Stockholms kustartilleriförsvar – Wikipedia

Stockholms kustartilleriförsvar (SK)
Vapen för Stockholms kustartilleriförsvar tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Stockholms kustartilleriförsvar
Datum	1942–1990
Land	Sverige
Försvarsgren	Marinen
Typ	Kustartilleriet
Roll	Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del av	Östra militärområdet [a]
Storlek	Stab
Högkvarter	Vaxholms garnison
Förläggningsort	Rindö, Vaxholm med flera orter.
Befälhavare
Kustartilleriförsvarschef	Urban Sobéus [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Tilläggstecken
Plakett i brons

Stockholms kustartilleriförsvar (SK) var en kustartilleriförsvarsstab inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1942–1990. Förbandsledningen var förlagd i Vaxholms garnison i Vaxholm.^[1][2][3]

Genom försvarsbeslutet 1942 övergick kustartilleriet från fästningsförsvar till kustförsvar. Därmed utgick begreppet fästning ur freds- och krigsorganisationen. Den 1 oktober 1942 bildades tre kustartilleriförsvarsstaber med tillhörande geografiska kustområde, vilket motsvarade ett marindistrikt. Kustartilleriförsvarsstaberna var organisatoriskt underställda ett marindistrikt, men hade princip samma särställning som arméns försvarsområdesstaber. Inom Ostkustens marindistrikt bildades Stockholms kustartilleriförsvar (SK). Chefen för Stockholms kustartilleriförsvar var från den 1 oktober 1942 även chef för Vaxholms försvarsområde (Fo 46).^[2]

Inför den så kallade OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, föreslog överbefälhavaren 1974 att Vaxholms försvarsområde (Fo 46) skulle avskiljas från Stockholms kustartilleriförsvar (SK). För att istället i freds- och krigstid vara underställd chefen för Stockholms försvarsområde (Fo 44). Dock ansåg överbefälhavaren att Stockholms kustartilleriförsvar fortfarande skulle bibehålla sitt mobiliseringsansvar för kustartilleriet.^[4] Från den 1 juli 1975 började den nya organisationen att gälla.^[2]

År 1979 föreslog Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) att sammanslå Stockholms kustartilleriförsvar(SK) och Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) till en myndighet. Det med bakgrund till att vissa stabsfunktioner kunde renodlas eller effektiviseras, vilket i förlängningen gav ekonomiska besparingar i form av en mindre personalkår. Dock så ansåg FFU att det först borde ske en utredning om hur en sammanslagning skulle påverka försvaret.^[5]

Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog både överbefälhavaren, ett förslag som delades av den parlamentariska försvarskommittén, att sammanslå Stockholms kustartilleriförsvar (SK) och Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) till en myndighet. Bakgrunden till förslaget var att få en stringent organisation inom kustartilleriet, genom att stabsorganisationer reducerades eller sammanslogs och en istället utöka utbildningsorganisationen. Enligt överbefälhavarens förslag skulle förändringen genomförts senast till 1985.^[6]

Åren 1986 och 1990 gjordes en förändring inom marinens lägre regionala ledningsnivå, där kustartilleriförsvarsstaberna sammanslogs regionvis med örlogsbaserna. Den nya myndigheten som bildades genom sammanslagningarna kom att benämnas marinkommando. Därmed kom samtliga marina stridskrafter inom respektive geografiska område ledas av en gemensam chef.^[7] På ostkusten kom därmed Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KA 1) och Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O) att sammanslås och bildade den 1 juli 1990 Ostkustens marinkommando (MKO). Ostkustens marinkommando förlade sin förbandsledning till Muskö örlogsbas. Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KA 1) kom därmed att upplösas som myndighet och förband och delar ur kustartilleriförsvarsstaben omlokaliserades rätt omgående till Muskö, medan andra delar blev kvar i Vaxholm innan de omlokaliserades till garnisonsområdet på Rindö.^[1]

