Sotji – Wikipedia
Sotji (Сочи) | |||
Шъачэ Adygeiska | |||
Stad | |||
| |||
Land | Ryssland | ||
---|---|---|---|
Federalt distrikt | Södra federala distriktet | ||
Kraj | Krasnodar kraj | ||
Koordinater | 43°35′07″N 39°43′13″Ö / 43.58528°N 39.72028°Ö | ||
Area | |||
- kommun | 3 506,06 km²[1] | ||
Folkmängd | |||
- centralort | 411 524 (1 januari 2017)[2] | ||
- kommun | 492 601 (1 januari 2017)[2] | ||
Befolkningstäthet | |||
- kommun | 140 invånare/km² | ||
Grundad | 1838 | ||
Styrande organ | Stadsdistrikt | ||
Borgmästare | Anatoly Pakhomov | ||
Postnummer | 354000-354999 | ||
Riktnummer | +7 8622, 9882 | ||
Geonames | 491422 | ||
Webbplats: Sotjis officiella webbplats | |||
Sotji (ryska: Сочи; abchaziska: Шəача, Sjwatja; adygeiska: Шъачэ, Sjatje, georgiska: სოჭი;) är en stad i Krasnodar kraj i södra Ryssland, belägen vid Svarta havet invid västra Kaukasus. Folkmängden i centralorten uppgår till cirka 410 000 invånare. Olympiska vinterspelen 2014 arrangerades i Sotji.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Från 500-talet till 1400-talet tillhörde området abchaziska kungar och kom därefter att kontrolleras av Osmanska riket.
Sotji grundades 1838 på mark som vunnits av Ryssland i kaukasiska kriget 1817–1864. Staden kan ha fått sitt namn efter det georgiska ordet för pinje, som är just Sotji.
Åren 1918–1919 var orten föremål för en konflikt i anknytning till ryska inbördeskriget, den så kallade Sotjikonflikten.
Det första hotellet öppnade 1909, men det var inte förrän på 1930-talet då Josef Stalin lät bygga rekreationsanläggningar för arbetarklassen som Sotji började växa ordentligt.
Stadsbild
[redigera | redigera wikitext]Sotji sträcker sig 145 kilometer längs kusten, och kallas ibland världens längsta stad. Staden är indelad i fyra administrativa distrikt: Adler, Chosta, Centrum och Lazarevskij. I Sotji finns universitet med inriktning på ekonomi och turism. Sotji gränsar i öster till Georgien och den av Ryssland ockuperade georgiska regionen Abchazien.
Bland byggnaderna märks järnvägsstationen, passagerarterminalen i hamnen, Hotel Moskva, konserthallen, Vinterteatern och Hotel Dagomys.
Turism
[redigera | redigera wikitext]Sotji besöks varje år av uppåt 4 miljoner besökare, och detta utgör grundpelaren i stadens ekonomi och näringsliv.
Sommarturism
[redigera | redigera wikitext]Staden har ett subtropiskt klimat och är en bad- och turistort med badsäsong från maj till oktober, och antalet soldagar per år är runt trehundra. Dessutom har staden en unik närhet till omkringliggande berg med dess vintersporter, vilket gör det till en av Östeuropas största året-runt-städer för turister.
I Sotji har både president Vladimir Putin och hans föregångare Boris Jeltsin sina datjor och man kan också besöka Josef Stalins datja som numera är museum.
Stränderna utmed Svarta havet är bebyggda med ett flertal hotellkomplex som ofta är mycket lyxiga och påkostade. Hamnen i Sotji är dessutom en viktig anhalt för många av Svarta havets kryssningsfartyg. Staden ligger i samma latitud som den franska medelhavsstaden Nice men har något kallare klimat på vintern, dessutom finns det och växer palmer naturligt i området.
I området Lazarevskoje finns badstränder, två vattenland och ett delfinarium, och även Europas tredje högsta pariserhjul, 80 meter högt.[3]
Vinterturism
[redigera | redigera wikitext]Vintertid lockar skidanläggningarna i Krasnaja Poljana (Röda gläntan) nordost om staden många intresserade. Skidanläggningen stod inför en stor utbyggnad under 2007, med många nya liftar och nedfarter. Att Sotji var värd för vinter-OS 2014 innebar stora investeringar i staden som vintersportort.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Normala temperaturer och nederbörd i Sotji:
|
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Flyg
[redigera | redigera wikitext]Sotjis internationella flygplats är belägen i distriktet Adler, 36 kilometer öster om Sotjis centrum, och är Rysslands tredje största sett till passagerarantalet och befordrar också post och fraktlaster. Exempel på destinationer som nås direkt från Sotji är Moskva, Sankt Petersburg, Vladivostok, Minsk, Kiev, Tbilisi och Jerevan.
