Stjärnmaskar – Wikipedia

Stjärnmaskar
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Överstam	Lophotrochozoa
Stam	Stjärnmaskar Sipuncula
Vetenskapligt namn
§ Sipuncula
Auktor	Rafinesque, 1814
klasser, ordningar och familjer
Klass Sipunculidea Ordning Sipunculiformes Familj Sipunculidae Ordning Golfingiiformes Familj Golfingiidae Familj Phascolionidae Familj Themistidae Klass Phascolosomatidea Ordning Phascolosomatiformes Familj Phascolosomatidae Ordning Aspidosiphoniformes Familj Aspidosiphonidae
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Stjärnmaskar (Sipuncula) är en stam inom djuren med 144–320 arter. De är 1–50 cm långa, vanligen under 10 cm. De finns i grunda havsmiljöer, där de gräver ned sig i havsbotten eller bosätter sig i gamla snäckskal och lever på detritus och små organismer.

Stjärnmaskar har en krans av tentakler runt munnen, som kan vändas inåt. Matspjälkningskanalen går från munnen i djurets framända till bakändan, där tarmen gör en böj och till slut avslutas med anus på dorsalsidan. Vissa stjärnmaskar har en kalcifierad sköld vid analöppningen.

Stjärnmaskar har inget kardiovaskulärt system, men däremot coelom (vätskefyllt rör som omsluter tarmen). Syre och näringsämnen transporteras runt i kroppen med interstitialvätska.

Kroppsväggen hos stjärnmaskar är muskulös och de drar ihop sig när de känner sig hotade.

Asexuell förökning förekommer hos stjärnmaskar, men är ovanligt. Då delar sig masken och låter delarna växa ut igen.

Den sexuella förökningen går till så att hannar och honor producerar könsceller i anslutning till coelomet, låter dessa mogna däri och släpper sedan ut dem i vattnet.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.