Storbritanniens utomeuropeiska territorier – Wikipedia

	Storbritanniens statsskick
	Denna artikel ingår i en artikelserie
Monarkin
	Kung Charles III av Storbritannien
	Tronföljare: William, prins av Wales
	Kronrådet · Kunglig sanktion · Prorogation
	Samväldesriken
Lagstiftande makt
	Parlamentet
	Parlamentsval
	Underhuset · Överhuset
	Årlig öppningsceremoni
Verkställande makt
	Premiärminister Keir Starmer
	Kabinettet · Kronrådet
	Cabinet Office
Dömande makt
	Högsta domstolen
	Common law · Rättsväsen
	Engelsk rätt · Skotsk rätt
Självstyre
	Skottland: Parlament
	Wales: Nationalförsamling
	Nordirland: Församling
Administrativ indelning
	Riksdelar
	Kronbesittningar
	Utomeuropeiska territorier

Storbritanniens utomeuropeiska territorier (British Overseas Territories) är avhängiga territorier under kontroll av Storbritannien, som inte är en del av den brittiska statsbildningen (Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland).

Relationer till Storbritannien

Dessa områdens förhållande till Storbritannien regleras i en lag som kallas British Overseas Territories Act som stiftades år 2002. Dessa områden är vad som återstår av det tidigare Brittiska imperiet. Flera av dem har varit kronkolonier (engelska: crown colonies). Den beteckningen avskaffades år 1981 till förmån för British dependent territory vilket i sin tur år 2002 byttes mot den nuvarande termen British overseas territory av vilka det idag (2008) finns 14 stycken. Dessa områden har i de flesta fall långtgående självstyre med egen regering, parlament och lagstiftning. Det är i huvudsak utrikespolitik, försvarspolitik och statsöverhuvud (i detta fall kung Charles III) som är gemensamt med Storbritannien.

Territorierna och EU

Med undantag för Gibraltar stod de utomeuropeiska territorierna även före Storbritanniens utträde utanför Europeiska unionen (EU), klassificerade som utomeuropeiska länder och territorier (overseas countries and territories, OCT). Dessa områden kunde sälja varor tullfritt till EU.

Gibraltar följde med Storbritannien in i Europeiska gemenskapen (EG) 1973, men på grund av dess särskilda status inom Storbritannien (såsom momsfrihet), och Storbritanniens särskilda status inom EU (såsom euro och Schengen) omfattades inte Gibraltar av alla samarbeten. Gibraltarborna var alltså EU-medborgare utan att vara brittiska medborgare. 2004 deltog Gibraltars invånare för första gången i val till Europaparlamentet och bildade för detta ändamål en särskild valkrets tillsammans med Sydvästra England.^[1]

Territorieinvånarnas medborgarskap

Medborgare i territorierna har inte fullt brittiskt medborgarskap, utan ett territoriemedborgarskap (British Overseas Territories citizenship). Enligt den brittiska medborgarskapslagen från 1981 är medborgarna dock garanterade brittiskt medborgarskap om de bosätter sig i Storbritannien.^[2]

Valuta

De flesta av territorierna använder andra valutor än det brittiska pundet, dock oftast kopplade 1:1 till pundet, så att det mest är ett särskilt utseende på sedlarna.