Tjänsteställningsreformen 1972 – Wikipedia

Tjänsteställningsreformen 1972 var baserad på grundprincipen, att tjänstegraden skulle motsvara uppnådd kompetens i krigsorganisationen. Bakgrunden till reformen var att i 1960 års befälsordning så saknades samband mellan uppgifter i krigsorganisationen och tjänsteställningen. Övergången till det nya tjänsteställningssystemet betydde att befälet inplacerades i nya tjänstegrader vilka motsvarade den kompetensnivå de uppnått. Befälskårerna fick också nya benämningar.

En synbar förändring var att den högsta generals- och amiralsgraden, som bars av kungen och överbefälhavaren, fick 4 istället för som tidigare 3 stjärnor. De två lägre generals- och flaggmansgraderna fick också en stjärna mer än tidigare.

Bakgrund

1960 års befälsordning gav nya uppgifter i krigsorganisationen åt yrkesunderofficerare och yrkesunderbefäl. Underofficerarna blev kompanichefer och plutonchefer i krigsorganisationen, medan de traditionella underofficersuppgifterna som ställföreträdande plutonchef och kompanikvartermästare övertogs av underbefälet. Några förändringar i tjänsteställningen genomfördes dock inte. Samband mellan uppgifter i krigsorganisationen och tjänsteställning kom därför att saknas. Vidare befordrades inte yrkesbefälet förrän det fanns en ledig högre tjänst, medan reservbefäl och värnpliktigt befäl befordrades när de uppnått den kompetensnivå och den lägsta levnadsålder som föreskrevs för graden. Det fanns också bristande överensstämmelse mellan svenska och utländska tjänstegrader varvid svenska militärer hade "avsevärt lägre tjänsteställning än sina utländska motsvarigheter". Under utlandstjänstgöring tillades därför svenska yrkesbefäl högre tjänstegrader.^[1]

Grad på aktiv stat	Grad i reserven	Grad som värnpliktig	Befattning i krigsorganisationen
Exempel på grad och befattning enligt 1960 års befälsordning
Kapten	-	-	bataljonschef
Förvaltare Löjtnant Fanjunkare	Kapten	Kapten	kompanichef
Rustmästare Överfurir	Fanjunkare	Fanjunkare	kompanikvartermästare
Överfurir	Sergeant	Sergeant	ställföreträdande plutonchef
Furir	-	Furir	gruppchef
Källa: ^[1]

Befälsnivå, tjänstegrad och kompetensnivå

Den grundläggande principen i tjänsteställningsreformen var, att tjänstegraden skulle motsvara uppnådd kompetens i krigsorganisationen. På varje kompetensnivå fanns typbefattningar vilka motsvarade bestämda tjänstegrader. En eller flera kompetensnivåer motsvarades av en befälsnivå, som omfattade flera tjänstegrader. Sammanlagt fanns det fem befälsnivåer, generalspersoner, regementsbefäl, kompanibefäl, plutonsbefäl och gruppbefäl.^[1]

Tjänstegrad	Kompetensnivå
1972 års tjänsteställningssystem
Generalspersoner
General Generallöjtnant Generalmajor	H (högre chef)
Regementsbefäl
Överste av 1. graden Överste	R (regementschef)
Överstelöjtnant	F (fredsbataljonschef)
Major	B (bataljonschef)
Kompanibefäl
Kapten	K (kompanichef)
Löjtnant Fänrik	P (plutonchef)
Plutonsbefäl
Fanjunkare Sergeant	T (troppchef)
Gruppbefäl
Överfurir Furir Korpral	G (gruppchef)
Källa: ^[1]

Nya benämningar på befälskårerna

Befälskårerna fick nya benämningar, regementsofficerare, kompaniofficerare, plutonsofficerare, gruppchefer, reservofficerare, värnpliktsofficerare och värnpliktiga gruppchefer. Regementsofficerare och kompaniofficerare var benämningar som tidigare utvisat befälsnivåer, men som nu blev namn på befälskårer. Övergången ägde rum enligt nedanstående tabell.^[1]

Tidigare benämning	Ny benämning	Omfattade tjänstegraderna
Övergång till nya benämningar på befälskårerna
Officerare [yrkes]	Regementsofficerare	General Generallöjtnant Generalmajor Överste av 1. graden Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant
Underofficerare [yrkes]	Kompaniofficerare	Kapten Löjtnant Fänrik
Underbefäl [yrkes] (rustmästare, överfurirer)	Plutonsofficerare	Fanjunkare Sergeant
Underbefäl [yrkes] (furirer och lägre)	Gruppchefer	Överfurir Furir Korpral
Reservofficerare	Reservofficerare	General Generallöjtnant Generalmajor Överste av 1. graden Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik
Reservunderofficerare	Reservofficerare	Fanjunkare Sergeant
Värnpliktiga officerare	Värnpliktsofficerare	Kapten Löjtnant Fänrik
Värnpliktiga underofficerare	Värnpliktsofficerare	Fanjunkare Sergeant
Värnpliktiga underbefäl	Värnpliktiga gruppchefer	Överfurir Furir Korpral
Källa: ^[1]

Inplacering i nya tjänstegrader

Övergången till det nya tjänsteställningssystemet betydde att befälet inplacerades i nya tjänstegrader vilka motsvarade den kompetensnivå de uppnått, enligt bestämmelser som sammanfattas i nedanstående tabell. Graderna förvaltare, rustmästare och vicekorpral avskaffades liksom specialbenämningar som ryttmästare, styckjunkare och konstapel. Tjänsteställningsordningen mellan fänrik och fanjunkare kastades om.^[1]

