Stig Claesson – Wikipedia

För kemisten, se Stig Claesson (kemist).
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Stig Claesson
Slas på Berns i Stockholm som årets Bernsstipendiat 1966.
Slas på Berns i Stockholm som årets Bernsstipendiat 1966.
PseudonymSlas
Född2 juni 1928
Huddinge
Död4 januari 2008 (79 år)
Stockholm
YrkeFörfattare, illustratör
NationalitetSvensk Sverige
Språksvenska[1]
Verksam1956–2006
GenrerReportage
PriserDe Nios stora pris
Piratenpriset
BarnNils Claesson
Leif Claesson

Stig John Claesson, även känd under signaturen Slas, född 2 juni 1928 i Huddinge i Stockholms län, död 4 januari 2008 i Stockholm, var en svensk författare, illustratör, tecknare och målare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Stig Claesson var son till nattvakten Johan Filip Claesson och Hellna Kristina Andersson samt far till Nils Claesson och Leif Claesson. Den förre har porträtterat sin far i boken Blåbärsmaskinen (2009)[2]. Författaren Niklas Rådström, son till Claessons författarvän Pär Rådström, har tecknat ett vänporträtt av Claesson i boken Stig (2011)[3].

Efter realskolan arbetade Claesson som ritare på ett arkitektkontor. Han fortsatte senare sina studier vid Kungliga konsthögskolan 1947–1952. Som ung reste han runt i efterkrigstidens Europa. Bland annat deltog han i byggandet av en järnväg mellan Šamac och Sarajevo i Jugoslavien år 1947, något som han berättar om i Brev till en hembygdsgård (1974), och tillbringade under 1950-talet mycket tid i Paris.

Slas växte upp i Stockholm och bodde där som vuxen också och var en välkänd Stockholmsskildrare. Han tillbringade genom åren dessutom mycket tid i Sjuhäradsbygden från vilken hans mor flyttat till Stockholm. Från mitten av 1990-talet bodde han mer eller mindre permanent i sin mors barndomshem i Grönahög, söder om Ulricehamn.

Claesson är representerad vid bland annat Nationalmuseum[4], Göteborgs konstmuseum[5], Norrköpings konstmuseum[6], Moderna museet[7], Örebro läns museum[8] och Örebro läns landsting[9].

Stig Claesson fick 2009 en park uppkallad efter sig på Södermalm i Stockholm, Stig Claessons park. Parken ligger nära Klippgatan, där familjen Claesson bodde från 1936.[10]

Litterär stil

[redigera | redigera wikitext]

Claessons berättande kännetecknas av en nästan oefterhärmlig stil, präglad av en speciell andhämtning, jargonger och upprepningar.[11] Han var på en gång söderkisen med fasta rötter i hemstaden Stockholm och resenären, som klarögt och med sinne för det bisarra fångade och återgav intryck från främmande länder och städer, men också från den svenska landsbygden. Hans böcker utgör ofta mellanting av faktiska reportage och fiktion, illustrerade med känsliga och precisa teckningar. Som illustratör medverkade han i tidningarna Joker och Folket i bild med små porträtt av svenska städer.

Bibliografi[12]

[redigera | redigera wikitext]

Claesson har författat 88 böcker. Dessa är:

