Brednäbbad cettia – Wikipedia

Brednäbbad cettia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCettior
Cettiidae
SläkteTickellia
Blyth, 1861
ArtBrednäbbad cettia
T. hodgsoni
Vetenskapligt namn
§ Tickellia hodgsoni
Auktor(Moore, 1854)
Utbredning
Synonymer
  • Brednäbbad sångare
  • Abroscopus hodgsoni

Brednäbbad cettia[2] (Tickellia hodgsoni) är en mycket liten asiatisk fågel i familjen cettior inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Brednäbbad cettia är en mycket liten fågel med en kroppslängd på endast tio centimeter. På huvudet syns en kastanjefärgad hätta, vit ögonring och grå örontäckare. Vidare är strupe och bröst grå, buken gul och ovansidan grönaktig. Stjärten har vita inslag och vingarna saknar vingband. Arten trivs i undervegetation i städsegröna skogar.[4]

Ungfågel

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Brednäbbad cettia delas in i två underarter med följande utbredning.[3]

  • T. h. hodgsoni – förekommer från Nepal till nordöstra Indien och västra Myanmar
  • T. h. tonkinensis – sydvästra Kina (sydöstra Yunnan) till norra Laos och nordvästra Tonkin
Artens utbredningsområde.

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har arten placerats i den stora familjen Sylviidae och ansågs stå nära de morfologiskt liknande sångarna i släktet Seicercus. DNA-studier har dock visat att Sylviidae inte är en naturlig gruppering, där sångarna visserligen till stor del är nära släkt med varandra, men även med exempelvis svalor, bulbyler och lärkor. Idag delas denna familj därför upp i ett antal mindre, bland annat lövsångare, cettior, rörsångare och gräsfåglar. Ytterligare DNA-studier visar vidare i denna uppdelning att Tickellia snarare har sin hemvist i familjen cettior (Cettiidae[5] eller Scotocercidae[3]) än med Seicercus-sångarna som istället placeras bland lövsångarna (Phylloscopidae). Den har därför tilldelats ett nytt svenskt trivialnamn, från det tidigare brednäbbad sångare.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Arten har tidigare placerats i Abroscopus, men förs numera till det egna släktet Tickellia. DNA-studier visar att dess närmaste släktingar är cettisångare i släktet Horornis (tidigare inkluderat i Cettia).

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som sällsynt och lokalt förekommande.[6]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Brian Houghton Hodgson (1800-1894), engelsk diplomat, etnolog och naturforskare boende i Nepal 1833-1844.[7] Släktesnamnet hedrar Samuel Richard Tickell (1811-1875), överste i British Army i Indien, Nepal och Burma samt fältornitolog och konstnär.[7]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2013 Tickellia hodgsoni Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 februari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  6. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  7. ^ [a b] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]