Terrordåden i Paris i november 2015 – Wikipedia

Terrordåden i Paris i november 2015
Karta över attackerna i Paris. 1) Nära Stade de France 2) Le Petit Cambodge och Le Carillon (Rue Bichat och rue Alibert) 3) Casa Nostra (Rue de la Fontaine-au-Roi) 4) Bataclan (Boulevard Voltaire) 5) La Belle Équipe (Rue de Charonne) 6) Comptoir Voltaire (Boulevard Voltaire) Stjärnorna på kartan: Individuella självmordsbombningar runt Stade de France och vid caféet Comptoir Voltaire. (Bataclan ej inkluderat)
Plats	Paris och Saint-Denis, Frankrike
Datum	13 och 14 november 2015 21.20–0.58 (CET)
Attacktyp	Skottlossning, sprängdåd (självmord) och gisslantagning
Vapen	AK-47[1] Handgranater Sprängmedel Självmordsväst
Dödsoffer	130 [2]
Skadade	fler än 350 [2]
Gärningsmän	Islamiska staten[3]
Antal deltagare	Åtminstone 8[4] 3 från Molenbeek, Belgien[5] Omar Ismaël Mostefai[6] minst 12 misstänkta medhjälpare[7][8][9]
Motiv	Islamisk extremism Ideologisk invändning mot Paris som en huvudstad för "avsky och perversion"[10] Hämnd för franska flyganfall i Syrien och Irak[11] François Hollandes utrikespolitik gentemot muslimska länder[12]

Terrordåden i Paris i november 2015 var ett samordnat terrorattentat med skottlossningar och explosioner på sex platser i centrala Paris och i förorten Saint-Denis den 13 och 14 november 2015. 130 personer dödades och över 350 skadades vid dådet.^[2] 89 av dödsoffren och över 300 av de skadade befann sig i konsertlokalen Bataclan.^[13]

Dagen efter anklagade Frankrikes president François Hollande Islamiska staten för att ha organiserat dådet,^[14] vilket bekräftades då terrororganisationen i ett uttalande tog på sig ansvaret.^[15]

Tre självmordsbomber utlöstes utanför nationalarenan Stade de France i Saint-Denis. I centrala Paris öppnade attentatsmän eld vid restaurangerna Le Petit Cambodge och La Belle Equipe samt vid baren Le Carillon. Därefter sköts ett stort antal människor i konserthallen Le Bataclan varefter gisslan togs. Ytterligare en självmordsbomb utlöstes vid caféet Comptoir Voltaire.

Förloppet inleddes omkring 21.20 då tre explosioner inträffade i närheten av nationalarenan Stade de France^[18] under ett tiotal minuter. På stadion pågick en vänskapsmatch i fotboll mellan Frankrikes och Tysklands herrlandslag.^[19] Minst fyra personer dödades, varav minst två förövare när självmordsbombare utlöste bomberna.^[18]

Frankrikes president, François Hollande, var på stadion för att se matchen och fördes oskadd i säkerhet.^[19]

Ungefär samtidigt som explosionerna vid Stade de France öppnade en person eld med automatvapen från en bil i rörelse och sköt ned gäster som satt utanför restaurangerna Le Ca Rillon och le Petit Cambodge. Minst 14 personer dödades och tio skadades svårt.^[18]

Minuterna efter attentaten utanför restaurangerna öppnade tre män eld i den fullsatta konsertlokalen Bataclan^[18] där det amerikanska bandet Eagles of Death Metal spelade.^[20][19] 89 personer dödades och över 300 skadades.^[13] Enligt överlevande ögonvittnen gick attentatsmännen runt bland de som låg på golvet och sparkade dem. De som visade tecken på liv sköts i huvudet av gärningsmännen. Gärningsmännen laddade om sina vapen flera gånger och log när de sköt mot människor som försökte fly.^[21] Attentatsmännen stannade kvar i lokalerna och tog de överlevande som gisslan. Vid 00.20 slog en insatsstyrka till mot konsertlokalen och fritog gisslan, varvid en attentatsman sköts ned och två andra sprängde sig själva i luften med sina bombvästar.^[18]

21.45, fem minuter efter att attacken mot Bataclan inleddes, öppnade attentatsmän eld utanför en McDonald's-restaurang, vid vägarna rue du Fabourg-du-Temple och rue de la Fontaine-au-Roi. Fem dödades och åtta skadades svårt.^[18]

Ytterligare tio minuter senare sköt en man mot de gäster som satt utanför en restaurang i korsningen mellan rue Faidherbe och la rue de Charonne. 19 dödades och 14 skadades svårt.^[18]

En annan angripare detonerade sin självmordsväst cirka 21:40 på boulevarden Voltaire, också det i den 11:e arrondissement, nära Place de la Nation. Han befann sig vid caféet Comptoir Voltaire och dödade sig själv och ytterligare en person.^[22]

