Urtima riksdag – Wikipedia

Urtima riksdag var ett uttryck som användes om de svenska riksdagar som inkallades utöver de ordinarie sessioner som var fastlagda i riksdagsordningen. Uttrycket slutade användas efter de grundlagsreformer som genomfördes under 1970-talet. I dag är den officiella beteckningen istället urtima riksmöte. Urtima riksmöte hölls 1980, huvudsakligen för att besluta om höjning av momsen och andra skatter. Det urtima riksmötet 1980 var samlat från 25 augusti[1] till 6 september. Det var socialdemokraternas initiativ att kalla riksdagens ledamöter till urtima riksmöte.

Urtima riksdagar var relativt ovanliga och togs endast till i nödfall som exempelvis vid nationella och internationella kriser då det var av vikt att riksdagen var sammankallad. Sådana kriser inträffade vid unionsupplösningen och under första världskriget. Urtima riksmöte kan inte längre hållas då en ändring i riksdagsordningen under 2003-04 års riksmöte innebär att ett riksmöte håller på till dess att nästa påbörjas.[2]

Årtal för urtima riksdagar

[redigera | redigera wikitext]
Kung Oscar II öppnar den urtima riksdagen 1905 i RikssalenStockholms slott.
Ståndsriksdagen
Tvåkammarriksdagen

De extra riksdagar som inföll 1887 och 1914 var lagtima eftersom de föregicks av riksdagsval. Att 1810 års urtima riksdag i Örebro var urtima, framgår tydligt av successionsordningen (lag 1810:0926).

Årtal för urtima riksmöten

[redigera | redigera wikitext]
Enkammarriksdagen
  • 1980 (moms och skattehöjning)