Personer i Sverige födda i Syrien – Wikipedia

Personer i Sverige födda i Syrien
Syrien Syrien · Sverige Sverige
Antal sammanlagt
211 235 (31 december 2018)
varav 185 991 födda i Syrien och 25 244 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Syrien.[1]
Regioner med betydande antal
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Syrien
(31 december 2018)[2]
Stockholms kommun 8 229
Göteborgs kommun 7 667
Södertälje kommun 7 535
Malmö kommun 7 440
Norrköpings kommun 5 977
Språk

svenska · arabiska · kurdiska

Till personer i Sverige födda i Syrien (arabiska: السوريون في السويد) räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Syrien. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2019 i Sverige sammanlagt 242 150 personer som själva är födda i Syrien eller har minst en förälder som är det. De som är födda i Syrien utgör den största gruppen utrikes födda i landet.[1][3][4][5][6] Huvuddelen är flyktingar från det syriska inbördeskriget.[6] Gruppen svensksyrier utgjorde 2019 ungefär 2,3 % av Sveriges befolkning.[7] Åren 2014–2018 var personer från Syrien den vanligaste invandrargruppen.[8] Av de som invandrat från Syrien hade de allra flesta eller 78 % kommit under åren 2014–2018.[9]

I september 2013 fastslog de svenska migrationsmyndigheterna att alla syriska asylsökande kommer att beviljas permanent uppehållstillstånd i ljuset av den förvärrade konflikten i Syrien. Sverige var det första EU-land att ge detta erbjudande.[10]

Både sunni- och shiamuslimer finns bland flyktingarna, såväl som sekulära muslimer, med flera grupper. Bland syriska flyktingar finns kurder samt kristna assyrier/syrianer.

Syriska riksförbundet organiserar en rad syriska föreningar i Sverige.[11]

Syrier började komma till Sverige på 1980-talet.[12]

Flyktingkrisen började 2011, då tusentals syriska medborgare flydde över gränsen till grannlandet Turkiet och Libanon till följd av bombattacker, etnisk förföljelse och religionsförföljelse. Totalt 4,9 miljoner människor har flytt från Syrien från april 2011 till december 2015. Majoriteten av dem som flytt befinner sig i grannländer, främst Turkiet (2,5 miljoner syriska flyktingar), Libanon, Jordanien och Irak, ofta i tältläger. [13] Turkiet har spenderat mer än 8 miljarder euro sedan 2011 och 2015 som direkt stöd enligt beräkningar av turkiska utbildningssministeriet.

Levnadsförhållandena i Syrien har beskrivits som omänskliga av FN och människorättsorganisationer.[14][15] Den brutala situationen i Syrien är en av anledningarna till att människor väljer att fly till bland annat Sverige.[16][17] På bilden syns ett kvarter i Aleppo oktober 2012, där tre bilbomber ägt rum.

Till Europa hade 814 000 syrier nått under 2011 till november 2015. Syrien är därmed det största ursprungslandet som ligger bakom flyktingkrisen i Europa 2015. De tre största mottagarländerna för syriska asylsökanden i Europa är Serbien (276 000 ansökningar), Tyskland (184 000) och Sverige (184 000) under perioden.[18]

Många syrier flyr från det syriska inbördeskriget via båt från Turkiet till Grekland för att ta sig till Europa.[19] På bilden syns bland annat syriska flyktingar anlända i Lesbos i Grekland. Bilden är tagen oktober 2015.

Den 31 december 2016 fanns 149 418 personer i Sverige som var födda i Syrien, varav 87 485 män (58,55 %) och 61 933 kvinnor (41,45 %). Motsvarande siffra för den 31 december 2000 var 14 162, varav 6 991 män (49,36 %) och 7 171 kvinnor (50,64 %).[20]

Den 31 december 2015 fanns 69 989 personer i Sverige som saknade svenskt medborgarskap men hade syriskt medborgarskap, varav 41 800 män (59,72 %) och 28 189 kvinnor (40,28 %).[21]

Utbildningsnivå

[redigera | redigera wikitext]

Enligt en rapport ifrån Statistiska centralbyrån år 2014 hade 38% av invånare födda i Syrien förgymnasial utbildning, 20% har gymnasial utbildning, 20% har eftergymnasial utbildning kortare än 3 år och 10% eftergymnasial utbildning längre än 3 år.[22]

Åldersfördelning

[redigera | redigera wikitext]

Siffror från Statistiska centralbyrån enligt den 31 december 2016:[20]

Ålder Antal Andel Varav män Kvinnor
0–14 34 533 23,11 % 18 145 16 388
15–24 27 725 18,56 % 17 730 9 995
25–54 74 535 49,88 % 44 776 29 759
55–64 8 329 5,57 % 4 702 3 627
65–w 4 296 2,88 % 2 132 2 164

Antal personer med syrisk bakgrund i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 fanns utöver de 149 418 personerna födda i Syrien 34 015 personer (varav 17 582 män och 16 433 kvinnor) som var födda i Sverige men hade syrisk bakgrund eller ursprung, enligt Statistiska centralbyråns definition:[23]

  • Personer födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Syrien: 16 690, varav 8 628 män och 8 062 kvinnor
  • Personer födda i Sverige med fadern född i Syrien och modern i ett annat utländskt land: 5 787, varav 3 015 män och 2 772 kvinnor
  • Personer födda i Sverige med modern född i Syrien och fadern i ett annat utländskt land: 7 439, varav 3 843 män och 3 596 kvinnor
  • Personer födda i Sverige med fadern född i Syrien och modern i Sverige: 2 727, varav 1 386 män och 1 341 kvinnor
  • Personer födda i Sverige med modern född i Syrien och fadern i Sverige: 1 372, varav 710 män och 662 kvinnor