Åtta terrorister bekräftades döda. Sju av dessa sprängde sig själva till döds.^[23] Attackerna uppgavs av Paris chefsåklagare Francois Molins ha varit organiserade i tre grupper.^[24]

I närheten av brottsplatserna hittade polisen ett syriskt och ett egyptiskt pass. Det syriska passet, som hittades vid Stade de France, tillhörde en man som i Grekland registrerats som asylsökande.^[24] En av gärningsmännen vid Bataclan identifierades genom fingeravtryck som 29-åriga Omar Ismail Mostefai, född i Frankrike och tidigare dömd för flera ringa brott och kopplad till terrorutredningar.^[25]

Den 18 mars 2016 greps Salah Abdeslam, misstänkt för inblandning i attackerna. Hans äldre bror Brahim, som också deltog i attentatet, sprängde sig själv till döds vid Comptoir Voltaire.^[26]

I mars 2019 dömdes Jawad Bendaoud till fyra års fängelse för att ha gett husrum till den förmodade organisatören bakom attacken Abdelhamid Abaaoud^(en) samt ytterligare en gärningsman. I augusti 2019 dömdes Bendaoud till ytterligare sex månaders fängelse för att ha mordhotat en fängelsevakt.^[27]

I juni 2022 dömdes Salah Abdeslam i Frankrike till livstids fängelse. Även 18 andra personer dömdes. ^[28] En av de dömda är den svenske medborgaren Osama Krayen som har skaffat vapen och givit hjälp, och fick 30 års fängelse.^[28]

Frankrike upprättade gränskontroller och införde undantagstillstånd efter dåden.^[29] Tre dagars landssorg utlystes av presidenten.^[30]

Dagen efter dådet anklagade president François Hollande Islamiska staten för att ha organiserat dådet,^[14] vilket bekräftades då terrororganisationen i ett uttalande tog på sig ansvaret.^[15]

En jakt på de terrormisstänkta inleddes i Frankrike och Belgien. Man gick även ut med en internationell efterlysning av Salah Abdeslam som misstänks ligga bakom en av attackerna i Paris^[31]. 3000 husrannsakningar och 400 beslut om hus- eller kommunarrest ägde rum under de två första månaderna efter händelsen.^[32]

I augusti 2016 tillkännagav Frankrikes inrikesminister Bernard Cazeneuve att runt 20 radikaliserade moskéer hade stängts sedan december 2015 samt att runt 80 hatpredikanter hade utvisats ur landet sedan 2012.^[33]

Undantagstillståndet förlängdes^[34] och fortsatte att gälla^[35][36][37] i över två år och efter sex förlängningar tills det hävdes den 1 november 2017 i samband med att en ny terrorlagstiftning trädde i kraft.^[38]

Undantagstillståndet har främst drabbat landets muslimer,^[37] men även bland annat miljöaktivister som har fått restriktioner i vardagen och har utsatts för husrannsakan inom ramen för undantagstillståndet.^[37] Undantagslagarna har en diskriminerande effekt och tillämpas med inriktning mot personer som man tror en dag skulle kunna begå ett attentat.^[37]

Enligt statsvetaren Vanessa Codaccioni har undantagstillståndet normaliserats och dess syfte är inte längre att jaga gärningsmännen, men har istället en politisk förklaring som bottnar i människors rädsla.^[37] Det råder politisk konsensus i Frankrike att förflytta makt till polis och underrättelsetjänster som utreder och övervakar.^[37] En kritiker till undantagstillståndet är Amnesty International som med flera exempel visat på rättsövergrepp och ingripanden som de menar får orimliga konsekvenser för enskilda.^[32]

Den 3 oktober 2017 röstade en överväldigande majoritet i det franska underhuset i parlamentet för en ny terrorlag som permanentade många av befogenheter som myndigheterna haft i samband med undantagstillståndet. Bland annat kan myndigheter, utan tillstånd från en domare, begränsa rörelsefriheten för den som misstänks vara sympatisör för jihad samt genomföra oannonserade id-kontroller på gatorna.^[39]

Enligt en undersökning som genomfördes i början av oktober 2017 hade den nya lagstiftningen stöd av över 80 procent av fransmännen.^[38]

130 människor dödades och över 350 skadades under attackerna,^[2] med minst 80 som rapporterades vara i kritiskt tillstånd.^[40] Svenska Utrikesdepartementet rapporterade att minst en svensk dödades och en annan skadades under attackerna.^[40][41][42] Enligt Belgiens utrikesminister Didier Reynders dödades två belgare.^[43] Australiens utrikesminister Julie Bishop informerade att en australiensare bekräftades som skadad.^[44]

• Attentatet mot Charlie Hebdo
• Terrordåden i Bryssel 2016
• Attentatet i Nice 2016

• Wikimedia Commons har media som rör Terrordåden i Paris i november 2015.
  Bilder & media