Sveriges verkstadsförening – Wikipedia

Verkstadsföreningens fastighet Sjökalven 25, Stockholm.

Sveriges verkstadsförening (VF), bildades i juli 1896, och utgjorde från 1917 ett till Svenska Arbetsgivareföreningen hörande yrkesförbund och har till ändamål att tillvarata och främja medlemmarnas gemensamma intressen rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare. Medlemskap i föreningen kunde vinnas av varje välkänd svensk arbetsgivare, såväl enskild person, handelsbolag eller aktiebolag, som i Sverige idkade mekanisk verkstads-, gjuteri- eller därmed likartad verksamhet.

Bakgrunden till Verkstadsföreningens tillkomst var framför allt den snabba ökningen av lönekostnaderna som följd av snabb industriell expansion. Medeltimförtjänsten ökade med nästan 34 % mellan 1896 och 1904.

År 1992 slogs Verkstadsföreningen samman med Sveriges Mekanförbund och bildade Föreningen Sveriges Verkstadsindustrier (VI). Tio år senare ändrades namnet till Teknikföretagen.[1]

VD var 1951–1973 Matts Bergom Larsson, under vars ledning förbundet bland annat flyttade till Industrins hus i Stockholm (från Klarabergsgatan i samma stad).[2]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]