Historisk utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Syriskt medborgarskap

[redigera | redigera wikitext]
Syriska medborgare utan svenskt medborgarskap i Sverige 1973–2015[21]
År Folkmängd
1973
  
219
1975
  
369
1980
  
1 554
1985
  
1 322
1990
  
3 637
1995
  
3 338
2000
  
6 035
2005
  
3 610
2010
  
4 083
2011
  
4 961
2012
  
9 067
2013
  
20 511
2014
  
42 186
2015
  
69 989
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år.
Personer med dubbelt medborgarskap, varav det ena svenskt, inräknas inte.

Födda i Syrien

[redigera | redigera wikitext]
Personer i Sverige födda i Syrien 1960–2022[24][25][26]
År Folkmängd
1960
  
6
1970
  
100
1980
  
1 606
1990
  
5 874
2000
  
14 162
2001
  
14 646
2002
  
15 156
2003
  
15 692
2004
  
16 168
2005
  
16 772
2006
  
17 768
2007
  
18 229
2008
  
18 786
2009
  
19 646
2010
  
20 758
2011
  
22 357
2012
  
27 510
2013
  
41 748
2014
  
67 671
2015
  
98 216
2016
  
149 418
2017
  
172 258
2018
  
185 991
2019
  
191 530
2020
  
193 594
2021
  
196 077
2022
  
197 799
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.
  1. ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2018” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 22 maj 2019. 
  2. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2018” (XLS). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 7 december 2019. 
  3. ^ ”Nu är det fler syrier än finländare i Sverige: ”Det är historiskt””. SVT Nyheter. 12 maj 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-ar-det-fler-syrier-an-finlandare-i-sverige-det-ar-historiskt. Läst 21 mars 2018. 
  4. ^ Rogberg, Salomon. ”Historiskt skifte: Fler syrier än finländare i Sverige”. SvD.se. https://www.svd.se/historiskt-skifte--nu-finns-fler-syrier-an-finlandare-i-sverige. Läst 21 mars 2018. 
  5. ^ ”Historiskt: Fler syrier än finländare i Sverige”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/historiskt-fler-syrier-an-finlandare-i-sverige/. Läst 21 mars 2018. 
  6. ^ [a b] ”Syrierna går om finländarna i Sverige”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/x6zxj/syrierna-gar-om-finlandarna-i-sverige. Läst 21 mars 2018. 
  7. ^ The Global Village 2021, s. 11.
  8. ^ The Global Village 2021, s. 21.
  9. ^ The Global Village 2021, s. 27.
  10. ^ ”Alla syrier får permanent uppehållstillstånd - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5634316. Läst 21 mars 2018. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160202234708/http://www.immi.se/organisationer/syriska. Läst 28 januari 2016. 
  12. ^ The Global Village 2021, s. 8.
  13. ^ http://data.unhcr.org/syrianrefugees/regional.php Arkiverad 19 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine. Syria Regional Refugee Response], UNHCR, läst 2016-01-28
  14. ^ ”OHCHR | Open wounds: torture and ill-treatment in Syria” (på amerikansk engelska). www.ohchr.org. https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/TortureInSyria.aspx. Läst 13 juni 2018. 
  15. ^ (www.dw.com), Deutsche Welle. ”Amnesty slams Syrian regime for crimes against humanity | DW | 13.11.2017” (på engelska). DW.COM. http://www.dw.com/en/amnesty-slams-syrian-regime-for-crimes-against-humanity/a-41352848. Läst 13 juni 2018. 
  16. ^ ”Building a new life in Sweden after fleeing Syria - Radio Sweden” (på engelska). sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=6390579. Läst 14 juni 2018. 
  17. ^ ”Sweden grapples with rise in Syrian refugees” (på engelska). 12 december 2013. https://www.thelocal.se/20131212/sweden-struggles-to-fulfill-syria-refugee-promise. Läst 14 juni 2018. 
  18. ^ EUROPE: Syrian Asylum Applications Arkiverad 19 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine., UNHCR, läst 2016-01-28
  19. ^ CNN, Ivan Watson, Ibrahim Karci and Zeynep Bilginsoy,. ”Syrian refugees swarm Turkish port city of Izmir - CNN”. CNN. https://edition.cnn.com/2015/09/08/middleeast/syrian-refugees-turkey-boats/index.html. Läst 14 juni 2018. 
  20. ^ [a b] ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/UtrikesFoddaR/table/tableViewLayout1/?rxid=99f7a34c-a3f0-4df4-a39d-28f7dbed764b. Läst 23 februari 2017. [död länk]
  21. ^ [a b] ”Utländska medborgare i riket efter medborgarskapsland, ålder och kön. År 1973 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbR/?rxid=c5053f76-a4ba-4381-942b-3f91abf09d47. Läst 20 december 2016. 
  22. ^ Karlsson, Michael (2014). Statistiska centralbyrån 2014 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda - ref SCB-2014-A40BR1406. Statistiska centralbyrån. sid. 16. http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/UF0506_2013A01_BR_A40BR1406.pdf 
  23. ^ ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 23 februari 2017. 
  24. ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017”. Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 22 maj 2019. 
  25. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2019” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 20 februari 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 22 mars 2020. 
  26. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]