Lönedumpning – Wikipedia

Lönedumpning, låglönedumpning (eller social dumpning) är en term som används för att beskriva en situation på arbetsmarknaden som leder fram till att lönenivåerna sänks.

Lönedumpning uppstår främst när arbetsgivare önskar minska kostnaden för löner, genom att på plats anlita billigare arbetskraft (ofta utländsk arbetskraft), eller genom att flytta produktion från ett område till ett annat med lägre lönenivåer, till exempel ett låglöneland.

Konsekvenser

[redigera | redigera wikitext]

Bland de som tjänar på lönedumpning finns ofta arbetsgivare och aktieägare som spar på lönekostnader och som därmed potentiellt kan öka sin vinst. Även företag och anställda i låglöneområden kan vinna på lönedumpning.

Bland de som förlorar på lönedumpning finns de direkt berörda anställda, som får sämre ekonomi.[1] När lönedumpning sker genom att företag undviker kollektivavtal kan anställda samtidigt förlora andra förmåner, som tjänstepension och försäkringar.[2] Utbredd lönedumpning kan också påverka det omgivande samhället, till exempel genom att skapa spänningar och konflikter mellan arbetsgivare och anställda.[3][4] Det kan påverka kollektivavtal och regelverk och därmed försämra arbetsförhållanden (löner, arbetstid, utbildning med mera) och den allmänna sociala standarden i ett område.[5][6]

Lönedumpning och EU

[redigera | redigera wikitext]

Fenomenet lönedumpning kopplas ibland till fri rörlighet inom EU eftersom arbetskraft får lättare att röra sig mellan länder, vilket vissa hävdar kan skapa möjligheter för företag att utnyttja länder med lägre lönenivåer och därigenom skapa ojämlikheter inom arbetsmarknaden.[7][8]

Från fackföreningshåll har synpunkter kring social dumpning framförts mot EU:s tjänstedirektiv, som de menar leder till lönedumpning på den Europeiska unionens inre marknad.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Konsekvenser av lönedumpning”. Seko. 7 maj 2015. https://www.seko.se/avtal/kollektivavtal-och-lon/lon/konsekvenser-av-lonedumpning/. Läst 30 oktober 2023. 
  2. ^ ””Det här är tydlig lönedumpning” – Kommunalarbetaren”. 7 november 2011. https://ka.se/2011/11/07/det-har-ar-tydlig-lonedumpning-0/. Läst 30 oktober 2023. 
  3. ^ ”Fler konflikter lär följa för lågprisbolagen”. Dagens Nyheter. 5 november 2013. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/ekonomi/fler-konflikter-lar-folja-for-lagprisbolagen/. Läst 30 oktober 2023. 
  4. ^ ”Byggnads stämmer polskt byggföretag för lönedumpning”. www.byggindustrin.se. https://www.byggindustrin.se/arbetsliv/arbetsmiljo/byggnads-stammer-polskt-byggforetag-for-lonedumpning/. Läst 30 oktober 2023. 
  5. ^ ”Är svenska löner 30 procent för låga?”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/essa/ar-svenska-loner-30-procent-laga/. Läst 30 oktober 2023. 
  6. ^ ”3. Monopsony and concentration in the labour market” (på engelska). OECD Employment Outlook. OECD iLibrary. 2022. https://www.oecd-ilibrary.org/sites/0ecab874-en/index.html?itemId=/content/component/0ecab874-en. Läst 30 oktober 2023. 
  7. ^ ”Demonstranter rädda för lönedumpning”. Dagens Nyheter. 14 februari 2006. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/ekonomi/demonstranter-radda-for-lonedumpning/. Läst 30 oktober 2023. 
  8. ^ ”Sjöstedt vill pressa EU om lönedumpning”. DN.SE. 9 januari 2012. https://www.dn.se/arkiv/nyheter/sjostedt-vill-pressa-eu-om-lonedumpning/. Läst 30 oktober 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lönedumpning&oldid=54072581”