Stockholms kustartilleriförsvar var en marin myndighet med ansvar för mobilisering och ledning av kustartilleriförbanden i Stockholms skärgårdar. Stockholms kustartilleriförsvar leddes av en kustartilleriförsvarschef, tillika försvarsområdesbefälhavare och i denna egenskap territoriell chef. Som försvarsområdesbefälhavare hade kustartilleriförsvarschefen samma ansvar och lydnadsförhållanden som försvarsområdesbefälhavare ur armén. Stab och förvaltning var i dessa fall fram till 1975 gemensamma för kustartilleriförsvar och försvarsområde. Från den 1 juli 1975 upphörde chefen för Stockholms kustartilleriförsvar att även vara försvarsområdesbefälhavare och titulerades endast kustartilleriförsvarschef. Dock kvarstod ett flertal försvarsområdesuppgifter kvarstå inom hans område. Bland annat ansvarade han för mobilisering och militära skyddsområden på Singö, Söderarm, östra Sandhamn, västra Sandhamn, Mörtö-Bunsö, Huvudskär, Muskö och Landsorts militära skyddsområden.^[8]

Stockholms kustartilleriförsvar bildades var staben med förbandsledning inledningsvis lokaliserade till Vaxholms fästning. Från den 4 december 1944 kom staben samlokaliserad med staben för Vaxholms försvarsområde (Fo 46) i den gamla ingenjörkasernen på Kungsgatan (nuvarande adress Johannesbergsvägen). Ingenjörkasernen hade uppförts 1907 som kasern för 5. kompaniet ur Svea ingenjörkår (Ing 1). Efter att kompaniet upplöstes den 30 september 1939 stod den tom till och från fram till 1944.^[2] Åren 1990–1994 avvecklades verksamheten vid Johannesbergsvägen. Åren 2004–2005 blev kasernen återigen känd, det genom den så kallade Vaxholmskonflikten. Kasernen är sedan dess ombyggd till skola, Söderfjärdsskolan.

Förbandschefen titulerades kustartilleriförsvarschef och hade åren 1967–1990 tjänstegraden överste av första graden. Åren 1942–1975 innehade kustartilleriförsvarschefen även befattningen försvarsområdesbefälhavare.

• Stockholms kustartilleriförsvars stabsbyggnad i Vaxholm
• 
  År 2018
• 
  År 2018
• 
  År 2018
• 
  År 2010

• Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9 
• Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
• Marintaktiska, kommandot (2002). Kustförsvar: från kustbefästningar till amfibiekår: Kustartilleriet-Amfibiekåren 1902–2002. Hårsfjärden: Marintaktiska kommandot. Libris 8555135. ISBN 91-631-2285-5 

• Wahlund, Alexander (2017). Stockholms kustartilleriförsvar 1914–2000: en guide till det fasta sjöfrontsartilleriet i Stockholms skärgård. Stockholm: Befästningsbyrån. Libris 20845146. ISBN 978-91-639-2706-5 
• Marintaktiska, kommandot (2002). Kustförsvar: från kustbefästningar till amfibiekår: Kustartilleriet-Amfibiekåren 1902–2002. Hårsfjärden: Marintaktiska kommandot. Libris 8555135. ISBN 91-631-2285-5 

• Wikimedia Commons har media som rör Stockholms kustartilleriförsvar.
  Bilder & media
• Garnisonsminnen berättar nummer 1

