget vid Mühlberg – Wikipedia

Slaget vid Mühlberg
Del av Schmalkaldiska kriget

Kejsar Karl V vid Mühlberg, målning av Tizian 1548.
Ägde rum 24 april 1547
Plats Mühlberg, Kurfurstendömet Sachsen
Resultat Katolsk seger
Stridande
Tysk-romerska riket Tysk-romerska riket Kurfurstendömet Sachsen Kurfurstendömet Sachsen

Lantgrevskapet Hessen
Kurpfalz
Bremen

Lübeck

Hertigdömet Braunschweig-Lüneburg
m.f.l.

Befälhavare och ledare
Tysk-romerska riket Karl V
Tysk-romerska riket Fernando Álvarez de Toledo, 3:e hertig av Alba
Tysk-romerska riket Ärkehertig Ferdinand
Kurfurstendömet Sachsen Johan Fredrik I av Sachsen
Filip den ädelmodige
Styrka
25 000 infanterister
4 500 kavallerister
12 000 infanterister
3 000 kavallerister
Förluster
200 döda 700 döda

Slaget vid Mühlberg ägde rum den 24 april 1547 under Schmalkaldiska kriget. Slaget stod vid staden Mühlberg i nuvarande Brandenburg i Tyskland. Det tysk-romerska riket med kejsar Karl V i spetsen besegrade protestanterna i det Schmalkaldiska förbundet. Den katolska segern berodde delvis på en förkrossande numerär överlägsenhet, dels Fernando Álvarez de Toledo, hertig av Albas erfarna befäl. Karl V satt på grund av gikt i en stol och åsåg slaget från en närbelägen höjd. Slaget som började tidigt på morgonen gav anfallarna goda möjligheter att komma protestanterna in på livet i den täta morgondimman. Flera protestantiska ledare blev tillfångatagna och avrättade, men många flydde som Martin Bucer vars teologi spreds till England på detta sätt.

Minnesmärke över slaget.