Studentmössa – Wikipedia

En studentmössa är en skärmmössa som bärs av studenter vid högre utbildningar i Norden och i vissa andra länder samt av gymnasieelever vid avslutning av gymnasieskolans sista årskurs. I engelskspråkiga länder används en fyrkantig studentmössa som kallas oxfordmössa.

I början av 1840-talet gjorde den skandinavistiska studentrörelsen sin entré i samband med det första nordiska studentmötet i Uppsala år 1843. Två år senare skulle de danska studenterna stå värd för nästa studentmöte.

I samband med deltagandet vid studentmötet i Köpenhamn 1845 började de svenska studenterna för första gången använda studentmössa. Uppsalastudenterna hade innan resan bestämt att sångarna skulle ha en gemensam huvudbonad som igenkänningstecken. Studenten Gerhard von Yhlen vid Östgöta nation hade låtit tillverka en mössa som han vid en allmän sammankomst slängde fram på bordet framför de övriga studenterna, varvid han utbrast "Så'n skall den se ut!". Yhlens förslag vann bifall och allmänt gillande.

Yhlens studentmössa skilde sig från den nuvarande genom en smal svart rand längs kanten upptill på kullen och fyra likadana ränder, en fram, en bak och en på var sida, från randen upptill ned till den breda svarta sammetsranden nedtill. Av praktiska skäl avlägsnades sedan dessa ränder: vid regn svärtade de ned hela den vita kullen och kunde icke tvättas. Mössan upptogs även av studenterna i Lund, till en början som sommarmössa vid sidan av den där då uteslutande och ännu under vintertiden använda blåa.^[1][2]

De danska studenterna började använda sin studentmössa i samband med nordiska studentmötet i Uppsala 1856.

I Finland beställdes enskilda studentmössor med början 1864 och i större mängd 1868, men genombrottet kom med det nordiska studentmötet i Uppsala år 1875, då de finländska deltagarna beslöt att alla skulle bära studentmössa, även professorerna. Mössan hade blått foder och en gyllene lyra istället för den svenska kokarden.^[3]

Snarlika modeller av studentmössa i olika färger bars i Tyskland sedan 1830-talet av medlemmarna i Studentenverbindungen, vilket gör det möjligt att modellen lånats in därifrån. Det var då inte ovanligt att svenska studenter en tid studerade vid något tyskt universitet.

En teori är att den svenska studentmössan var inspirerad av mjölnarens arbetsmössa^{[källa behövs]} (förmodligen för att kontrastera mot den mer borgerliga hatten) och användes ofta till vardags; på den tiden var huvudbonaden en viktig del av klädseln.

1849 bildades Uppsala studentkår, som beslöt att göra en del ändringar i mössans utseende. Kullen gjordes mindre, plattare, den svarta kanten gjordes högre och den blågula kokarden placerades på den svarta kanten. Fodret, som tidigare varit vitt gjordes rött med motiveringen att universitetets färger var svart och rött. I Lund antogs samma mössa, med skillnaden att sammetskanten gjordes mörkblå, då Akademiska Föreningen i Lund hade färgerna blått och vitt. I Lund behöll man även det röda fodret, som ungefär 1884 i Uppsala ersattes av ett blågult foder helt enkelt för att en mössfabrikant på eget initiativ började tillverka mössorna så.^[4]

De svenska studentmössorna var ursprungligen avsedda för studenterna vid universiteten i Lund och Uppsala. I början av 1900-talet hade de börjat användas även vid högskolorna i Stockholm och Göteborg. Det gjorde att man 1909 i Uppsala tog fram en ny modell, med en ny, "påsigare" kulle, som man hoppades bli ensamma om. Ganska snart spred sig dock även denna modell till högskolorna. På senare tid har "Uppsalamodellen" även börjat förekomma i Lund, även om det vanligast förekommande fortfarande är kulle med stramare tyg.^[4]

Olika lärosäten utvecklade egna versioner av mössan. I Lund infördes, troligen under inflytande från de danska svarta studentmössorna en helblå vintermössa.^[4] Man bytte till vintermössa 4 oktober och till sommarmössan vid en ceremoni på Siste april, den så kallade mösspåtagningen. Mösspåtagningen i universitetsmiljö finns kvar på sina håll än i dag, och det har blivit ett av få tillfällen då de studerande faktiskt bär mössan.

