Slaget vid Mühlberg – Wikipedia

Slaget vid Mühlberg
Del av Schmalkaldiska kriget
Kejsar Karl V vid Mühlberg, målning av Tizian 1548.
Ägde rum 24 april 1547 Plats Mühlberg, Kurfurstendömet Sachsen Resultat Katolsk seger
Stridande
Tysk-romerska riket	Kurfurstendömet Sachsen Lantgrevskapet Hessen Kurpfalz Bremen Lübeck Hertigdömet Braunschweig-Lüneburg m.f.l.
Befälhavare och ledare
Karl V Fernando Álvarez de Toledo, 3:e hertig av Alba Ärkehertig Ferdinand	Johan Fredrik I av Sachsen Filip den ädelmodige
Styrka
25 000 infanterister 4 500 kavallerister	12 000 infanterister 3 000 kavallerister
Förluster
200 döda	700 döda

Slaget vid Mühlberg ägde rum den 24 april 1547 under Schmalkaldiska kriget. Slaget stod vid staden Mühlberg i nuvarande Brandenburg i Tyskland. Det tysk-romerska riket med kejsar Karl V i spetsen besegrade protestanterna i det Schmalkaldiska förbundet. Den katolska segern berodde delvis på en förkrossande numerär överlägsenhet, dels Fernando Álvarez de Toledo, hertig av Albas erfarna befäl. Karl V satt på grund av gikt i en stol och åsåg slaget från en närbelägen höjd. Slaget som började tidigt på morgonen gav anfallarna goda möjligheter att komma protestanterna in på livet i den täta morgondimman. Flera protestantiska ledare blev tillfångatagna och avrättade, men många flydde som Martin Bucer vars teologi spreds till England på detta sätt.