Strängnäs kommun – Wikipedia

Strängnäs kommun
Kommun
Strängnäs rådhus
SloganDynamisk idyll
Kommunens vapen.
Strängnäs kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
CentralortSträngnäs
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd39 203 ()[2]
Areal975,09 kvadratkilometer ()[3]
- därav land739,34 kvadratkilometer[3]
- därav vatten235,75 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet53,02 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°22′37″N 17°02′07″Ö / 59.376944444444°N 17.035277777778°Ö / 59.376944444444; 17.035277777778
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsEskilstuna domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0365[4]
Anställda2 725 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0486[6]
GeoNames2671389
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Strängnäs kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Strängnäs.

Ytan domineras av skogsmark även om kommunen, i jämförelse med riket som helhet, även har en stor andel jordbruksmark. Jordbruksmarken utgörs till största del av stora uppodlade lerslätter, varav de viktigaste återfinns kring Mälarens fjärdar och vikar.

Kommunen förknippas sedan 1990-talet med läkemedelstillverkning med hjälp av bioteknik. Pfizer investerade på 2000-talet i en ny produktionsanläggning för detta ändamål och företaget har därefter vuxit till den största privata arbetsgivaren i kommunen.

Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 har befolkningstrenden varit positiv. Tillväxten under dessa år har inneburit att folkmängden ökat från &&&&&&&&&&020579.&&&&&020 579 till &&&&&&&&&&037290.&&&&&037 290 invånare.

Historiskt har kommunen haft en stor andel som röstat på de borgerliga partierna, det enskilt största partiet fram till 2006 var dock Socialdemokraterna. Därefter har Moderaterna varit det största partiet. Sedan valet 2014 och åtminstone fram till valet 2026 styr de två största partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, kommunen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Arnö (del av), Aspö, Fogdö, Helgarö, Härad, Kärnbo, Länna, Strängnäs, Toresund, Vansö, Ytterselö, Åker och Överselö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Strängnäs stad och Mariefreds stad vilka 1863 bildade varsin stadskommun.

1943 upplöstes Arnö landskommun och en del (Oknön) införlivades i Aspö landskommun. 1950 upplöstes Strängnäs landskommun där en del (fastlandsdelen) införlivades i Strängnäs stad och ö-delen i Aspö landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Stallarholmen (av de tidigare kommunerna Toresund, Ytterselö och Överselö), Tosterö (av Aspö samt delar av Fogdö och Vansö) Vårfruberga (av Helgarö och Härad samt delar av Fogdö och Vansö) samt Åker (av Länna och Åker). Samtidigt uppgick Kärnbo landskommun och Taxinge landskommun i Mariefreds stad medan Strängnäs stad förblev oförändrad.

Strängnäs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Strängnäs stad och landskommunerna Stallarholmen, Tosterö, Vårfruberga och Åker samt en del ur Mariefreds stad (Mariefred och Kärnbo).[7]

Från 2006 hade området Mariefred av en egen kommundelsnämnd, Mariefredsnämnden, och som till sitt stöd hade en egen kommundelsförvaltning, med kontor i det gamla Rådhuset vid Rådhustorget. Nämnden avvecklades efter några år.

Kommunen ingår sedan bildandet i Eskilstuna tingsrätts domsaga.[8]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Berggrunden i området som utgör kommunen domineras av gnejs och granit, vilka till största del är klädda med stora uppodlade lerslätter och lövträdsdungar. De viktigaste odlingsområdena återfinns kring Mälarens fjärdar och vikar. Höjderna är oftast bevuxna med barrskog. I söder, vid Mälarmården, är kontrasterna i topografin påtagliga och området avgränsas mot norr av en stor förkastning. Vidare genomkorsas kommunen av ett flertal rullstensåsar, som exempelvis Enköpingsåsen i nordöst.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Strängnäs kommun Hela riket






  Bebyggelse (6,8 %)
  Skog (60,8 %)
  Öppen myrmark (1,1 %)
  Jordbruksmark (22,5 %)
  Övrig mark (8,7 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2024 fanns 23 naturreservat i Strängnäs kommun. Av dessa var 12 också skyddade Natura 2000-områden.[11] Som exempel på sådana områden kan nämnas Bråtön som skyddades 1997. Reservatet omfattar ett område om 36,8 hektar som inkluderar Stora Bråtön, Lilla Bråtön och ett våtmarksområde. Där trivs de sällsynta och bredbladiga gräsen strävlosta, långsvingel och skogssvingel likväl som aspfjädermossa, ullticka, veckticka och barkticka.[12]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Mariefreds församling, Stallarholmens församling, Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö, Vårfruberga-Härads församling och Åker-Länna församling.

