Svend Bergstein – Wikipedia

Svend Bergstein

Tid i befattningen
25 januari 1993–28 januari 1994
Monark Margrethe II
Företrädare Bertel Haarder
Efterträdare Arne Oluf Andersen

Född 7 juli 1941
Frederiksberg, Danmark
Död 8 mars 2014 (72 år)
Politiskt parti Centrum-Demokraterne (till 1995), därefter Det Konservative Folkeparti
Yrke Officerare, politiker

Svend Bergstein, född 7 juli 1941Frederiksberg, död 8 mars 2014, var en dansk officer och politiker, först för Centrum-Demokraterne, därefter för Det Konservative Folkeparti. Han var forskningsminister i Poul Nyrup Rasmussens första regering 1993-1994.[1] Han blev kommendör av Dannebrogsorden 1993 och av Nordstjärneorden 1999.

Bergstein blev premiärlöjtnant i det danska flygvapnet 1971 och avancerade sedan till kaptensgrad (1975), majorsgrad (1980).[2] Han innehade graden som överstelöjtnant 1994-2001. Under 1970- och 80-talen undervisade han på Forsvarsakademiet. Han var ledamot i det danska försvarsdepartementets rådgivnings- och analysgrupp (1988-1993) och blev rikskänd under Gulfkriget 1990-1991, då han var expertkommentator för DR:s TV-Avisen.[3]

Bergstein var under en period partisekreterare för Centrum-Demokraterne. Han utsågs till forskningsminister i januari 1993 och var således den första departementschefen för det då nyupprättade Forsknings- og Teknologiministeriet. Som sådan var han också ordförande av regeringens forsknings- och teknologiutskott samt av EG:s forskningsministerråd. Med den senare fick han således ansvar för bl.a. EUREKA, Cern, Eso[förtydliga] och Columbus[förtydliga]. Ansvaret för forskningsfrågorna låg tidigare under utbildningsdepartementet. Departementets arbetsfält var luddigt beskrivet som: ”forskningsrådgivning samt forskningsområdet och den teknologiska utvecklingen generellt.”[4] Departementets upprättande fick ett positivt mottagande av bland annat Dansk Industri, medan det från akademiskt och politiskt (främst borgerligt) håll sågs med skepsis.[5] De senare ansåg att departementet främst hade upprättats för att ge Centrum-Demokraterne ett visst antal ministerposter.[5] Som minister föreslog Bergstein bland annat att ett medicinskt bioteknologiskt institut skulle upprättas i Öresundsregionen och tillsatte en kommitté för att utarbeta förslag.[6] Idén fick negativ respons från såväl Socialdemokratiet och Socialistisk Folkeparti och blev inte förverkligat.[6] Likaså blev hans förslag om en lagrevision av regeringens och Folketingets rådgivande organ, Teknologinævnet, ignorerat av forskningsutskottet.[7]

Bergsteins mandatperiod varade endast i ett år och han var missnöjd med att hans departement nedprioriterades samt att kontakten med Folketinget var minimal.[3] Han ersattes tillfälligt av partikamraten Arne Oluf Andersen innan Poul Nyrup Rasmussen lät genomföra en ommöblering av sin regering i februari 1994. Bergstein var därefter Centrum-Demokraternes valstrateg i några få månader innan han lämnade partiet och blev lärare på Forsvarsakademiet (1994-1995).[2] Därefter var han försvarsattaché i Sverige och Finland (1995-1999) och sektionschef på Forsvarsakademiet (1999-2001). Han gick i pension 2001. År 2007 blev han partiordförande för Det Konservative Folkeparti i Köpenhamn.