Världsarv i Finland – Wikipedia

1a

1b

1c

1d

1e

1f

2

3

4

5

6

7

Världsarven i Finland (

=Kulturarv,

=Naturarv)
1. Struves meridianbåge - Stuorrahanoaivi (1a), Aavasaksa (1b), Nedertorneå kyrka (1c), Oravivuori (1d), Porlom (1e), Svartviran (1f), 2. Kvarken 3. Petäjävesi gamla kyrka 4. Gamla Raumo 5. Sammallahdenmäki 6. Verla träsliperi och pappfabrik 7. Sveaborg

Finland ratificerade världsarvskonventionen den 4 mars 1987 och blev därmed det fjärde landet i Norden som ratificerade konventionen. 1990 lade Museiverket fram ett förslag på tänkbara världsarv i landet^[1]. Redan året därpå fick Finland sina första två världsarv, Gamla Raumo och Sveaborg. Sedan dess har antalet världsarv i Finland växt till sju. 1996 uppdaterades listan efter nordiskt samråd. Den uppdaterade listan presenterades i rapporten "Världsarv i Norden" (Nord 1996:30).

De sju världsarven i Finland^[2]

År	Bild	Namn	Landskap	Typ (kriterier)	Beskrivning
1991		Sveaborg	Nyland	K (iv)	Sveaborg (på finska Suomenlinna eller tidigare Viapori) utanför Helsingfors i Finland är en av världens största sjöfästningar. På Sveaborg bor idag cirka 840 personer, medan fästningen besöktes av 678 000 turister år 2006, vilket ger en andra plats bland Helsingfors turistattraktioner.
1991		Gamla Raumo	Satakunda	K (iv, v)	Gamla Raumo är den finska staden Raumos stadskärna. Raumo är en av Finlands sex medeltida städer. Stadskärnan är en typisk nordisk trästad med enhetlig bevarad stadsbild. Den är omkring 0,3 km² och har omkring 600 byggnader och omkring 800 människor bor i området.
1996		Verla träsliperi och pappfabrik	Kymmenedalen	K (iv)	Verla träsliperi och pappfabrik är en välbevarad nedlagd träindustri och ett världsarv på gränsen mellan kommunerna Jaala och Valkeala i Södra Finlands län. Fabriken grundades 1872 och stängdes slutligen 1964 sedan de sista arbetarna gått i pension.
1996		Bronsåldersgravrösena i Sammallahdenmäki	Satakunda	K (iii, iv)	Sammallahdenmäki består av totalt 33 gravrösen från bronsåldern (1500–500 f.Kr.), vid den tiden låg området vid kusten. Gravarna är gjorda i tre olika mönster, låga och runda smårösen, stora stackformade och runda ringformade rösen. En enda av gravarna är fyrkantig och kallas ”Kyrkgolvet” (finska: Kirkonlattia).
1994	Petäjävesi gamla kyrka	Petäjävesi gamla kyrka	Mellersta Finland	K (iv)	Petäjävesi gamla kyrka är en träkyrka, byggd åren 1763-1764 av Petäjävesi bönehusförsamling i Jämsä socken i Tavastland. Den gamla kyrkan ligger en kilometer väster om den nuvarande kyrkbyn i Petäjävesi och är ett typiskt exempel på en arkitektonisk tradition, som är unik för östra Nordeuropa. Kyrkans byggmästare var Jacob Clementsson Leppänen.
2005		Struves meridianbåge	-flera-	K (ii, iii, vi)	Struves meridianbåge (eller gradmätning) var den tyske astronomen Friedrich Georg Wilhelm von Struves projekt för att mäta upp jordklotets rundning. 6 av de 265 mätpunkterna nominerades 2004 av Finland till att bli uppsatta på Unescos världsarvslista.
2006	Naturstationen på Kummelskäret, en av Mickelsöarna som ingår i världsarvet	Höga kusten/Kvarkens skärgård	Österbotten	N (viii)	Kvarkens skärgård utgör den finländska delen av världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård och ligger söder om Bottenviken och utgör det smalaste området mellan Sverige och Finland. Höga Kusten infogades på Unescos världsarvslista år 2000. Området utvidgades med Kvarkens skärgård år 2006 och utgör nu ett gränsöverskridande världsarv. Kvarken är tillsammans med Höga Kusten, dess svenska motsvarighet på västra sidan av Bottniska viken, nyckelområden för att förstå de processer som är kopplade till jordskorpans respons på inlandsisens avsmältning.

