Theo Heemskerk – Wikipedia
Theodorus "Theo" Heemskerk, född 20 juli 1852 i Amsterdam, död 12 juni 1932 i Utrecht, var en nederländsk politiker. Han var son till Jan Heemskerk.
Heemskerk blev 1876 advokat i Amsterdam och valdes 1888 till ledamot av Generalstaternas andra kammare där han efter Abraham Kuyper blev det reformerta Antirevolutionära partiets ledare. Han var under perioden februari 1908 till juni 1913 ministerpresident och inrikesminister. I egenskap av detta införde han 1913 en lag om obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring samt tog initiativ till förarbeten till en ny författningsreform. Hans avgång föranleddes av vänsterpartiernas seger vid valen 1913. Han var justitieminister i Charles Ruijs de Beerenbroucks ministärer 1918–22 och 1922–25.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Heemskerk, 2. Theodorus i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
- ^ [a b] Theodorus Heemskerk, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 05516464.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] GeneaStar, GeneaStar person-ID: heemskerkth.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Onze Afgevaardigden : portretten en biografieën der leden van de Eerste en Tweede Kamer der Staten-Generaal : verkiezingen 1905., 3, Nijgh & Van Ditmar, 1905, s. 307, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Onze Afgevaardigden : portretten en biographieën der leden van de Eerste en Tweede kamer der Staten-Generaal, 2, Nijgh & Van Ditmar, 1901, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Onze Afgevaardigden 1901-1904, 2, De Groene Amsterdammer, 1901, s. 100, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Parlement.com, Parlement.com-ID: vg09ll1hukzc, läst: 6 december 2023.[källa från Wikidata]
|