Tarbat Ness fyr – Wikipedia

Tarbat Ness fyr
Läge	Tarbat Ness, Skottland
Internationellt fyrnummer	A3506
Fyrkaraktär	Fl (4) W 30s
Koordinater	57°51′54″N 3°46′35″V / 57.865096°N 3.776508°V / 57.865096; -3.776508
Lyshöjd	53 meter ö.h.
Tornets höjd	41 meter
Byggår	1830
Byggnadstyp	murat runt torn
Färg	rödvit, horisontella ränder
Lysvidd	18 nautiska mil

Tarbat Ness fyr är en fyr längst ut på udden Tarbat Ness på Skottlands ostkust. Fyren, som är en av Skottlands högsta, har konstruerats av ingenjör Robert Stevenson.^[1]

Fyren tändes första gången den 26 januari 1830. Den var utrustad med en fotogeneldad argandlampa med fyra brännare som ersattes med en gaslykta med auerbrännare år 1907.

År 1892 renoverades fyren och fick ett nytt linssystem med en fresnellins som hade utvecklats av Stevensons barnbarn David Alan Stevenson. Linsen finns nu på sjöfartsmuseet i Greenwich.

Fyren målades vit och fick två breda röda band år 1915. Den elektrifierades 1985 och fyrvaktarbostaden såldes.

Udden Tarbat Ness, som består av Old Red Sandstone, är en viktig rastplats för flyttfåglar och sägs tidigare ha varit en samlingsplats för häxor.^[1]