Förslag till världsarv

Finland har även tagit fram en lista på förslag till världsarv^[3], det vill säga objekt som man planerar nominera till världsarv, på engelska kallad "tentative list". Följande objekt är eller har varit upptagna på denna lista:^[4]

Uppsatt	Typ	Namn	Anmärkning
1990	K	~~Ristningarna på ön Gäddtarmen~~	Struket från listan vid uppdateringen 28 januari 2021.
1990	K	~~Den stora stenåldersruinen Kastelli i Pattijoki~~	Struket från listan vid uppdateringen 28 januari 2021.
1990	K	~~Astuvansalmi hällmålningar i Kristina kommun~~	Struket från listan vid uppdateringen 28 januari 2021.
1990	K	~~Samernas heliga plats i Enare för dyrkan av Ukonsaari~~	Struket från listan vid uppdateringen 28 januari 2021.
2004	K	~~Pemars sanatorium~~	Struket som ett eget objekt, men ingår sedan 2021 i det tentativa världsarvet Alvar Aaltos arkitektoniska verk.
2004	N	~~Sjösystemet Saimen-Pielisjärvi~~	Struket från listan vid uppdateringen 28 januari 2021.
2021-01-28	K	Alvar Aaltos arkitektoniska verk	Består av ett urval av byggnadsverk som företräder Alvar Aaltos moderna, humana arkitektur; hans ateljé och hem (Studio Aalto och Villa Aalto) och sommarhus Experimenthuset i Muuratsalo, samt Finlandiahuset, Folkpensionsanstaltens huvudkontor i Helsingfors, Kulturhuset i Helsingfors, Jyväskylä universitets campus, Pemars sanatorium, Seinäjokis kommuncentrum, Säynätsalos kommunhus, Villa Mairea, De tre korsens kyrka (Vuoksenniska kyrka) i Imatra och bostäder för Sunila cellulosafabriks personal i Kotka (Sunila bostadsområde).
2021-01-28	N	Skärgårdsområden i Saimen där saimenvikaren lever	Sjön Saimen är den enda livsmiljön för den i Finland endemiska Saimenvikaren. Denna landlåsta och hotade underart av vikarsäl har uppkommit genom de geologiska processerna efter den senaste istiden (landhöjning) och är mitt i sin utvecklingsprocess. Den är ett exempel på anpassning till en ny typ av livsmiljö och intressant ur både biologiska, vetenskapliga och historiska perspektiv och som en symbol för naturskydd i Finland. Sjön Saimen representerar därtill ett unikt sötvattensekosystem som ger livsmiljöer för flera reliktarter.

Litteratur

Verldensarv i Norden, (Nordiska rådet (rapport 1996:30/31), 1986), ISBN 92-9120-937-6

Referenser

^ ”Sex nya kulturarv från Finland på den tentativa listan för världsarvet”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927190859/http://www.nba.fi/sv/tentativalistan.
^ ”Finland” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/fi. Läst 4 september 2010.
^ ”Tentative Lists - State Party: Finland (Last Revision: 28/01/2004)” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/state=fi. Läst 4 september 2010.
^ ”Finland”. Unesco. https://whc.unesco.org/en/statesparties/fi. Läst 3 december 2023.

Externa länkar

Museiverket (svenska)
Wikimedia Commons har media som rör Världsarv i Finland.
Bilder & media

[1] ”Sex nya kulturarv från Finland på den tentativa listan för världsarvet”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927190859/http://www.nba.fi/sv/tentativalistan.

[2] ”Finland” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/fi. Läst 4 september 2010.

[3] ”Tentative Lists - State Party: Finland (Last Revision: 28/01/2004)” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/state=fi. Läst 4 september 2010.

[4] ”Finland”. Unesco. https://whc.unesco.org/en/statesparties/fi. Läst 3 december 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]