Upprop – Wikipedia

Med ett upprop avser man dela in en mängd i två grupper: Närvarande eller frånvarande.

Upprop är ett sätt att undersöka närvaro och frånvaro bland människor i en grupp.

Den undersökta gruppen dikotomiseras till två mängder. Gruppen delas upp i två delar:

  • De som är närvarande
  • De som är frånvarande

Systemet är vanligt exempelvis i skolor, fängelser och vid vissa formella möten där namn ifrån en lista läses upp högt och de deltagande bekräftar sin närvaro när deras namn läses upp.

I skolan kallas ibland läsårets första dag för upprop.

Offentliga namninsamlingar och manifestationer

[redigera | redigera wikitext]

Ofta kallas offentliga namninsamlingar, eller appeller, eller uppmaningar till manifestationer, för "upprop". De kan presenteras i formen av ett öppet brev. I kvällspress kallas det ibland för ett "uppror" även i de fall då publiceringen av insamlade namn spelar en betydande roll.

När det är fråga om den typen av deltagande kan ordet "upprop" i många fall vara missvisande eftersom det inte är frågan om att tillförlitligt dikotomisera en grupp. Ett uteblivet deltagande behöver inte för den sakens skull betyda att någon är emot ställningstagandet. Det kan istället bero på att en person håller med bara i vissa delar, men inte alla delar. Det kan också bero på att personen inte har blivit tillfrågad att delta eller har nekats att delta. Att ställa någon tillsvars för ett uteblivet deltagande i ett sådant "upprop" är ett argumentationsfel som kallas falsk dikotomi.

Några uppmärksammade offentliga upprop:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ TT. Alicia Heimersson. "127 författare bojkottar Bokmässan", svd.se, 21 april 2017. Åtkomst den 6 maj 2018.
  2. ^ TT. ”Carl Bildt kritisk till upprop på regeringskansliet”. Arkiverad från originalet den 25 november 2018. https://web.archive.org/web/20181125234804/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/carl-bildt-kritisk-till-upprop-pa-regeringskansliet. Läst 25 november 2018. , svt.se, 26 september 2018.
  3. ^ Jakob Heidbrink. ”Politiskt upprop från 261 opolitiska tjänstemän”. Arkiverad från originalet den 31 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220331050332/https://kvartal.se/artiklar/opolitiska-tjansteman-i-politiskt-upprop/. Läst 8 maj 2022.  Kvartal, 27 september 2018.
  4. ^ Emma Sundh, Maria Soxbo et al. ”Kör över vårt folk, Löfven – klimatet måste räddas”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190203202623/https://www.expressen.se/debatt/kor-over-ditt-folk-lofven-for-att-radda-klimatet/. Läst 3 februari 2019. , www.expressen.se, 24 januari 2019.
  5. ^ TT. "87 influencers i klimatupprop", svd.se, 24 januari 2019.
  6. ^ ”Vems SR?”. Arkiverad från originalet den 4 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220104151018/https://vemssr.wordpress.com/. Läst 1 juni 2022. 
  7. ^ Hanna Lundquist. ”Medierna frias för Vems SR?-inslag”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211026231244/https://www.journalisten.se/nyheter/medierna-frias-vems-sr-inslag. Läst 1 juni 2022.  journalisten.se, 21 september 2021.
  8. ^ Farnaz Arbabi, Frida Röhl, Erik Uddenberg et al. ”Upprop: Stoppa det brutala våldet mot Gaza”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231021170324/https://www.expressen.se/kultur/upprop-stoppa-det--brutala-valdet-mot-gaza/. Läst 25 oktober 2023.  Expressen, 20 oktober 2023.
  9. ^ Kulturnyheterna, kl 18:17, (vid 3m45s), SVT, 25 oktober 2023.
  10. ^ Sarah Rätzer. ”Flera kändisar i upprop mot kriget i Israel och Palestina”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231026184340/https://www.expressen.se/noje/flera-kandisar-i-upprop-mot-kriget-i-israel-och-palestina/. Läst 13 november 2023.  Expressen, 20 oktober 2023.
  11. ^ "Veckopanelen: Viktigt att vi aldrig släpper in de här konspirationsteorierna" (vid 21m53s), Veckopanelen, Kvartal.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Upprop&oldid=54202239”