Blåfotad sula – Wikipedia

Blåfotad sula
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljSulor
Sulidae
SläkteSula
ArtBlåfotad sula
S. nebouxii
Vetenskapligt namn
§ Sula nebouxii
AuktorMilne-Edwards 1882
Utbredning
Synonymer
Blåfotsula
Sula nebouxii

Blåfotad sula[2] (Sula nebouxii) är en havsfågel som tillhör familjen sulor och som kännetecknas av sina ljusblåa fötter.[3]

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Blåfotad sula är en relativt stor sula med kroppslängden 71–84 cm och vingspannet 148-166 cm. Den utmärker sig genom mestadels mörk vingundersida, ljus stjärt och övergump, blå fötter och grå näbb. Adulta fågeln har ljust huvud och brun ovansida med vit bandning på manteln. Ungfågeln är genomgående mörkbrun med vit buk och blågrå fötter. Vid häckningskolonierna hörs en varierande vissling från hanen, ömsom vass och genomträngande, ömsom mjuk.[4][5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar på öar i Stilla havet. Utbredningsområdet sträcker sig från Californiaviken och västra Mexiko över västra Centralamerika till Ecuadors och norra Perus kustlinje. Västerut finns arten till Galápagosöarna där de flesta individer häckar med upp till 40 000 par.

Blåfotad sula delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Vid begränsad födotillgång kan fågeln ses norrut till Kalifornien och söderut till norra Chile.[1]

Sulornas släktskap

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har familjen sulor placerats i ordningen pelikanfåglar men molekulära och morfologiska studier har visat att denna ordning är parafyletisk.[6]. Därför har sulorna flyttats till den nya ordningen Suliformes tillsammans med fregattfåglar, skarvar och ormhalsfåglar.[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Blåfotad sula häckar i kolonier på öar. Den är sällskaplig året runt och fiskar ofta nära stranden.[7]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Adolphe-Simon Neboux (1806-1885), kirurg i franska flottan, upptäcktsresande och naturforskare.[8]

Parningsdans
  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Sula nebouxii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 49. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Carboneras, C., Christie, D.A., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2019). Blue-footed Booby (Sula nebouxii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52620 27 maj 2019).
  6. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
  7. ^ Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]