Svenska högtider och traditioner – Wikipedia

Svenska högtider och traditioner har många influenser. De äldsta, såsom jul och midsommar, har förkristna nordiska anor, även om de med kristendomen inordandes i de religiösa högtiderna och idag för många i det närmaste har mist sin religiösa signifikans. Sedan 1800- och 1900-talen har de inhemska traditionerna alltmer präglats av influenser från andra delar av världen. Så kommer julgranen och adventsstjärnan ursprungligen från Tyskland^[1], medan Lucia är inspirerad av ett sicilianskt kristet helgon. Även fenomen från den engelsktalande världen, som mors dag och Halloween har blivit allmänna helgdagar

Allmänna helgdagar är i Sverige en juridisk term, som omfattar de dagar som nämns i (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar).^[2]

• Trettondedag jul
• Tjugondedag jul
• Fettisdagen (tisdagen efter fastlagssöndagen)
• Våffeldagen (25 mars)

• Påsk (mars-april)
• Valborgsmässoafton (30 april) och första maj (Första maj allmän helgdag sedan 1939)^[3]
• Kristi himmelsfärdsdag (40 dagar efter påsk)
• Pingst (10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag)
• Sveriges nationaldag (6 juni allmän helgdag sedan 2005)
• Midsommar (juni)
• Alla helgons dag-Allhelgonadagen (månadsskiftet oktober-november)
• Advent (slutet av november-december)

• Lucia (13 december)
• Jul (24-26 december)
• Nyårsafton (31 december)

• Fössta tossdan i mass, som äger rum den första torsdagen i mars, uppmärksammas i Småland genom att äta prinsesstårta
• Surströmmingspremiären, som äger rum den tredje torsdagen i augusti, uppmärksammas främst längs Norrlandskusten
• Ålagillen äger rum under hösten, främst i Skåne
• Gustav II Adolfs dödsdag (6 november) uppmärksammas främst i Göteborgsområdet, bland annat med Gustav Adolfsbakelser
• Mårtensafton eller Mårten Gås (10 november) firas numera främst i Skåne

Den samiska nationaldagen firas den 6 februari. Dagen firades första gången 1993 i samband med att FN inledde det internationella urbefolkningens år i Jokkmokk. Datumet valdes till minne det första samiska landsmötet, som hölls i Trondheim den 6 februari 1917.

Med 1800- och 1900-talens sekularisering och en ökande religiös och etnisk mångfald i befolkningen är rollen för Svenska kyrkan, eller kristendom och religion överhuvudtaget, inte längre lika given.

• Dop (trossamfund) (45,6 procent av alla nyfödda i Sverige döptes enligt Svenska kyrkans ordning 2015^[4])
• Barnvälkomnande-namngivningsceremoni (icke-religiöst alternativ till dop)^[5]
• Konfirmation (27,8 procent av alla 15-åringar i Sverige konfirmerades enligt Svenska kyrkans ordning 2015^[4])
• Realexamen (juni, avskaffad från 1970-talet)
• Studentexamen (juni, Studenten efter 1968)
• Bröllop (kyrkbröllop har många gånger ersatts av rådhusbröllop)^[6]
• Begravning (76,5 procent av alla avlidna i Sverige begravdes enligt Svenska kyrkans ordning 2015^[4], men borgerlig begravning blir allt vanligare^[7])

• Alla hjärtans dag (14 februari)
• Internationella kvinnodagen (8 mars)
• Mors dag (sista söndagen i maj)
• Skolavslutning (början-mitten av juni)
• Skolstart (mitten-slutet av augusti)
• FN-dagen (24 oktober)
• Fars dag (andra söndagen i november)
• Julavslutning (mitten av december)
• Akademiska högtider och traditioner under året (promotion, installation med mera)

Det tidiga 2000-talet präglades av utbildningspolitiska bråk om skolavslutningen skulle hållas i skolsalen eller, som tidigare, i kyrksalen.^[8]

Kräftfisket som tradition förknippas främst med augusti, baserat på tidigare lagstiftning.^[9]

Semlan förknippas främst med tiden före påsk, men säljs på vissa håll även före jul.^[10]

• Flaggdagar i Sverige

• Wikimedia Commons har media som rör svenska högtider och traditioner.