French
DeutschSwenske songer eller wisor – Wikipedia
| Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte | |
 Titelbladet | |
| Författare | Olaus Petri m.fl. |
|---|---|
| Originalspråk | svenska |
| Land | Sverige |
| Genre | psalmbok |
| Utgivningsår | 1536 |
Swenske songer eller wisor är den tidigaste föregångaren till de lutherska svenska psalmböcker som senare blev officiellt antagna av den svenska kyrkan (den första var 1695). Olaus Petri fullföljde med denna kung Gustavs uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå.
Psalmboken trycktes i flera upplagor.
- Suenska visor eller sånger (1526) med 8–10 psalmer
- Någre Gudhelige Wijsor, uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen (1530) med 15 psalmer
- Swenska Songer eller Wijsor, nu på nytt prentade, förökade och under en annan skick än tilförenna vthsatte (1531)
- Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte (1536) med 45 psalmer
Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Än idag finns det psalmer som används i svenska kyrkor trots att de skrevs för cirka femhundra år sedan. Av listorna nedan framgår exempelvis att Vår Gud är oss en väldig borg och En jungfru födde ett barn i dag sjungits av många generationer i de svenska kyrkorna.
Olaus Petris namn är inte uttryckligen nämnt i psalmboken men man antar allmänt att han har skrivit förordet liksom författat och översatt de flesta psalmerna.
Suenska visor eller sånger 1526
[redigera | redigera wikitext]Denna psalmbok, eller kanske snarare psalmhäfte, finns inte bevarad. Ett bevis vi har för dess existens är följande svar på ett klagomål från dalarna:
| ” | Om the suenska visor eller sånger forundrar :h: nade ath thet straffas i Stocholm, effther thet ær sider cringom alth rikit j alla soknakirker, ath man plæger ther quæda på suensko och låffua gudh, oc ær jw så gotth ath thet sker på vårth egiet mål thet wij forstå, som på latina thet man doch inthet forstår. | „ |
| – Gustav Vasa 14e maj 1527, [1] | ||
Olaus Petri gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så.
Ett annat bevis är att tre psalmer i den danska Malmöpsalmboken från 1529 explicit anges vara "udtagne aff thet Swenske Exemplar".[1] Vidare har man identifierat flera psalmer i Malmöpsalmboken (1529), Aftensang (1529)[2] och Malmöpsalmboken (1533) som översättningar från den svenska psalmboken av 1526. Henrik Schück antar att de första 10 psalmerna från 1530 års psalmbok ingick i 1526 års psalmbok.[1] Sverker Ek gör en noggrannare rekonstruktion och kommer fram till att följande 8 psalmer bör ha ingått:[3]
- O Fadher wåår barmhertigh och godh
- THen som wil en Christen heta
- O Jesu Christ som mandom togh
- O Herre gudh aff himmelrich
- Wij troo på alzmectig gudh
- Vij som leffue på werlden här
- Uar gladh tu helga Christenheet
- EEn iomfru födde jtt barn j dagh (endast första strofen)
Nr 1–4 återfinns i Malmöpsalmboken (1529), nr 6–7 i Aftensang (1529) och nr 5 och 8 i Malmöpsalmboken (1533). Nr 1–3 är författade av Olaus Petri. Nr 4–8 anses vara översatta av Olaus Petri[3][4] eller hans yngre bror Laurentius Petri Nericius.[5]
Någre Gudhelige Wijsor 1530
[redigera | redigera wikitext]Av 1530 års psalmbok har vi ett nästan fullständigt fragment.[6] Ett numera förlorat exemplar av psalmboken fanns även i Elias Brenners bibliotek och är beskrivet i Den swänska Mercurius.[1][7][8]
| Nr | Titelrad | Nr i 1695 års psalmbok | Finns dessutom i |