Båt
[redigera | redigera wikitext]Hamnen i Sotji knutpunkt för färjetrafik till andra hamnar runt om Svarta havet, däribland Istanbul, Trabzon, Poti och Batumi. Två 330 meter långa kajer kan ta emot kryssningsfartyg på upp till 220 meter. I den inre delen av hamnen ligger de lyxiga yachterna tätt.
Tåg
[redigera | redigera wikitext]Järnvägsförbindelse finns med bland annat Moskva. I öster är ändstationen i Suchumi, men det finns långt framskridna planer på att renovera järnvägen till Tbilisi genom det krigshärjade Abchazien.
Bil
[redigera | redigera wikitext]Europaväg E97 löper igenom hela Sotji och är av god klass, med motorvägstandard mellan centrum och Adler.
Natur, kultur och sport
[redigera | redigera wikitext]Natur
[redigera | redigera wikitext]Nord och nordost om staden ligger det unika naturområde i västra Kaukasus som är upptaget på Unescos världsarvslista.
Det fuktigt subtropiska klimatet vid Svarta havet bara några kilometer från det subarktiska klimatet i Kaukasus bergsmassiv gör att staden rymmer många klimatzoner och därför har ett varierande växt- och djurliv.
I Sotji finns ett delfinarium och en botanisk trädgård.
Kultur
[redigera | redigera wikitext]I juni varje år hålls en berömd filmfestival i Sotji. Internationella filmstjärnor som Catherine Deneuve, Gerard Depardieu och Jean-Claude Van Damme har varit på besök.
Sommartid uppträder många nationella och internationella popartister i staden. Exempel är Tatu, Iron Maiden och Dr. Alban.
Sotji har kulturellt utbyte med åtta vänorter. Dessa är Long Beach i USA, Cheltenham i Storbritannien, Menton i Frankrike, Rimini i Italien, Esbo i Finland, Trabzon i Turkiet, Pärnu i Estland och Weihai i Kina.
Sport
[redigera | redigera wikitext]Utomordentliga skidanläggningar, till exempel Krasnaja Poljana, finns i Sotjis omedelbara närhet och Sotji kandiderade även till olympiska vinterspelen 1998 och 2002. Från Sotji kommer även den berömda ryska tennisspelaren Jevgenij Kafelnikov, även Maria Sjarapova, har skolats på tennisbanorna i Sotji.
Olympiska vinterspelen 2014
[redigera | redigera wikitext]Sotji ansökte om att få arrangera olympiska vinterspelen 2014, och blev 22 juni 2006 utvald som en av tre finalkandidater av IOK. Den 4 juli 2007 utsågs Sotji till arrangörsort. Detta innebar bland att Sotji fick såväl en ishall som en skridsko- och bandybana av internationell klass, medan Krasnaja Poljana skall bebyggas med en bob- och rodelbana och en backe för backhoppning.
Det var Rysslands första gång som arrangör av olympiska vinterspel. Man investerade ungefär 84 miljarder kronor för att rusta upp Sotji till OS-standard.[4]
Formel 1, Rysslands GP 2014
[redigera | redigera wikitext]14 oktober 2010 blev det klart att Sotji tar hand om Rysslands Grand Prix från 2014 till 2021. Banan i Sotji kommer att gå igenom staden och bara delvis vara permanent. En del av sträckningen ska gå längs strandpromenaden vid Svarta havet, vilket ska ge en "Monte Carlo"-känsla till Rysslands första GP-lopp.[5]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen är traditionellt regeringstrogen. Sotji kallas ibland Rysslands sommarhuvudstad, och då åsyftas att den ryska presidentens sommarresidens ligger här. Många statsledare har gjort statsbesök i staden för överläggningar och Sotji har därför genom åren haft många prominenta besök, däribland George H.W. Bush, Silvio Berlusconi, Jacques Chirac, Gerhard Schröder, Romano Prodi och George W. Bush.
