Stockholms katolska stift – Wikipedia

För Svenska kyrkans stift, se Stockholms stift.
Stockholms katolska stift
Dioecesis Holmiensis
Coat of arms of the Diocese of Stockholm.svg
Stockholms katolska stifts heraldiska vapen.
Inrättat29 juni 1953
Tidigare namnföregånget av Apostoliska vikariatet i Sverige
SamfundRomersk-katolska kyrkan
BiskopssäteKatolska biskopsämbetet, Stockholm, Sverige Sverige
DomkyrkaSankt Eriks katolska domkyrka
Biskopkardinal Anders Arborelius
Antal församlingar44
Antal medlemmar129 526 (2023)
KartaStiftets utbredning
Interiören i Sankt Eriks katolska domkyrka.

Stockholms katolska stift är den romersk-katolska kyrkans enda stift i Sverige, inrättat 29 juni 1953.[1] Eftersom det täcker hela landet är det i nutid i praktiken synonymt med katolska kyrkan i Sverige.

Biskop för stiftet och därmed för katolska kyrkan i Sverige är kardinal Anders Arborelius, O.C.D., sedan 1998. Han tillhör Nordiska biskopskonferensen, som motsvarar egen kyrkoprovins fast täcker hela Norden.

Stiftets domkyrka, Sankt Eriks katolska domkyrka, är belägen på Folkungagatan 46 på Södermalm i Stockholm. Den invigdes 1892 av biskop Albert Bitter, apostolisk vikarie för dåvarande Apostoliska vikariatet i Sverige, och på nytt 1983 efter tillbyggnad efter ritningar av arkitekt Hans Westman. Domkyrkan tillhör Sankt Eriks katolska församling.

2018 omfattade stiftet 121 274[2] registrerade medlemmar, med inofficiella beräkningar omkring cirka 150 000 katoliker i Sverige.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Katolska stift uppdelas i territoriella församlingar och i särskilda (icke-territoriella) områden för själavård, till exempel särskilda missioner beroende på språk (till exempel polska missionen), östliga riter eller annat av kyrkorätten erkänt område (icke-territoriell själavård vid skolor, sjukhus, fängelser, ungdomssjälavård m.m.). Ett stift styrs av stiftsbiskopen, vilken bistås av bland annat biskopsämbetet till vilket är knutna generalvikarien, stiftets kansler och stiftets official (sakkunnige i kyrkorätt). I varje församling finns en kyrkoherde, som där utgör biskopens ställföreträdare och också utnämns av honom.

Stockholms katolska stift, grundat 1953, som omfattar hela Sverige, har över 100 000 medlemmar och är därmed en av Sveriges största kyrkor. År 1998 fick katolikerna i Sverige sin förste svenskfödde biskop, Anders Arborelius, sedan reformationen. Stiftets katedral är Sankt Eriks katolska domkyrka, belägen på Södermalm i Stockholm. Katolska domkyrkoförsamlingen i Stockholm har drygt 8 500 medlemmar.

Svenska blivande katolska präster utbildas vid Sankt Sigfrids prästseminarium i Uppsala och de akademiska studierna sker vid Newmaninstitutet. En del av studierna fullgörs vid något av de påvliga universiteten i Rom. Utbildningen tar normalt totalt sju år och omfattar studier i filosofi och teologi, praktiskt pastoralt arbete samt andlig och liturgisk formering.

1934 grundades stiftets officiella ungdomsorganisation, Sveriges Unga Katoliker (SUK).

Sedan andra halvan av 1900-har invandringen av katolska trosbekännare ökat kraftigt. Under de senaste åren har antalet människor i Sverige som valt att konvertera till katolska kyrkan ökat.[3]

Katolska domkyrkoförsamlingen har än idag olika lokaler i den Paulis malmgård på Södermalm, vars fastighet köptes 1857. Vidare öppnade en katolsk skola på vid Nytorget på Södermalm 1795. 1859 kunde skolan flytta in i Malmgården. Först 1967 tog man andra lokaler i anspråk, i Gamla Enskede.

Generalvikarie är (hösten 2013) i Stockholms katolska stift p. Pascal René Lung OP. Stiftskanslern heter msgr Stjepan Biletic. Msgr Furio Cesare är stiftets official.

Katolska församlingar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns 44 katolska församlingar i Sverige.