Mössan utvecklades snart till att bli ett förtjänsttecken för studentexamen, och bars av de nybakade studenterna under tiden närmast efter denna. Under revoltåret 1968 och därefter betraktade många mössan som en symbol för klassamhället, och den förlorade i popularitet. Samtidigt avskaffades studentexamen i Sverige.

Från 1980-talet och framåt har studentmössan (i sin klassiska vita form) i Sverige framför allt kommit att associeras med gymnasieelever och firandet av "studenten", det vill säga skolavslutningen efter sista året i gymnasiet. Under 1980-talet var strimmeln grå för 2-åriga gymnasielinjer (yrkesinriktade) och svart för 3-4-åriga linjer och den 4-åriga tekniska linjen hade ett extra märke ovan kokarden i kullens framsida för att markera utbildning..

Studentmössan består av

• skärm
• foder - innertyg; ursprungligen rött, vilket det dock numera endast är i lundamodellen medan de uppsvenska modellerna övergått till blågult
• kulle - tyget på ovansidan; ofta vit sammet för sommar- och festmodell, och enklare mörkt tyg för vintermodell
• strimmel - bandet nedanför kullen; ursprungligen svart (Uppsala) respektive mörkblå (Lund) sammet, men numera förekommande i en mängd olika färger för olika gymnasieutbildningar.
• soutage (eller stimma) - är det tunna bandet (cirka 2mm) som utanpå omger strimmeln. Väldigt vanligt förekommande är detta band på landets Teknologmössor, där soutaget är placerat i mitten på strimmeln under kokarden. Som till skillnad från den lundensiska vintermössan har sin vita soutage utanpå det blåabandet i kanten till kullen (dock fortfarande under kokarden).
• kokard eller annat märke - i Sverige en blågul "blomma" som symboliserar den svenska flaggans färger, i Finland Helsingfors universitets eller den egna högskolans symbol. Blomman kan även ta en färg som likt strimmeln visar gymnasiestudentens programtillhörighet.
• brodyr - förekommer på de mössor som bärs av avgångselever vid gymnasieskolan, främst på mössans främre del, i form av texter såsom elevens namn, examensår och skolans namn. Brodyr är en relativt ny del av studentmössan med historik från början av 2000-talet.

Mängden tyg i kullen skiljer de två svenska modellerna åt Uppsalamodellen med en pösig kulle och Lundamodellen med en betydligt stramare kulle. Det finns även en Halmstadsmodell som befinner sig någonstans mellan de andra två i tygmängd. Emellertid har mängden tyg i Uppsalamodellen minskat kraftigt genom åren, varför skillnaderna mellan modellerna inte längre är så stora. Motsvarande skillnad finns i Finland, där vissa svenskspråkiga studenter använder en kulle med mer tyg.

Teknologmössan har också en tofs som hänger i ett snöre på höger sida av mössan. Oftast är kullen utdragen i en flik på sidan, i vilken tofsen är fäst. Färgen på mössan varierar beroende på högskola och utbildning. Teknologmössan kan bäras vid högtidliga eller studentikosa tillfällen under hela utbildningen.

Studerande som fullbordat 4-årig teknisk gymnasieutbildning, (gymnasieingenjör), hade, åtminstone på vissa studieorter, en vanlig vit studentmössa med liten svart tofs på höger sida på examensdagen. Vid vidare studier på universitet eller högskola brukade emellertid den lilla tofsen tas av. Andra orter hade ett runt litet märke fäst i kullens framsida ovan kokarden för att markera utbildningens slutförande.

År 1968 var sista året för studentexamen i Sverige, då ny läroplan för gymnasiet infördes 1966, samtidigt med en gemensam läroplan för fackskolan. Traditionen med studentmössor hölls vid liv av dem som gick ut den nya gymnasieskolan . En tradition bildades då för elever vid gymnasieskolans praktiska tvååriga program att sätta på sig en liknande mössa, men med grått kantband i stället för svart. Fyraårig teknisk linje hade på motsvarande sätt mörkblått band. Idag kvarstår inte detta system och tradition, utan bandet på mössan är med få undantag helsvart.

