Tempelsvala – Wikipedia

För rostgumpsvala, se Cecropis rufula.
Tempelsvala
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSvalor
Hirundinidae
SläkteCecropis
ArtTempelsvala
C. striolata
Vetenskapligt namn
§ Cecropis daurica
Auktor(Laxmann, 1769)
Utbredning
Synonymer
  • Hirundo striolata
  • Cecropis striolata

Tempelsvala[1] (Cecropis daurica) är en fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.[2]

Tempelsvalan är en rätt stor svala med en kroppslängd på 19 centimeter. Den är mycket lik rostgumpsvalan (och av vissa ansedd som en underart till denna) med blåsvart ovansida, svart undergump, rostfärgad övergump och längsstreckad undersida. Tempelsvalan skiljer sig dock genom större storlek, kraftigare streckning undertill och avsaknad av eller otydligt rostfärgat band i nacken (detta kan dock vara ofullständigt även hos vissa populationer av rostgumpsvala).[3]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Tempelsvala tillhör ett artkomplex där artgränserna är under diskussion. Traditionellt omfattar tempelsvalan bestånd i Sydöstasien, under det vetenskapliga namnet Cecropis striolata. Syd- pch östasiatiska bestånd vanligen placerade i rostgumpsvalan är dock mer lika tempelsvala i fjäderdräkten och övergången är klinal, så pass att rostgumpsvalans taxon japonica är i stort sett identisk med tempelsvalans mayri. Sedan 2024 för därför IOC över dessa från rostgumpsvalan till tempelsvalan, däribland typtaxonet daurica, varvid rostgumpsvala i begränsad mening får ett nytt artepitet, rufula. Daurica har även prioritet före tempelsvalans striolata, vilket medför att även tempelsvalan byter artepitet, till daurica. Denna linje följs här. Svenska Birdlife Sverige behåller dock ännu den traditionella indelningen.

Enligt IOC delas tempelsvalan in i åtta underarter, med följande utbredning:

Uppträdande i Europa

[redigera | redigera wikitext]

Tempelsvalan är en mycket sällsynt gäst i Europa. Två fynd finns av individer tillhörande antingen underart daurica eller japonica, dels 16 juni 2013 vid Ottenby på Öland, dels 2 juli 2020 vid Segerstads fyr, även det på Öland.[4]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tempelsvala placerades tidigare tillsammans med exempelvis ladusvalan i släktet Hirundo, men genetiska studier[5] visar att den tillhör en grupp som står närmare hussvalorna i Delichon. De har därför lyfts ut till ett eget släkte, Cecropis.

IUCN kategoriserar Cecropis daurica som livskraftig, men inkluderar även malackasvalan, rostgumpsvalan och bysvalan i bedömningen.[6]

  1. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  3. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  4. ^ Rostgumpsvala av underarten daurica eller japonica, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  5. ^ Sheldon, Frederick H.; Whittingham, Linda A.; Moyle, Robert G.; Slikas, Beth; Winkler, David W. (April 2005). ”Phylogeny of swallows (Aves: Hirundinidae) estimated from nuclear and mitochondrial DNA”. Molecular Phylogenetics and Evolution 35 (1): sid. 254–270. doi:10.1016/j.ympev.2004.11.008. PMID 15737595. 
  6. ^ BirdLife International 2016 Cecropis daurica Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2017.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]