|---|---|---|---|
| 1 | O Fadher wåår barmhertigh och godh | 188 | |
| 2 | THen som wil en Christen heta | 2 | |
| 3 | O Jesu Christ som mandom togh | 120 | |
| 4 | O Herre gudh aff himmelrich | 31 | |
| 5 | Wij troo på alzmectig gudh | 4 | |
| 6 | Vij som leffue på werlden här | 398 | |
| 7 | Uar gladh tu helga Christenheet | 123 | |
| 8 | Forbarma tich gudh öffuer mich | 60 | |
| 9 | Jesus Christus är wor helsa | 14 | |
| 10 | Een iomfru födde jtt barn j dagh | 127 |
Samt ytterligare 5 visor enligt beskrivningen av Brenners exemplar:
| 11 | O Rom går det nu så med tig | 236 | |
| 12 | Ach Gud hwem skal jag klaga | 249 | |
| 13 | Gud Fader wele wi prisa | 237 | |
| 14 | O Ewige Gud af ewighet | — | |
| 15 | Herre Christ Guds Faders ende Son | 119 |
Nr 8 finns i Olaus Petris handbok från 1529. Enligt Sverker Ek så är troligen nr 9–10 och 15 påverkade av danska översättningar från tyskan i Malmöpsalmboken 1529. Även själva titeln på psalmboken är mycket likt Malmöpsalmboken 1529.[3] Alla visorna finns i 1536 års upplaga.
Swenska Songer eller Wijsor 1531
[redigera | redigera wikitext]Det enda vi vet om denna upplagan är en kort notis av Stiernman och det är oklart om den existerat.[7][3]
Swenske songer eller wisor 1536
[redigera | redigera wikitext]Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på Kungliga Biblioteket i Stockholm samt ett exemplar i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets faksimiler, publicerade av Projekt Runeberg, finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.[9] Listan över psalmer är hämtad från psalmboken.[10]
Psalmer
[redigera | redigera wikitext]- Nr i första kolumnen anger ordningsnummer i boken och inte sidnummer.
Bihang
[redigera | redigera wikitext]Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende.
| B1 | O Rom går thet nuu så med tich | 1695 nr 236 |
| B2 | Gud fader wilie wij prijsa | 1695 nr 237 |
| B3 | O Ewige gud aff ewigheet | |
| B4 | Ach gud hwem skal iach claghe | 1695 nr 249 |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Westin, Gunnar T: Petri, Olavus i Svenskt biografiskt lexikon
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Henrik Schück Våra älsta psalmböcker i Samlaren (1891), s. 5–17
- ^ Hans Tausen och Jørgen Sadolin, Aftensang medth Psalmer, Antiphoner og Magnificat, Viborg 1529
- ^ [a b c d] Sverker Ek Våra första psalmböcker i Samlaren (1918), s. 1–24
- ^ Lövgren, sp. 400–401
- ^ Högmarck
- ^ Klemming Gustaf Edvard, red (1871). Wijsor, Någre gudhelige, uthdragne aff then helga skrift, the ther tiena til at siungas i then christel. församblingen: Stocholm 1530 ([Ny uppl.] /[utg. af G. E. Klemming]). Stockholm. Libris 1585982
- ^ [a b] 1530 Psalmbok i Gustaf Edvard Klemming och Aksel Andersson, Sveriges bibliografi 1481–1600 (1889–1892), s. 210–213
- ^ Den swänska Mercurius. Stockholm. 1755-1761. Libris 2854830 (1756), s. 289f
- ^ https://runeberg.org/swisornw/
- ^ Swenske songer eller wisor nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stockholm. 1536. Libris 19748517
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Kungliga Biblioteket har en sakkunnig beskrivning av denna psalmboks historia och innehåll på: http://www.kb.se/F1700/Psalm.htm
- Projekt Runeberg har också verket tillgängligt: https://runeberg.org/swisornw/
- Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen (1862) på Google Books. Innehåller bihanget.
| ||||||||