v • r Svenska marinens historiska och aktiva staber, förband och skolor Högre ledning Staber Kustflottan • Marinstaben • Marinstaben (gamla) • Marinens taktiska stab • Marinledningen • Marinens taktiska centrum • Marincentrum • Marinens taktiska kommando Regional ledning Marindistrikt Gotlands marindistrikt • Norrlandskustens marindistrikt • Ostkustens marindistrikt • Sydkustens marindistrikt • Västkustens marindistrikt • Öresunds marindistrikt Marinkommandon Marinkommando Nord • Marinkommando Ost • Marinkommando Syd • Marinkommando Väst • Norrlandskustens marinkommando • Ostkustens marinkommando • Sydkustens marinkommando • Västkustens marinkommando Örlogsbaser Norrlandskustens örlogsbasavdelning • Ostkustens örlogsbas • Roslagens örlogsbasavdelning • Sydkustens örlogsbas • Västkustens örlogsbas Marinbaser Marinbasen • Ostkustens marinbas • Sydkustens marinbas Bevakningsområden Luleå marina bevakningsområde • Malmö marina bevakningsområde • Visby marina bevakningsområde Kustartilleriförsvar Blekinge kustartilleriförsvar • Gotlands kustartilleriförsvar • Göteborgs kustartilleriförsvar • Norrlands kustartilleriförsvar • Stockholms kustartilleriförsvar Försvarsgrens- gemensamma enheter Centrum Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum Skolor Marinens krigshögskola • Marinens officershögskola • Marinens sjukvårdsskola • Sjökrigsskolan • Sjökrigshögskolan • Sjöstridsskolan Flottan Flottiljer Första jagarflottiljen • Första ubåtsflottiljen • Första ytattackflottiljen • Andra jagarflottiljen • Andra ytattackflottiljen • Andra ytstridsflottiljen • Tredje ytstridsflottiljen • Tredje sjöstridsflottiljen • Fjärde minkrigsflottiljen • Fjärde sjöstridsflottiljen Eskadrar Första eskadern • Andra eskadern • Tredje eskadern • Göteborgseskadern Flottstyrkor Göteborgseskadern • Göteborgsavdelningen • Härnösandsavdelningen • Karlskronaavdelningen • Norrköpingsavdelningen • Norrlandsavdelningen • Stockholmsavdelningen • Väneravdelningen • Visbyavdelningen • Ålandshavseskadern Divisioner 5. patrullbåtsdivisionen • 18. patrullbåtsdivisionen • 23. patrullbåtsdivisionen • 31. korvettdivisionen • 33. minröjningsdivisionen • 34. underhållsdivisionen • 34. robotbåtsdivisionen • 36. patrullbåtsdivisionen • 41. minröjningsdivisionen • 42. minröjningsdivisionen • 43. underhållsdivisionen • 44. röjdykardivisionen • 46. patrullbåtsdivisionen • 48. patrullbåtsdivisionen • Skonertdivisionen Skolor Berga örlogsskolor • Karlskrona örlogsskolor • Marinens officershögskola i Karlskrona • Örlogsskolorna Örlogshamnar Berga örlogshamn • Karlskrona örlogshamn • Muskö örlogshamn Operationsbaser Hemsöbasen • Gräddöbasen • Saxarfjärdsbasen • Södertörnsbasen • Orrfjärdsbasen • Fårsösundsbasen • Stockholmsbasen • Järnaviksbasen • Blekingebasen • Grebbestadsbasen • Gullmarsbasen • Marstrandsbasen Stationer och depåer Stockholms örlogsstation • Gullmarens örlogsdepå • Gustavsviks örlogsdepå • Hårsfjärdens örlogsdepå • Gålöbasen Kustartilleriet Regementen Gotlands kustartilleriregemente • Härnösands kustartilleriregemente • Karlskrona kustartilleriregemente • Vaxholms kustartilleriregemente • Älvsborgs kustartilleriregemente • Roslagens marinregemente • Södertörns marinregemente Brigader Andra kustartilleribrigaden • Femte kustartilleribrigaden • Fjärde kustartilleribrigaden • Första kustartilleribrigaden • Göteborgs marinbrigad • Roslagens marinbrigad • Sjätte kustartilleribrigaden • Södertörns marinbrigad • Tredje kustartilleribrigaden Centrum och Skolor Kustartillericentrum • Kustartilleriets stridsskola • Marinens officershögskola i Göteborg Amfibiekåren Regementen Stockholms amfibieregemente • Vaxholms amfibieregemente • Älvsborgs amfibieregemente Bataljoner 1. amfibiebataljonen • 2. amfibiebataljonen • 3. amfibiebataljonen • 4. amfibiebataljonen • 5. amfibiebataljonen • 6. amfibiebataljonen Skolor Amfibiestridsskolan Marinflyget Ledning Marinflygledningen Förband Helikopterförsöksförbandet • 11. helikopterdivisionen • 12. helikopterdivisionen • 13. helikopterdivisionen Namn i fetstil är aktiva förband, skolor eller centrum