Studentmössor har en stor betydelse i den svenska studenttraditionen. Mössorna har använts i Sverige sedan mitten av artonhundratalet. Mössornas utseende har förändrats genom åren, dagens traditionella mössa är vit med svart skärm och strimmor i olika programfärger.

Svenska gymnasieelever brukar skaffa studentmössor inför avslutningen. Vissa skolor, framför allt i storstadsregionerna, brukar ha en mösspåtagningsceremoni kring valborgsmässoafton, liknande den som universiteten har. Eleverna kan sedan bära mössorna fram till och med avslutningsdagen (studenten). Moderna studentmössor har oftast brodyr med skolans eller elevens namn, varvid mössan liknar den gamla sångarmössan från skandinavismens tid. Därtill smyckas mössan gärna med personliga tillval och för att markera tillhörighet till avgångsklass, gymnasieprogram med mera.

Studentmössan associeras allt mer med avslutad gymnasieutbildning och till den gymnasieskola man gått på, och allt mindre till den universitetsvärld vissa av avgångseleverna är på väg till. Studentmössan har också fått ett tydligare symbolvärde för steget till vuxenvärlden, då liknande tydliga steg som att flytta hemifrån, göra militärtjänst, skaffa fast jobb och annat inte sker med samma tidsbundenhet som tidigare (eller inte alls).

I Danmark brukades i början av 1800-talet höga hattar, högre än de ganska låga danska doktorshattarna, så kallade "kastorshattar" av bäverhår. Dessa hade framåt mitten av 1800-talet börjat komma ur bruk. I samband med studentmötet i Uppsala 1843 utdelades runda pappmedaljonger med ett gyllene minervahuvud på röd botten. Till studentmötena i Kristiania 1851 och Uppsala 1856 bar de danska studenterna grå skärmmössor med sådana kokarder. Mössorna användes endast under mötena, de ansågs av studenterna fula och säckade ihop vid regn. 1857 tog man istället fram en kaskett med ett silversnöre mellan den svarta kanten och kullen, och med en rödvit nationskokard. Den ursprungligen svarta klädeskullen blev snart en sidenkulle. Nationskokarden började snart prydas med olika metallmärken för olika fakulteter och inriktningar, men ganska snart övergick man till Dannebrogsordens malteserkors.

Efter 1885 började en av sommarmössorna få en vit kulle, och runt sekelskiftet 1900 byttes den svarta kanten mot en röd, studenterhuen fick med detta sin moderna utformning. Då kvinnliga studenter började förekomma vid universiteten i Danmark skapades en särskild mösstyp för dessa med en nedhängande påse avslutad i en tofs, då det tidiga 1900-talets damfrisyrer inte rymdes i de traditionella studentmössorna. När kortklippta frisyrer kom på modet under 1920-talet försvann de mössorna, och manliga och kvinnliga studenter började använda samma mössmodell.^[4]

Från 1970-talet tillkom flera utbildningar parallella med gymnasieskolorna och studentexamen (stx) kompletterades med andra examensformer. För Studentexamen tillhör fortfarande den klassiska studentmössan med vit kulle och bordeauxfärgad skimmel (band), emedan de nytillkomna examensformerna ofta har ett band i olika blå nyanser. Studenter från de tidigare katedralskolorna, eller från klassiskspråkliga utbildningar, använder fortfarande den ursprungliga svarta studenmössan.

Det 1811 grundade universitetet i Kristiania fick 1820 en egen studentuniform, bestående av svart frack med gröna broderier på sammetskragen, svarta långbyxor med svara sammetsrevärer och en bikorn. Den blev ganska dyr, och redan 1830 var den ovanlig. I samband med studentmötet i Köpenhamn 1845 anslöt de norska studenterna i svarta skärmössor med röd-vit-blå nationskokard. Inför studentmötet i Kristiania 1852 framtogs en särskild norsk "studenterlue", en skärmmössa med svart kulle veckad upp mot en knapp överst. På sömmen mellan kant och kulle satt en vit snodd, och framtill på kanten placerades nationskokarden, belagd, men en minervabild i profil av silver. På högra sidan pryddes den av en silkestofs, "dusken", hängande i en kort silkessnodd. Under 1920-talet användes ibland under sommartiden en enklare mössa utan tofs och med vit kulle.^[4]

