Umeå stad – Wikipedia

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Umeå stad. För orten se Umeå, för dagens kommun, se Umeå kommun.
Umeå stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Umeå kommunvapen
LandSverige
LandskapVästerbotten
LänVästerbottens län
Kommun, nuUmeå kommun
CentralortUmeå
Inrättad1588
Upphörd31 december 1970
Uppgått iUmeå kommun
Befolkning, areal
Areal33 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater63°49′42″N 20°16′14″Ö / 63.828453888889°N 20.270566111111°Ö / 63.828453888889; 20.270566111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUmeå rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod2480
Redigera Wikidata
Kommuner runt Umeå år 1952.
Om inget annat anges är det en landskommun.

Umeå stad var en stad och kommun i Västerbottens län. Kommunkod åren 1952–1970 var 2480.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Umeå stad, som fick stadsprivilegier för första gången år 1588 och sedan på nytt igen år 1622, inrättades som stadskommun den 1 januari 1863 när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[1]

Den 1 januari 1965 inkorporerades i staden Umeå landskommun med 21 585 invånare och omfattande en areal av 1 139,65 kvadratkilometer land.[2]

1 januari 1967 överfördes från Holmsunds köping till staden och stadsförsamlingen ett obebott område med en areal av 0,48 kvadratkilometer, varav 0,05 kvadratkilometer land.[3]

Den 1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Umeå stad ombildades därmed utan någon territoriell förändring till Umeå kommun.[4]

Judiciell tillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Umeå stad hade egen jurisdiktion i sin rådhusrätt till 1 januari 1971, då denna avskaffades och uppgick i Umeå tingsrätt.[5]

Kyrklig tillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende hörde staden till Umeå stadsförsamling, utbruten 30 augusti 1646 ur Umeå landsförsamling.[6] 1 januari 1965 tillkom de tre församlingarna Tavelsjö, Teg och Umeå landsförsamling när Umeå landskommun inkorporerades i staden.

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0155[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Blasonering: I blått fält tre avskurna renhuvuden av silver, ordnade två och ett, och med röd beväring, därest dylik kan komma till användning.[8] Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t 1947. Vapnet förs idag av den nuvarande Umeå kommun. Se artikeln om Umeå kommunvapen för mer information.

Umeå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 32,77 km², varav 29,57 km² land.[1]

Tätorter i staden 1960

[redigera | redigera wikitext]

I Umeå stad fanns del av tätorten Umeåa, som hade 22 507 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 99,8 procent.[9]

Mandatfördelning i Umeå stad, valen 1919–1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSÖVRNSBCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191921216
21216
3064,2
28
192021117
21117
3039,9
28
1922121314
21314
3047,5
255
192684513
84513
3062,9
28
193010713
10713
3064,1
29
1934121611
12611
3061,5
29
193814610
14610
3061,4
27
19421569
1569
3062,0
26
19461398
1398
3063,8
255
195014106
14106
3079,1
255
195414106
14106
3079,4
255
195816199
1699
3577,2
296
1962172106
172106
3580,9
278
1964218138
218138
5080,8
428
19661910138
1910138
5080,9
44
  • Övriga 1922 var Vänstersocialisterna
  • Övriga 1926 var För kristlig samhällsordning
  • Valet 1964 avsåg den utökade Umeå stad, bestående av den tidigare staden samt Umeå landskommun.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat efter 1966, se: Umeå kommun.

Rådhusrätten

[redigera | redigera wikitext]
Umeå rådhus.

Umeå stad hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, som lydde under Svea hovrätt fram till 1936 och sedan under Hovrätten för Övre Norrland. Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Umeå rådhusrätt blev då Umeå tingsrätt.[5]

Borgmästare

[redigera | redigera wikitext]
Se även Lista över borgmästare i Umeå
Ämbetstid Namn Levnadstid
1844–1891 Johan Gustaf Rothoff 1812–1891
1892–1914 Albin Ahlstrand 1860–1925
1915–1935 Peter Arvid Svanström 1884–1935
1936–1938 Gudmund Welinder 1898–1947
1939–1945 Gustaf Johansson 1896–1956
1945–1956 Arne Fallenius 1910–1993
1957–1970 Sigvard Bälter 1915–1998

^a Tätorten Umeå låg i både Umeå stad (22 507 inv.) och Umeå landskommun (9 949 inv.)

  1. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6* & 118. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 64. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 67. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ [a b] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Umeå stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 21 november 2010. 
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 31. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.