Medlemmar

[redigera | redigera wikitext]
Registrerade medlemmar i Stockholms katolska stift
År Medlemmar[4][5][6][7][8][9][10][11][12]
2003 80 037
2004 81 259
2005 81 814
2006 83 987
2007 86 785
2008 89 959
2009 93 645
2010 96 950
2011 100 867
2012 103 509
2013 106 837
2014 109 967
2015 113 053
2016 116 031
2017 119 001
2018 121 274
2019 123 930
2020 125 287
2021 126 286
2022 128 252
2023 129 526

Historik

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Katolska kyrkan i Sverige

Med Gustav III:s toleransedikt 1781 blev det plötsligt möjligt för i Sverige bosatta utländska katoliker (ofta i kronans tjänst) att utöva sin religion. Sedan 1873 har det varit tillåtet även för svenska medborgare att tillhöra katolska kyrkan utan att riskera utvisning. De medborgerliga rättigheterna var dock inskränkta. De sista diskriminerande lagarna togs bort 1951; fram till dess var det förbjudet för katoliker att utbilda sig och arbeta som till exempel riksdagsledamot, lärare, läkare eller sjuksköterska.[13]

Den 29 juni 1953 upphöjde Pius XII Sverige till eget stift. Sverige betraktades inte längre som renodlat missionsområde och kunde få en självständigare ställning. Samma år fick S:t Eriks kyrka rang av domkyrka (katedral).

Stockholms katolska stifts förste stiftsbiskop blev Johannes Evangelista Erik Müller, född i Bayern och sedan många år apostolisk vikarie för Sverige.[14] Biskop Müller efterträddes av biskop Ansgar Nelson, som var benediktinmunk. Dennes efterträdare blev biskop John Taylor (oblatpater) som i sin tur följdes av Hubertus Brandenburg. I Sverige har även hjälpbiskop William Kenney (passionist) varit verksam. Han är i dag hjälpbiskop i Birmingham, Storbritannien.[15]

Liturgiska riter

[redigera | redigera wikitext]

I Stockholms katolska stift finns flera liturgiska riter representerade. Vanligast är den romerska riten, vilken firas i sina bägge former: den nyare formen (Paulus VI) och den äldre formen (usus antiquior) av den romerska riten (se Summorum Pontificum). Fram till 1972 respektive 1968 förekom även karmelitisk rit och dominikansk rit. Som en följd av invandring från framför allt Mellanöstern återfinns idag en rad orientaliska eller östkristna riter: den maronitiska riten, den syriska riten, den melkitiska riten, den kaldeiska riten och den armeniska riten.

Religiösa ordnar

[redigera | redigera wikitext]

I stiftet är flera religiösa ordnar och prästinstitut verksamma: karmelitfäder, dominikaner, franciskaner (såväl minoriter och kapuciner som reguljär tredjeorden), jesuiter, passionister, oblatfäder, salesianer[förtydliga] och Kristkonungens institut; benediktinsystrar, karmelitsystrar, birgittinsystrar, serafimsystrar, dominikansystrar (reguljär tredjeorden), moder Teresas systrar, Jesu små systrar m.fl. Härtill kommer prästerna knutna till Opus Deis prästerliga gren.

Ordensfolket är antingen verksamt i till exempel församlingar och i skolor (aktiva ordnar) eller kontemplativt och ägnar sig då främst åt bön.

Biskop Anders Arborelius är även Malteserriddarordens högste kaplan i Sverige.

Organisationer med anknytning till stiftet

[redigera | redigera wikitext]

Inom Stockholms katolska stift är barn och ungdomar organiserade i Riksförbundet Sveriges unga katoliker (SUK), under beskydd av stiftets biskop. Stockholms katolska stift stöder utgivningen av den rikstäckande tidskriften Katolskt magasin (tidigare Hemmet och helgedomen), om än tidningen formellt sett inte lyder under stiftet. Informellt knuten till stiftet är även tidskriften Signum (tidigare Credo), i vars redaktion jesuiter ingår.

I stiftet finns det tre katolska grundskolor; Sankt Eriks katolska skola (Enskede, Stockholm), Katolska skolan av Notre Dame (Göteborg) och Sankt Thomas skola (Lund). Det finns även tre katolska folkhögskolor; St:a Maria Folkhögskola i Malmö, St:a Birgittas Folkhögskola i Stockholm och St:a Elisabets Folkhögskola i Göteborg. I Uppsala driver jesuiterna högskolan Newmaninstitutet, som även har lokaler i Stockholm.[16]

Biståndsverksamhet bedrivs genom Caritas Sverige.