Staden har också varit värd för förhandlingar i flera konflikter, såsom den georgisk-abchaziska konflikten.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]År | Total folkmängd under Sotjis administration | Folkmängd i centralorten |
---|---|---|
1887 | 98 | Ingen info |
1891 | 460 | Ingen info |
1897 | 1 352 | Ingen info |
1904 | 8 163 | Ingen info |
1916 | 13 254 | Ingen info |
1926 | 13 000 | Ingen info |
1939 | 72 597 | 49 813 |
1959 | 127 000 | 81 912 |
1970 | 245 300 | 203 100 |
1979 | 292 300 | 245 600 |
1989 | 361 200 | 314 766 |
1992 | 369 900 | 322 400 |
1994 | 378 300 | Ingen info |
1997 | 388 200 | Ingen info |
2002 | 397 103 | 328 809 |
2010 | 420 589 | 343 334 |
Källor:[6][7][8][9] |
Stadens administrativa område
[redigera | redigera wikitext]Staden
[redigera | redigera wikitext]Sotji är indelat i fyra stadsdistrikt:
Stadsdistrikt | Invånarantal 9 oktober 2002[8] | Invånarantal 14 oktober 2010[9] | Invånarantal 1 januari 2017[2] |
---|---|---|---|
Adlerskij | 69 120 | 76 534 | 105 441 |
Chostinskij | 62 515 | 65 229 | 74 961 |
Lazarevskij | 63 239 | 63 894 | 72 374 |
Tsentralnyj | 133 935 | 137 677 | 158 748 |
TOTALT | 328 809 | 343 334 | 411 524 |
Administrativt område
[redigera | redigera wikitext]Sotji administrerar även några orter samt viss del landsbygd utanför själva centralorten:
Stad/Ort | Invånarantal 9 oktober 2002[8] | Invånarantal 14 oktober 2010[9] | Invånarantal 1 januari 2017[2] |
---|---|---|---|
Sotji | 328 809 | 343 334 | 411 524 |
Krasnaja Poljana | 3 969 | 4 598 | 4 709 |
Landsbygd | 64 325 | Se nedan | 76 368 |
Godnoje Loo | Ingen uppgift | 3 322 | Ingen uppgift |
Nizjnjaja Sjilovka | Ingen uppgift | 5 432 | Ingen uppgift |
Orel-Izumrud | Ingen uppgift | 5 726 | Ingen uppgift |
Veseloje | Ingen uppgift | 4 140 | Ingen uppgift |
Vysokoje | Ingen uppgift | 3 910 | Ingen uppgift |
Övrig landsbygd | Ingen uppgift | 50 127 | Ingen uppgift |
TOTALT | 397 103 | 420 589 | 492 601 |
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen utgörs främst av etniska ryssar som har befolkat området under 1900-talet. Här bor också många abchazer, ukrainare, georgier, armenier, azerer, tjetjener och många andra folkslag. Staden är med sina många turister mycket kosmopolitisk. Andelen kvinnor i Sotji är 54 procent.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 3 april 2010.
- ^ [a b c d] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2017 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 31 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2017. Läst 5 juli 2018.
- ^ Pax Company - Sochi, Lazarevskoe, 80 m
- ^ Schwirtz, Michael (29 juli 2008). ”A Major Tuneup for a Sports Machine” (på engelska). The New York Times. http://www.nytimes.com/2008/07/29/sports/olympics/29russia.html.
- ^ Åhman, Michael (14 oktober 2010). ”Klart för Rysslands GP”. automotorsport.se. http://www.mestmotor.se/automotorsport/artiklar/nyheter/20101014/klart-for-rysslands-gp.
- ^ Population of Russian Federation by cities, towns, and districts as of January 1, 2007: Rosstat. - Moscow, 2007
- ^ Половинкина Т. В. Сочинское Причерноморье.- Нальчик, 2006.- С.216-218
- ^ [a b c] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 14 juli 2011.
- ^ [a b c] ЧИСЛЕННОСТЬ НАСЕЛЕНИЯ РОССИИ, ФЕДЕРАЛЬНЫХ ОКРУГОВ, СУБЪЕКТОВ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ, РАЙОНОВ, ГОРОДСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ, СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ – РАЙОННЫХ ЦЕНТРОВ И СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ С НАСЕЛЕНИЕМ 3 ТЫСЯЧИ ЧЕЛОВЕК И БОЛЕЕ (excelfil) Arkiverad 2 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter samt alla samhällen med över 3 000 invånare vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 4 november 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Sotjiadministrationens webbplats (ryska)
- Webbplats för vinter-OS 2014 (engelska)
- Krasnaja Poljanas webbplats (ryska)
- Wikimedia Commons har media som rör Sotji.