  • Berättelse från Europa, 1956
  • Från Nya världen, 1961
  • Supportern, 1962
  • Bönder, 1963
  • Ugnstekt gädda, 1964
  • Västgötalagret, 1965
  • En Stockholmsbok, 1966
  • Kiki, en liten man, 1966 (foto Yngve Baum)
  • Dråp i hastigt mod, 1966
  • Lage Lindell, 1966 (Bonniers små konstböcker)
  • Flickor, 1967
  • Döden heter Konrad, 1967
  • I stället för telegram Finland 50 år, tillsammans med Jens Hildén, 1967
  • 21 berättelser, 1968
  • Vem älskar Yngve Frej, 1968; (filmatiserad 1973, se Vem älskar Yngve Frej)
  • Nelly, 1969
  • Den ensamme nobelpristagarens vardag, 1970
  • Knut K. Selma Johansson med rätt att leva, 1970
  • Sanningen och ingenting annat än, 1970
  • Att resa sig upp och gå, 1971
  • Samtal på ett fjärrtåg, 1972
  • Min vän Charlie, 1973
  • Långt vid sidan av vägen i närheten av skogen åt det håll där solen går ner bodde jag ibland om sommaren, 1974
  • Yrkesmän emellan, 1974
  • Brev till en hembygdsgård, 1974
  • Stockholmsbilder, med ill. av Svenolov Ehrén, 1975
  • På palmblad och rosor, 1975 (filmatiserades 1976, se På palmblad och rosor)
  • Medan veden brinner ..., 1975
  • Bättre kan det inte sägas, 1976
  • Bortom de berg och den skog vari alla sagor skapas, 1976
  • En vandring i solen, 1976 (filmatiserades 1978, se En vandring i solen)
  • Henrietta ska du också glömma, 1977 (filmatiserades 1983, se Henrietta)
  • Ni har inget liv att försäkra, 1978
  • Harry – Fallet Mary, 1978 (filmatiserades för TV samma år)
  • Allt står i lågor, 1979
  • Medan tidvattnet vänder, 1980
  • Varför stirrar ni på mina fötter? Impressioner från Shetland, tillsammans med Hans Alfredson, 1980
  • Om vänskap funnes, 1981
  • Sveaborg eller Rock happy, 1981
  • Lika oskyldigt som meningslöst, 1982
  • Sagor för barn och vuxna, 1982
  • 10-årskalendern, 1982 (specialtryck)
  • Utsikt från ett staffli, 1983
  • I boulevardens skugga, 1983
  • Dagarna före lunch, 1984
  • De tio budorden, 1984
  • Det bortglömda landskapet, 1985
  • Blå måndag, 1985
  • Lantlif i Budapest, 1986
  • Kamrerns julafton, (Bonniers julbok) 1986
  • På behörigt avstånd, (teckningar och collage), 1987
  • Nya Stockholmsbilder, (ill. Svenolov Ehrén), 1987
  • Skam den som fryser, 1987
  • 21 sagor, 1988
  • Kärlek rostar inte, 1988
  • Landet som inte längre finns, 1989
  • Iakttagen (målade porträtt), 1989
  • Innan himlen klarnar, 1989
  • SommarStockholm, (teckningar) 1989
  • En mörts drömmar, 1990
  • Målade porträtt, 1991
  • Yngve Frejs landskap, (pasteller) 1991
  • Rosine, 1991
  • Skånebilder, (pasteller) 1991
  • Sagor om hon och han 1992
  • Blues för Mr Shelley, 1992
  • Män i min ålder 1992
  • Nästa man till rakning, 1993
  • Nästa Katrineholm, 1993 (specialtryck)
  • På landet, 1993
  • Årstider och åsikter, 1993
  • Vägen till brevlådan, 1993
  • Nice Mat Sol, 1994, (med Nils Emil Ahlin)
  • Till Europa 1994, (foto Leif Claesson)
  • Den extra milen, 1994
  • Eko av en vår, 1996
  • Vandring med mig själv, 1996
  • Blå stolar, 1996
  • Man måste det man önskar, 1997
  • Vad man ser och hedrar, 1998
  • Varsel om kommande tilldragelser, 1999
  • Svart asfalt grönt gräs, 2000
  • Det lyckliga Europa, 2001
  • Efter oss syndafloden, 2002
  • Följ Alltid Cecilias Exempel, 2003
  • Sov du så diskar jag, 2004
  • Liv och kärlek, 2005
  • Sekonderna lämnar ringen, 2005
  • God natt fröken Ann, 2006

Musikalisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

1974 bidrog Stig Claesson samman med Georg Riedel till den svenska Melodifestivalen med sången ”Jag minns dig nog”, vilken framfördes av Göran Fristorp. Claesson medverkade också i samlingsvolymen av det mindre kända sällskapet 8 glas (2004), tillsammans med flera välkända författare.[13]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 121727025, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”En halva av Slas”. Sveriges Radio. 10 mars 2009. https://sverigesradio.se/artikel/2687974. Läst 20 mars 2022. 
  3. ^ ”Stig. av Niklas Rådström”. LitteraturMagazinet. Arkiverad från originalet den 26 september 2020. https://web.archive.org/web/20200926175200/http://m.litteraturmagazinet.se/niklas-radstrom/stig-. Läst 20 mars 2022. 
  4. ^ Nationalmuseum
  5. ^ Göteborgs konstmuseum
  6. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 27 mars 2020 
  7. ^ [a b c d e] ”Pris till Stig Claesson | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/pris-till-stig-claesson. Läst 20 mars 2022. 
  8. ^ Örebro läns museum
  9. ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sid 165
  10. ^ ”Stig Claesson”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stig-claesson. Läst 14 december 2016. 
  11. ^ [a b] ”Stig Claesson - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stig-claesson. Läst 20 mars 2022.  [inloggning kan krävas]
  12. ^ Libris
  13. ^ "Åtta glas" på Wahlström & Widstrand (2004)
  14. ^ http://nyheter24.se/nyheter/77376-ett-sista-farval-svenskarna

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Mottagare av Samfundet S:t Eriks plakett
1960-talet
1970-talet
1980-talet
1990-talet
2000-talet
2010-talet
Portal:Stockholm
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stig_Claesson&oldid=55926282”