Tidigare grad på aktiv stat	Tidigare grad i reserven	Tidigare grad som värnpliktig	Ny grad 1972
Inplacering i nya tjänstegrader
Överste i lönegrad C2 eller högre	-	-	Överste av 1:a graden
Överste	-	-	Överste
Överstelöjtnant Major	-	-	Överstelöjtnant
Kapten med minst 11 års tjänst Löjtnant med minst 11 års tjänst	-	-	Major
Kapten med mindre än 11 års tjänst Löjtnant med 3-11 års tjänst Förvaltare Fanjunkare med minst 7 års tjänst Sergeant med minst 7 års tjänst	Kapten Löjtnant med minst två genomförda KFÖ	Kapten Löjtnant med genomförd frivillig utbildning till kapten	Kapten
Löjtnant med mindre än tre års tjänst Fänrik Fanjunkare med 3-7 års tjänst Sergeant med 3-7 års tjänst	Löjtnant som inte genomfört två KFÖ	Löjtnant	Löjtnant
Fanjunkare med mindre än tre års tjänst Sergeant med mindre än tre års tjänst	Fänrik	Fänrik	Fänrik
Rustmästare Överfurir med minst 5½ år tjänst	Fanjunkare	Fanjunkare Sergeant med frivillig utb till fanjunkare	Fanjunkare
Överfurir med mindre än 5½ år tjänst	Sergeant	Sergeant	Sergeant
Furir	-	Furir efter genomförd grundutbildning	Överfurir
Korpral	-	Korpral efter genomförd grundutbildning	Furir
Källa: ^[2]

Tjänsteställningsutredningens förslag

Tjänsteställningsutredningen förslag från 1967 avvek till vissa delar från den ordning i Kungl. Maj:ts proposition som sedermera antogs av riksdagen 1972.

Föreslagna befälskårsbenämningar

Tidigare benämning	Föreslagen benämning
Officer	Officer
Underofficer	Kompaniofficer
Underbefäl	Underofficer
Reservofficer	Reservofficer
ny kategori för pensions- och förtidsavgångna underofficerare	Reservkompaniofficerare
Reservunderofficer	Reservunderofficer
Värnpliktig officer	Värnpliktsofficer
Värnpliktig underofficer	Värnpliktsunderofficer
Värnpliktigt underbefäl	Värnpliktsunderbefäl

Källa:^[3]

Föreslagna tjänstegrader i tjänsteställningsordning

Armén, kustartilleriet och flygvapnet	Flottan
Brigadör	Flaggkommendör
Överste	Kommendör
Överstelöjtnant 1. graden	Kommendörkapten 1. graden
Överstelöjtnant	Kommendörkapten
Major	Örlogskapten
Förvaltare	Förvaltare
Kapten Överfanjunkare	Kapten Flaggjunkare
Löjtnant	Löjtnant
Fanjunkare Fänrík	Fanjunkare Fänrík
Överrustmästare	Flaggbåtsman
Rustmästare	Högbåtsman
Översergant	Flaggsergeant
Sergeant	Sergeant
Överfurir	Flaggfurir
Furir	Furir
Korpral	Korpral

Källa:^[4]

Inplacering i nya tjänstegrader

Tidigare grad på aktiv stat	Tidigare grad i reserven	Tidigare grad som värnpliktig	Förslag till ny tjänstegrad
Överste i lönegrad C2 eller högre	-	-	Brigadör
Överste	-	-	Överste
Överstelöjtnant	-	-	Överstelöjtnant 1. graden
Major	-	-	Överstelöjtnant
Kapten med minst 11 års tjänst	-	-	Major
Kapten med mindre än 11 års tjänst Löjtnant med minst 3 års tjänst	Kapten	Kapten	Kapten
Löjtnant med mindre än 3 års tjänst Fänrik	Löjtnant	Löjtnant	Löjtnant
-	Fänrik	Fänrik	Fänrik
Förvaltare	-	-	Förvaltare
Fanjunkare med minst 7 års tjänst	Fanjunkare med minst 7 års aktiv tjänst	-	Överfanjunkare
Fanjunkare med mindre än 3 års tjänst Sergeant	Fanjunkare med mindre än 3 års aktiv tjänst Sergeant	-	Fanjunkare
ny urvalsgrad	-	-	Överrustmästare
Rustmästare Överfurir med minst 14 år tjänst	Fanjunkare	-	Rustmästare
Överfurir med 5-14 års tjänst	Sergeant	Fanjunkare	Översergeant
Överfurir med mindre än 5 års tjänst Furir	-	Sergeant	Sergeant
-	-	Furir	Överfurir
-	-	Korpral	Furir
-	-	Vicekorpral	Korpral

Källa: ^[5]

Referenser

^ [a b c d e f g] Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1972.
^ Arménytt (1972)3.
^ SOU 1967:15, s. 167, 201.
^ SOU 1967:15, s. 137, 138, 148.
^ SOU 1967:15, s. 211-216, 261.

Se även

[KMT1974-1] [a b c d e f g] Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1972.

[2] Arménytt (1972)3.

[3] SOU 1967:15, s. 167, 201.

[4] SOU 1967:15, s. 137, 138, 148.

[5] SOU 1967:15, s. 211-216, 261.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]