Distrikt inom Strängnäs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:

Strängnäs kommun räknar med följande åtta kommundelar[14]:

Delområde Motsvarande distrikt
Strängnäs (centrum) Strängnäs domkyrkodistrikt (del av)
Tosterö (nord) Aspö
Strängnäs domkyrkodistrikt (del av)
Stallarholmen (öst) Toresund
Ytterselö
Överselö
Mariefred (sydöst) Mariefred
Åker (syd) Åker
Länna (sydväst) Länna
Härad (väst) Härad
Vårfruberga (nordväst) Vårfruberga

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Strängnäs kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Strängnäs 13 693
2 Mariefred 3 911
3 Åkers styckebruk 2 980
4 Abborrberget 2 324
5 Stallarholmen 1 674
6 Marielund 532
7 Härad 508
8 Björktorp och Sanda 433
9 Merlänna 383
10 Kalkudden 278
11 Tuna 270
12 Vansö kyrkby 202

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes Strängnäs kommun av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet. Tillsammans samlade koalitionen 29 av 55 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av de två största partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna. Det innebar att Folkpartiet, som suttit i en styrande position i 40 av de 43 år som kommunen då funnits, fick lämna makten.[15] Det blocköverskridande samarbetet med Moderaterna och Socialdemokraterna vid makten fortsatte även mandatperioden 2018–2022[16] samt mandatperioden 2022–2026.[17]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[18]
Ordförande S Bodil Mellgren
Förste vice ordförande M Anncharlotte Nilsson
Andre vice ordförande V Merja Kylmämaa

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDMfpSTRPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197012210916
221096
4990,3
409
197322111717
2211177
4992,4
3910
197612110818
211088
4992,3
3712
19792218819
221889
4990,8
2920
1982222175111
2227511
4991,3
3217
1985220151110
22051110
4989,8
3316
1988220251019
22025109
4985,2
2920
19911161846211
16846211
4985,4
2722
19942181104419
21810449
4985,1
2722
1998418244413
418244413
4979,05
3019
20023172158310
317258310
4978,41
2722
2006216212245213
21622245213
4980,91
2722
2010215422364215
15436415
5582,70
3520
2014314461242217
31446417
5584,49
3223
201841238152317
412385317
5584,66
3025
202231419332317
314933317
5581,91
3223
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande är Jacob Högfeldt (M).

Presidium 2018–2022
Ordförande M Jacob Högfeldt
Förste vice ordförande S Monica Lindell Rylén
Andre vice ordförande C Maria Nerby

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Moderaterna har fyra, Socialdemokraterna har tre, Sverigedemokraterna har två medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna har en ledamot vardera.[19]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Över hälften av alla anställda i kommunen, cirka 4 925 personer, arbetade 2006 på de 15 största företagen i kommunen inkluderat offentlig verksamhet. Strängnäs kommun var med sina 2 375 anställda kommunens största arbetsgivare. Största privata arbetsgivare var då Åkers Sweden AB med cirka 325 anställda.[källa behövs] Året därpå, 2007, dominerades det lokala privata näringslivet av tjänsteföretag. Av kommunens drygt 3 259 arbetsställen räknades, enligt SCB:s företagsregistertvå tredjedelar till tjänstenäringar, 19 procent var industriföretag och 15 procent tillhörde areella näringar.[20]

Den biotekniska industrin är av betydelse för kommunens näringsliv. När Pfizer investerade i en ny produktionsanläggning 2009 hade läkemedelstillverkning med hjälp av bioteknik redan pågått i över 20 år i kommunen.[21] Kort därpå gjorde även andra företag som Skanska, tyskt ägda Leine & Linde och schweiziskt ägda SFS Intec betydande investeringar i nya produktionsanläggningar.[källa behövs] År 2022 var Pfizer kommunens största privata arbetsgivare med 325 anställda. Kommunen själv var samtidigt den största arbetsgivaren med &&&&&&&&&&&03275.&&&&&03 275 anställda.[22]

Lotteriinspektionen har sitt säte i Strängnäs.