Läs mer

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ http://www.catholic-hierarchy.org/diocese/dstos.html
  2. ^ ”Årsredovisning | Katolska kyrkan”. www.katolskakyrkan.se. https://www.katolskakyrkan.se/forsamlingsliv/medlemskap/arsredovisning. Läst 12 oktober 2019. 
  3. ^ Katolska kyrkan i Sverige (åtkomst 2007-08-31)
  4. ^ ”Påven i korsdrag”. Svenska Dagbladet. 15 mars 2009. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/paven-i-korsdrag. Läst 21 april 2021. 
  5. ^ ”Statistik 2009”. Myndigheten för stöd till trosamfund. Arkiverad från originalet den 21 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220621180225/https://www.myndighetensst.se/bidrag/organisationsbidrag/bidragsgrundande-statistik/statistik-2009.html. Läst 20 september 2022. 
  6. ^ ADM (13 juni 2011). ”Statistik för den katolska kyrkan i Sverige”. Signum. Arkiverad från originalet den 30 april 2021. https://web.archive.org/web/20210430065115/https://signum.se/statistik-for-den-katolska-kyrkan-i-sverige/. Läst 21 april 2021. 
  7. ^ ”Katolska kyrkan går framåt”. SVT Nyheter/TT. 5 mars 2013. Arkiverad från originalet den 23 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210623162149/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/katolska-kyrkan-gar-framat. Läst 21 april 2021. 
  8. ^ ”Årsredovisning 2016”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191012095944/https://www.katolskakyrkan.se/media/2524/arsredovisning_2016_4.pdf. Läst 21 april 2021. 
  9. ^ ”Årsredovisning 2020”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220313065509/https://www.katolskakyrkan.se/media/4851/a-rsredovisning2020.pdf. Läst 21 april 2021. 
  10. ^ ”Årsredovisning 2021”. Arkiverad från originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220919225457/https://www.katolskakyrkan.se/media/5515/a-rsredovisning_2022.pdf. Läst 20 september 2022. 
  11. ^ ”Årsredovisning 2023”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230811042845/https://www.katolskakyrkan.se/media/6216/a-rsredovisning_2023_lowres.pdf. Läst 6 mars 2024. 
  12. ^ ”Årsredovisning 2023”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240520135732/https://www.katolskakyrkan.se/media/6788/a-rsredovisning_webb_240520.pdf. Läst 6 mars 2024. 
  13. ^ Se Yvonne Maria Werners artikel "Katolicism och religionsfrihet", [[29 juni|]]Signum 2002;9
  14. ^ Cf. domkyrkans jubileumstext. Cf. Yvonne Maria Werner, Världsvid men främmande - den katolska kyrkan i Sverige 1873-1929, Katolska bokförlaget 1996.
  15. ^ Cf. Barbro Lindqvist, År för år: kyrkans väg i Sverige 1783-1983 / framgrävd av Barbro Lindquist, Stockholm: Katolsk kyrkotidning, 1983. [[kaplan|ISBN 91-7260-943-5]].
  16. ^ ”Katolska organisationer, institutioner och föreningar | Katolska kyrkan”. www.katolskakyrkan.se. Arkiverad från originalet den 21 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200221002708/https://www.katolskakyrkan.se/katolska-kyrkan-i-sverige/stockholms-katolska-stift/katolska-organisationer-institutioner-och-foereningar. Läst 5 oktober 2019. 

Fördjupningslitteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Stockholms katolska stift 50 år. Red. Hans Hellström. Stockholm: Veritas 2003. ISBN 91-89684-14-1

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Stockholms katolska stift (1953–)
Heliga stolens heraldiska vapen
Romersk-katolska kyrkan i Sverige · Lista över romersk-katolska biskopar i Sverige · Lista över romersk-katolska församlingar i Sverige
Se även: Vikariatet för de östkatolska kyrkorna
v • r
Medlemssamfund i Sveriges kristna råd
Katolska
Ortodoxa
Östligt ortodoxa
Orientaliskt ortodoxa
Övriga östligt kristna
Protestantiska
Lutherska
Frikyrkliga
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_katolska_stift&oldid=55170503”