Det omedvetna (psykoanalys) – Wikipedia

Det omedvetna i psykoanalytisk mening är knutet till driftteorin och är en följd av den kraftfulla psykiska försvarsmekanismen bortträngning. Driftsimpulser av aggressiv och libidinös natur hålls borta från jagets medvetande, tillsammans med upplevelser förknippade med impulserna, av fruktan för överjaget. Det omedvetna kan dock skönjas i nattliga drömmar, överföringar, neurosbildningar, felsägningar, felhandlingar, vitsar med flera sätt. I psykoanalytisk och psykodynamisk teori undviker man, på uppmaning av Freud,^[1] att använda den allmänna termen "undermedvetet". Istället används termen omedvetet.^[2]

Se även

Källor

Sigmund Freud: Drömtydning (1900)
- Det omedvetna (1915)
- Jaget och detet (1923)

Noter

^ Freud, Sigmund (2008) [1915]. ”Det omedvetna: I. Rättfärdigandet”. Metapsykologi. Samlade skrifter av Sigmund Freud. "IX" (Andra utgåvan). Natur och Kultur. sid. 157. ISBN 978-91-2711671-9. ”Vi kommer också att behöva förkasta beteckningen 'undermedvetande' som inkorrekt och vilseledande.”
^ (s. 128) Gieser, S. 2005 The Innermost Kernel: Depth Psychology and Quantum Physics – Wolfgang Pauli's Dialogue with C.G. Jung. Springer: New York.

[1] Freud, Sigmund (2008) [1915]. ”Det omedvetna: I. Rättfärdigandet”. Metapsykologi. Samlade skrifter av Sigmund Freud. "IX" (Andra utgåvan). Natur och Kultur. sid. 157. ISBN 978-91-2711671-9. ”Vi kommer också att behöva förkasta beteckningen 'undermedvetande' som inkorrekt och vilseledande.”

[2] (s. 128) Gieser, S. 2005 The Innermost Kernel: Depth Psychology and Quantum Physics – Wolfgang Pauli's Dialogue with C.G. Jung. Springer: New York.

[1]

[2]