Timeout (uppehåll) – Wikipedia
Timeout (även särskrivet time out) är ett uppehåll i arbetslivet, ofta ofrivilligt eller påtvingat, till exempel i samband med sjukdom och sjukskrivning. Termen kommer från sport.
Begreppet gavs en ny betydelse inom arbetslivet, framför allt inom den politiska sektorn, efter det att Mona Sahlin använt det i samband med Tobleroneaffären i oktober 1995. Hon meddelade då vid en presskonferens den 16 oktober 4 oktober att hon skulle ta en "time-out", vilket innebar att hon ställde sig åt sidan, i detta fall i diskussionen om kandidater till partiledarval, "just nu".[1]
Det har därefter används av riksdagsledamöter för att markera ett (formellt) eget beslut om att göra ett uppehåll i riksdagsarbetet.[2] Begreppet finns dock inte i Riksdagsordningen[3][4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Statsvetare: Andreas Johansson Heinö: Timeout luddigt begrepp i Sydsvenskan den 25 november 2016
- ^ Kent Ekeroth om partiets krav på timeout: ”Ingen har sagt nåt till mig” i Aftonbladet den 22 februari 2017
- ^ Statsvetare: Andreas Johansson Heinö: Timeout luddigt begrepp i Sydsvenskan den 25 november 2016
- ^ ”Carl B Hamilton rasar över SDs time out – kräver att talmannen agerar i Dagens opinion den 27 september 2017”. Arkiverad från originalet den 12 november 2017. https://web.archive.org/web/20171112073921/http://www.dagensopinion.se/carl-b-hamilton-rasar-%C3%B6ver-sds-time-out-%E2%80%93-kr%C3%A4ver-att-talmannen-agerar. Läst 11 november 2017.