French
DeutschTurkiets stora nationalförsamling – Wikipedia
 | Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2018-06) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Turkiets nationalförsamling Türkiye Büyük Millet Meclisi (TBMM) | |
.svg) | |
| Typ | |
|---|---|
| Utformning | Enkammarsystem |
| Ledning | |
| Talman | Numan Kurtulmuş(Ak Parti) |
| Vice talmän | Bekir Bozdağ (Ak Parti) Gülizar Biçer Karaca (CHP) Celal Adan (MHP) Sırrı Süreyya Önder (HDP) |
| Oppositionsledare | Özgür Özel (CHP) |
| Struktur | |
| Antal platser | 600 |
| Politiska grupper | Regering (319) Ak Parti (264) Stöd till regeringen MHP (50) Hüda Par (4) DSP (1) Opposition (281) CHP (130) HDP (57) İYİ (43) SP (20) DEVA (15) YRP (5) TİP (4) DP (3) EMEP (2) DBP (2) |
| Val | |
| Valsystem | d’Hondts metod |
| Senaste valet | 14 maj 2023 |
| Mötesplats | |
 | |
| TBMM 06543 Bakanlıklar - ANKARA | |
| Webbplats | |
| http://www.tbmm.gov.tr/ | |
Turkiets nationalförsamling (turkiska: Türkiye Büyük Millet Meclisi, TBMM), är Turkiets parlamentariska församling.
Sammansättning
[redigera | redigera wikitext]Nationalförsamlingen har ett enkammarsystem med 600 ledamöter, som väljs för en femårsperiod[1] i allmänna val. Turkiet har 85 valdistrikt som representerar de 81 administrativa provinserna, där Istanbul, Ankara och İzmir på grund av folkmängd har fler valdistrikt.
Turkiet använder sig i valen till nationalförsamlingen av d’Hondts metod tillsammans med en småpartispärr på tio procent.[2] Systemet missgynnar mindre partier och gynnar de större, till exempel så att Ak Parti efter 2002 års val fick 60 % av platserna trots att de bara fick 34,3 % av rösterna.[2]
I parlamentsvalet den 7 juni 2015 förlorade Ak Parti den egna majoriteten i parlamentet, som de haft sedan 2002. Man lyckades inte nå någon överenskommelse inom de 45 dagar man har på sig efter valet, varför det inom 90 dagar måste hållas ett nyval, vilket utlystes till den 1 november 2015.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Under det Osmanska rikets sista halvsekel förekom ett par korta perioder av parlamentariskt styre och konstitutionell monarki i försök att modernisera landet och ersätta den absolut monarkin under sultanen.
Efter första världskriget var det Osmanska riket i det närmaste utplånat, endast en liten del av Anatolien kvarstod efter Freden i Sèvres i augusti 1920. Turkiska självständighetskriget hade dock redan startat, under vilket ursprunget till Turkiets nationalförsamling grundades i Ankara redan den 23 april 1920. Kriget följdes senare av Lausannefördraget 1923, efter vilket Turkiska Republiken kunde utropas samma år, med ungefär de gränser landet har idag.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Turkiet – Politiskt system | Utrikespolitiska institutet”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/turkiet/politiskt-system/. Läst 22 mars 2020.
- ^ [a b] Lyons, Kate; Letsch, Constanze (2 juni 2015). ”Why Turkey's elections could upend its politics”. The Guardian. http://www.theguardian.com/world/2015/jun/02/sundays-poll-could-upend-turkish-politics-and-weaken-the-parliament. Läst 4 november 2015.
- ^ ”Turkey’s election board sets Nov. 1 as date for snap election”. Hürriyet Daily News. 25 augusti 2015. http://www.hurriyetdailynews.com/turkeys-election-board-sets-nov-1-as-date-for-snap-election.aspx?pageID=238&nID=87495&NewsCatID=338. Läst 1 november 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|