Island fick sitt universitet i Reykjavik 1911, och var då fortfarande en del av Danmark. Studentmössan blev därför en kombination av den äldre svarta danska mössan och den modernare danska röd-vita mössan. Skärmen och kanten är svart, med en kulle av vitt bomullstyg, och en röd-blå-vit snodd längs skarven mellan kant och kulle. Nationskokarden framtill är blå-vit-röd och belagd med en femuddig stjärna.^[4]

I Finland har man, till skillnad från i Sverige, ett märke i guldfärgad metall, antingen den egna studentkårens eller ett som föreställer Helsingfors universitets studentkårs symbol, Apollos lyra. Det senare finns på mössan då den skaffas, då den nuvarande studentexamen förut var inträdesprovet till Helsingfors Universitet. Att bära studentmössa utan att ha avlagt studentexamen anses betyda otur.

Svenskspråkigas studentmössor har en aning högre kulle än de finskspråkigas och lyran är större, med diametern 22 millimeter, medan finskspråkiga bär ett märke med mindre diameter. Fodrets färg varierar enligt universitet, men den typiska finskspråkiga mössans foder är delat i två fält med färgerna blått och vitt. Förutom detta förekommer även att landskapsfärgerna för det landskap där studentexamen togs används för fodret. Ursprungligen användes studentnationernas färger som färg på fodret, och denna tradition lever i viss mån kvar vid Helsingfors universitet.

Flera av Sveriges högskolor har egna mössmodeller och olika traditioner. Mössan kan i motsats till andra huvudbonader även bäras inomhus. De vanligt förekommande Lunda- och Uppsalamodellerna är snarlika i utformning, men skiljer i färgsättning på vissa punkter:

• Strimmeln, bandet under kullen, är för Lundamodellen mörkblå och för Uppsalamodellen svart.
• Kullen, där Lundamodellen är stramare utformad med mindre mängd tyg, emedan Uppsalamodellen har en mer generös användning av tyg.
• Fodret, där Lundamodellen har vinrött foder och Uppsalamodellen har blått och gult.

I Göteborg kan man vid Chalmers Tekniska Högskola bära Teknologmössa, både tillvardags men även till kåroverall samt frack eller annan högtidsdräkt.

I Lund skedde i äldre tider bytet från den blåa vintermössan till den vita sommarditon i samband med mösspåtagningen inne på (senare utanför) Akademiska Föreningen den Siste april, ursprungligen vid midnatt, numera kl 18.00. Återbytet till vintermodell ägde rum den 4 oktober i samband med Hälsningsgillet. Undantaget från denna regel var större festligheter då man alltid bar vit mössa oavsett tid på året. I dag bärs vintermössa sällan och närmast bara av teknologer och den vita mössan i regel endast just kring Siste april samt vid högtidligheter såsom promotion med mera.

I Luleå har Luleå studentkår vid Luleå tekniska universitet antagit en blå studentmössa som kårmössa eftersom blå är kårens färg. (Teknologkåren använder sedan tidigare teknologmössan i kårfärgen vinrött.) Inga särskilda regler eller traditioner för bärandet finns.

I Stockholm får enligt studenttraditionen studentmössa bäras efter kl.15 den sista april (valborgsmässoafton).

I Uppsala får enligt studenttraditionen studentmössa endast bäras mellan den tidpunkt, klockan 15 sista april (valborgsmässoafton), när rector magnificus från balkongen på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva signalerar "mösspåtagning", till den 1 oktober.

• Doktorshatt
• Examensring
• Studentikos
• Studentoverall
• Teknologmössa

• Studentmössa i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
• Studentmössa i Nationalencyklopedins nätupplaga.

• Fredrik Tersmeden: "Färgen gör skillnaden för studentmössan" i Populär historia nr 6 2014

• Wikimedia Commons har media som rör Studentmössa.
  Bilder & media
• C.L. Seifert: "Färger på studentmössa" Läst 24 mars 2015.