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av Europaväg 20 samt av riksväg 55 och länsväg 223. Genom kommunen går även järnvägen Södertälje–Eskilstuna. Dessutom löper Sörmlandsleden genom södra delarna av kommunen.[9]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 39 203 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 69:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Strängnäs kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
20 579
1975
  
22 245
1980
  
23 705
1985
  
24 905
1990
  
26 835
1995
  
28 669
2000
  
29 610
2005
  
30 655
2010
  
32 419
2015
  
34 102
2020
  
37 290

Strängnäs domkyrka med Roggeborgen och dess skatter är viktiga kulturella objekt. I Mariefred ligger Gripsholms slott, med statens porträttsamlingar, och Grafikens hus.

Blasonering: I fält av guld S:t Petrus och S:t Paulus, sida vid sida, i röd klädnad med hy och nimbus av silver, med hår och skägg samt nyckel och svärd blå.

Strängnäs kommunvapen baseras på det gamla vapnet för Strängnäs stad. Strängnäs stifts skyddshelgon har förekommit i Strängnäs stads sigill sedan medeltiden. Det första kända tillfället då emblemet dyker upp, var som ett sigill på ett pergamentbrev år 1337. Sigillet fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1937. Efter kommunbildningen 1971 hade Strängnäs tillförts ytterligare fyra vapenförande enheter. Kommunen valde att använda det äldsta vapnet, den namngivande enhetens vapen.

Den nuvarande blasoneringen är från 1975 och skiljer sig från den tidigare blasoneringen på så sätt att hudens färg numera bestämts till silver samt att hår och skägg fått en blå färg, något som tidigare varit utelämnat i blasoneringen. Dessutom var också mantlarna gröna tidigare. Kommunen lät registrera vapnet med denna nya blasonering hos PRV 1977.

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eskilstuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Strängnäs - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/str%C3%A4ngn%C3%A4s-(kommun-ingress). Läst 17 januari 2024. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturskydd”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=S%C3%B6dermanland&municipalities=Str%C3%A4ngn%C3%A4s&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 17 januari 2024. 
  12. ^ ”Bråtön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/braton.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a0&sv.12.382c024b1800285d5863a8a0.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 17 januari 2024. 
  13. ^
  14. ^ ”Våra kommundelar”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160209183209/http://www.strangnas.se/sv/Kommun-och-politik/Kommunfakta/Vara-kommundelar/. Läst 2 december 2014. 
  15. ^ ”Nytt historiskt styre – M går ihop med S”. 26 september 2014. Arkiverad från originalet den 30 november 2014. https://archive.is/20141130183338/http://ekuriren.se/nyheter/strangnas/1.2660996-nytt-historiskt-styre-m-gar-ihop-med-s. Läst 17 januari 2024. 
  16. ^ ”M och S fortsätter sitt samarbete fyra år till - Eskilstuna Kuriren”. web.archive.org. 28 september 2018. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928120128/https://www.ekuriren.se/strangnas/m-och-s-fortsatter-sitt-samarbete-fyra-ar-till/. Läst 17 januari 2024. 
  17. ^ Sörmland, P4 (23 september 2022). ”Fortsatt gemensamt styre för M och S – "inte bara en fortsättning"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/fortsatt-gemensamt-styre-for-m-och-s-inte-bara-en-fortsattning. Läst 17 januari 2024. 
  18. ^ ”Nya kommunfullmäktige efter valet”. Strängnäs kommun. 25 oktober 2022. https://www.strangnas.se/arkiv/nyheter/nyheter/2022-10-25-nya-kommunfullmaktige-efter-valet. Läst 17 juni 2024. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsen”. Strängnäs kommun. https://www.strangnas.se/sv/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/kommunstyrelsen2/. Läst 8 september 2018. 
  20. ^ http://www.scb.se/templates/Standard____37420.asp#sodermanland Arkiverad 13 april 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Siv Engelmark (31 mars 2009). ”Här växer en jättefabrik fram”. www.nyteknik.se. https://www.nyteknik.se/industri/har-vaxer-en-jattefabrik-fram/1122371. Läst 16 januari 2024. 
  22. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 16 januari 2024. 
  23. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]