Syll – Wikipedia

En syll[1] är en marknära balk som tjänar som underlag för någon annan konstruktionsdetalj.

I byggtekniska sammanhang syftar en syll på en marknära bjälke i en byggnad, oftast belägen i byggnadens yttervägg. Moderna hus har oftast inte en bjälke som syll utan en läkt som i sin tur vilar på en grundmur, betongbalk eller gjuten betongplatta.

Syllen är en viktig konstruktionsdetalj i stavkyrkor där de stående väggplankorna fogas in i ett spår, en not, i syllen. Byggnader med syll anses ha funnits sedan vikingatiden.

Syll kan även användas som en balk som bär upp järnvägsräls men kallas då vanligen sliper.

  1. ^ Svenska Akademiens ordbok: Syll (tryckår 2000)