v • r Försvarsmakten Ledning Högkvarteret Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML) Försvarsgrensstaber Arméstaben (AST) · Flygstaben (FS) · Marinstaben (MS) Militärregioner Militärregion Gotland (MR G) · Norra militärregionen (MR N) · Mellersta militärregionen (MR M) · Västra militärregionen (MR V) · Södra militärregionen (MR S) Försvarsgrenar Armén Livgardet (LG) · Livgardesbrigaden (IB 1) · Dalregementet (I 13) · Norrbottens regemente (I 19) · Norrbottensbrigaden (NMekB 19) · Västernorrlands regemente (I 21) · Jämtlands fältjägarkår (JFK) · Livregementets husarer (K 3) · Norrlands dragonregemente (K 4) · Skaraborgs regemente (P 4) · Skaraborgsbrigaden (MekB 4) · Södra skånska regementet (P 7) · Södra skånska brigaden (MekB 7) · Gotlands regemente (P 18) · Bodens artilleriregemente (A 8) · Bergslagens artilleriregemente (A 9) · Luftvärnsregementet (Lv 6) · Göta ingenjörregemente (Ing 2) · Göta trängregemente (T 2) · Markstridsskolan (MSS) Flygvapnet Skaraborgs flygflottilj (F 7) · Upplands flygflottilj (F 16) · Blekinge flygflottilj (F 17) · Norrbottens flygflottilj (F 21) · Helikopterflottiljen (Hkpflj) · Luftstridsskolan (LSS) Marinen Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) · Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) · Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) · Stockholms amfibieregemente (Amf 1) · Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) · Marinbasen (MarinB) · Sjöstridsskolan (SSS) Hemvärnet Blekingegruppen (BLG) · Bohusdalgruppen (BDG) · Dalregementsgruppen (DRG) · Elfsborgsgruppen (EBG) · Fältjägargruppen (FJG) · Gotlandsgruppen (GLG) · Gävleborgsgruppen (GBG) · Hallandsgruppen (HAG) · Kalmar- och Kronobergsgruppen (KRAG) · Lapplandsjägargruppen (LJG) · Livgardesgruppen (LGG) · Livgrenadjärgruppen (LVG) · Norra Smålandsgruppen (NSG) · Norrbottensgruppen (NGB) · Skaraborgsgruppen (SKG) · Skånska gruppen (SSK) · Södermanlandsgruppen (SLG) · Södertörnsgruppen (UGS) · Upplands- och Västmanlandsgruppen (UVG) · Västerbottensgruppen (VBG) · Västernorrlandsgruppen (VNG) · Örebro- och Värmlandsgruppen (ÖVG) Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND) Ledningsregementet (LedR) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) Stridskraft logistik (LOG) Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens logistik (FMLOG) Försvarsmaktens specialförband Specialförbandsledningen (SFL) · Särskilda operationsgruppen (SOG) · Sjötransportenheten (STE) · Särskilda transportflyggruppen (STG) · Särskilda helikoptergruppen (SHG) · Särskilda sambandsenheten (SSE) · Specialförbandens fallskärmsskola (SFS) · Sektionen för operativ teknik (SOT) · Särskilda logistikgruppen för logistiskt stöd (SLG) · Försvarsmaktens operativa reserv (OR 18) EU:s stridsgrupper Nordic Battlegroup (NBG 08) · Nordic Battlegroup (NBG 11) · 42 Battle Group · Nordic Battlegroup (NBG 15) Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (Swedec) · Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) · Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS) Försvarsmaktens gemensamma centra Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FM DNC) · Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) · Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum METOCC) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) · Försvarsmaktens veterancentrum (VetC) Utbildning Försvarsmaktens militärhögskolor Militärhögskolan Halmstad (MHS H) · Militärhögskolan Karlberg (MHS K) · Försvarsmaktens stridsskolor Artilleriets stridsskola (ArtSS) · Hemvärnets stridsskola (HvSS) · Luftstridsskolan (LSS) · Ledningsstridsskolan (LedSS) · Luftvärnets stridsskola (LvSS) · Markstridsskolan (MSS) · Sjöstridsskolan (SSS) Försvarsmaktens övriga funktionsskolor Amröjskolan (AmröjS) · Flygbefälsskolan (FBS) · Flygvapnets flygskola (FlygS) · Fältarbetsskolan (FarbS) · Försvarsmaktens logistik- och motorskola (LogS) · Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) · Tolkskolan (TolkS) Försvarsmaktens funktionsenheter Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) · Försvarsmaktens militärpolisenhet (FM MPE) · Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE) · Försvarsmusiken (FöMus) Försvarsmaktsgemensamma förband Försvarsmaktens logistik (FMLOG) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) Försvarsmakts- och totalförsvarsövningar Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)