Sveriges verkstadsförening – Wikipedia

Sveriges verkstadsförening (VF), bildades i juli 1896, och utgjorde från 1917 ett till Svenska Arbetsgivareföreningen hörande yrkesförbund och har till ändamål att tillvarata och främja medlemmarnas gemensamma intressen rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare. Medlemskap i föreningen kunde vinnas av varje välkänd svensk arbetsgivare, såväl enskild person, handelsbolag eller aktiebolag, som i Sverige idkade mekanisk verkstads-, gjuteri- eller därmed likartad verksamhet.

Bakgrunden till Verkstadsföreningens tillkomst var framför allt den snabba ökningen av lönekostnaderna som följd av snabb industriell expansion. Medeltimförtjänsten ökade med nästan 34 % mellan 1896 och 1904.

År 1992 slogs Verkstadsföreningen samman med Sveriges Mekanförbund och bildade Föreningen Sveriges Verkstadsindustrier (VI). Tio år senare ändrades namnet till Teknikföretagen.^[1]

Ordförande

1896-1902 James Keiller, Göteborgs Mekaniska Verkstads AB
1902-1910 John Bernström, Separator
1910-1916 Kurt von Schmalensée
1916-1939 Sigfrid Edström, Allmänna Svenska Elektriska AB
1940-1943
1946-1949 Arvid H Nilsson, C.O. Öberg & Co
1949-1953 Axel Nylander, Borås Mekaniska Verkstad
1953-1955 Joel Larsson, SKF
1955-1967 Tryggve Holm, SAAB
1967-1977 Alde Nilsson, Asea
1978-1986 Arne Mohlin, L M Ericsson
1986-1989 Hans Stahle , Alfa Laval
1990-1996 Bert-Olof Svanholm, ABB
1997-2005 Lennart Nilsson, Cardo
2005-2009 Hans-Olov Olsson, Volvo Car Corporation
2009- Leif Östling, Scania

VD var 1951–1973 Matts Bergom Larsson, under vars ledning förbundet bland annat flyttade till Industrins hus i Stockholm (från Klarabergsgatan i samma stad).^[2]

Referenser

^ ”Teknikföretagen (1896 – )”. Nationell arkivdatabas. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Teknikf%C3%B6retagen++(1896+%E2%80%93+)&EndastDigitaliserat=false&Fritext=Teknikf%C3%B6retagen++(1896+%E2%80%93+)&Ort=Sverige&AvanceradSok=True&page=1&FacettFilter=arkis_aukt_huvudkategori_facet%24Alla%3a%7carkis_ark_typ_facet%24Alla%3a%7carkis_ark_arkivinstitution%24Centrum+f%C3%B6r+N%C3%A4ringslivshistoria%3a&FacettState=G8uNPg%3ao%7cUiW8Sg%3ao%7cgG8Klw%3ac%7cVoyNKg%3ac%7cundefined%3ac%7c&tab=post&postid=ArkisRef+SE%2fCFN%2fTKF_1&type=2&s=TARKIS08_Siv. Läst 23 december 2015.
^ Gullberg, Anders (2001). City – drömmen om ett nytt hjärta. Moderniseringen av det centrala Stockholm 1951–1979 (två volymer). Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 8369513. ISBN 91-7031-078-5

Vidare läsning

Kjellberg, Anders (2024) Den svenska partsmodellen: från verkstadsavtal och decemberkompromiss till industriavtal och nytt huvudavtal. Stockholm: Timbro. ISBN 978-91-7703-472-8

[nad.riksarkivet.se-1] ”Teknikföretagen (1896 – )”. Nationell arkivdatabas. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Teknikf%C3%B6retagen++(1896+%E2%80%93+)&EndastDigitaliserat=false&Fritext=Teknikf%C3%B6retagen++(1896+%E2%80%93+)&Ort=Sverige&AvanceradSok=True&page=1&FacettFilter=arkis_aukt_huvudkategori_facet%24Alla%3a%7carkis_ark_typ_facet%24Alla%3a%7carkis_ark_arkivinstitution%24Centrum+f%C3%B6r+N%C3%A4ringslivshistoria%3a&FacettState=G8uNPg%3ao%7cUiW8Sg%3ao%7cgG8Klw%3ac%7cVoyNKg%3ac%7cundefined%3ac%7c&tab=post&postid=ArkisRef+SE%2fCFN%2fTKF_1&type=2&s=TARKIS08_Siv. Läst 23 december 2015.

[2] Gullberg, Anders (2001). City – drömmen om ett nytt hjärta. Moderniseringen av det centrala Stockholm 1951–1979 (två volymer). Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 8369513. ISBN 91-7031-078-5

[1]

[2]