Stig Comét – Wikipedia

Stig Comét
Född3 februari 1908
Död18 februari 1981[1] (73 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningMatematiker
ArbetsgivareFörsvarsstaben
Försvarets radioanstalt
Redigera Wikidata

Stig Oskar Comét, född 3 februari 1908 i Malmö[2], död 18 februari 1981[3], var en svensk matematiker.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Stig Comét var son till bokhandelsbiträdet Jean Comét och Sophie Jönsson. Efter studentexamen i Kristianstad 1926 avlade han filosofisk ämbetsexamen 1930 och licentiatexamen 1941 vid Lunds Universitet.[2]

Comét arbetade som lärare i matematik från 1930 till 1946, då han bytte jobb och blev "förste aktuarie", sannolikt på Försvarsstaben. År 1948 blev han byrådirektör på Försvarsstaben.[4] Från 1953 var han anställd på försvarets radioanstalt där han var expert på matematikmaskiner, samt i denna roll adjungerad expert vid Matematikmaskinnämnden åren 1952-1956.[4] Han hade en expert- och projektledarroll roll vid framtagandet av Sveriges första datorer BARK och BESK.[2]

FRA var den näst största användaren av BESK och huvuddelen av dessa körningar administrerades av Comét personligen av sekretesskäl. År 1950 finansierade Matematikmaskinnämnden en tre veckors studieresa för Comét till Frankrike och England för att studera bland annat informationsteori och han var en av de fem personer från FRA som deltog i den första kursen i programmering för BESK år 1952.[5] När Gösta Neovius slutade på matematikmaskinnämnden våren 1953 blev han tillförordnad arbetschef på nämnden.[5] I sina datorkörningar gjorde Comét statistiska analyser av kodgrupper och försök med dekryptering med stora mängder kodnycklar.[6]

Vid BESKs officiella invigning 1 april 1954 hade Comét skrivit ett program som spelade musikstycket Helan går på maskinen, och som demonstrerades för bland andra John von Neumann.[5]

På 1950-talet fanns inom Unesco idéer om att bilda ett datortekniskt världscentrum, och Comét deltog i dessa diskussioner, som dock aldrig ledde någonstans. Han deltog i den första internationella konferensen om informationsbearbetning i Paris 1959, och deltog på det första konstituerande mötet för International Federation for Information Processing (IFIP) i juni 1960.[7]

Han var ridddare av Nordstjärneorden.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ läs online, gravar.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] ”Stig Comét”. Vem är vem 1962. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0281.html. Läst 18 april 2024. 
  3. ^ ”Stig, Oskar Comét”. gravar.se. https://gravar.se/en/forsamling/skanor-falsterbo-forsamling/falsterbo-nya-kyrkogard/21/stig-oskar-comet-f72b6. Läst 18 april 2024. 
  4. ^ [a b] ”Meddelanden från Matematikmaskinnämnden”. Meddelanden från Matematikmaskinnämnden (Matematikmaskinnämnden) (5): sid. 1. 15 juli 1952. 
  5. ^ [a b c] Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Besk och Smil”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 151–173. ISBN 978-91-44-03501-7 
  6. ^ Kaijser, Arne; Gustav Sjöblom, Johan Gribbe, Per Lundin (2024). ”Bark och Besk - datorerna där allting började”. Maktens maskiner. Lund: Arkiv förlag. sid. 29-52. Libris q8wpc6pznhbd5tqb. ISBN 9789179243876. https://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243883.pdf. Läst 14 april 2024 
  7. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Femtiotalet”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 257-268. ISBN 978-91-44-03501-7 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stig_Comét&oldid=54687832”