Västra Vång – Wikipedia

Västra Vång (även kallat Vång) är en by i Ronneby kommun, där flera av Blekinges märkvärdigaste arkeologiska fynd har gjorts. Byn är bevarad i samma skick som från före enskiftet.

Byn ligger inom ett riksintresseområde för kulturmiljövården med många fornlämningsmiljöer från både förhistorisk och historisk tid. Landskapet kring rullstensåsen har många spår av bosättningar, från stenåldern och framåt. I byns närområde ligger Kasakulle med gravar och stenmonument från järnåldern, det vikingatida Hjortsberga gravfält, och Björketorpsstenen. Vid Johannishus gods finns skeppssättningar och domarringar.

Västra Vång i äldre tid

Under järnåldern har kullen varit en plats med stark religiös laddning. Människor har rest både från närområdet och längre bortifrån för att delta i kulten.^[1]

De medeltida mynten från platsen talar möjligen för att området inte stod under dansk kontroll under tidig medeltid, utan att Västra Vång liksom övriga Blekinge troligtvis först under 1230-talet kom i dansk ägo.^[2]^[3]

Arkeologiska undersökningar

I Västra Vång påträffades år 1865 den så kallade Johannishusskatten, vilken är Blekinges största vikingatida silverskatt. Denna vägde drygt 6 kilo och bestod av mer än 4000 silvermynt, diverse hacksilver och smycken. Fyndet är daterat till tiden runt 1130-talet.^[2]^[4]

Nya undersökningar vidtog 2004 i samband med vattenledningsarbeten. Då upptäcktes lämningar av en boplats från yngre järnålder samt en maskbild i brons, troligtvis med keltiskt ursprung.^[5]^[6]

Med de många ädelmetallföremål som upptäcktes 2013 har Vång kommit att förstås som någon form av regional centralplats för järnålderns Blekinge. Sammanlagt 70 guldfoliefigurer, så kallade guldgubbar, har fram till 2023 tillvaratagits i Västra Vång. Bland dessa finns flera motiv som hittills enbart hittats i Vång, medan andra är identiska med tidigare upptäckta guldgubbar från Eketorp på Öland och Sorte muld på Bornholm.^[7] Vid sidan om guldgubbarna har arkeologer även hittat ytterligare tre maskbilder av samma typ som den från 2004, en provincialromersk bronsbyst och en enklare, troligtvis lokal, kopia på den bysten. Maskerna och bysterna har troligtvis varit fästa i stora kittlar av brons, som det hittades fragmentariska spår efter.^[8]

Referenser

Noter

^ ”Västra Vång - en speciell plats”. Blekinge museum. Arkiverad från originalet den 14 november 2016. https://web.archive.org/web/20161114003634/http://www.blekingemuseum.se/pages/289. Läst 13 november 2016.
^ [a b] Von Heijne, Cecilia (2004). SÄRPRÄGLAT - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800-1130). Stockholm Studies in Archaeology. sid. 157. ISBN 91-628-6020-8
^ Edekling, Magnus (2010). När blev Blekinge danskt?. Recito förlag. ISBN 978-91-86407-83-4
^ ”Johannishusskatten”. Blekinge museum. Arkiverad från originalet den 6 september 2017. https://web.archive.org/web/20170906180743/http://www.blekingemuseum.se/pages/286. Läst 6 september 2017.
^ Henriksson, Mikael. Rapport 2017:1. Efterundersökning Västra Vång 2016. Johannishus 1:2, Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Karlskrona: Blekinge Museum
^ Henriksson Mikael, Nilsson Björn, red (2014). Tre år i Vång. Karlskrona: Blekinge museum. sid. 6-7. Libris 17877398. ISBN 9789197980784
^ ”Stämpelidentitet guldgubbar”. Blekinge museum. Arkiverad från originalet den 14 november 2016. https://web.archive.org/web/20161114003842/http://www.blekingemuseum.se/pages/287. Läst 13 november 2016.
^ Henriksson Mikael, Nilsson Björn, red (2014). Tre år i Vång. Karlskrona: Blekinge museum. sid. 16-22. Libris 17877398. ISBN 9789197980784

Webbkällor

Film från 2019, producerad av Lars Persson-Tille, som dokumenterade den arkeologiska utgrägningen i Västra vång under denna säsong. https://www.youtube.com/watch?v=kDo0zRsXkYc
Maskbilden från Västra Vång; Ett keltiskt avtryck i Blekinges äldre järnålder? Görman, Marianne; Henriksson, Mikael (pdf)
Näsman, Ulf. ”Glasfynden från Västra Vång”. Blekinge museum. Arkiverad från originalet den 14 november 2016. https://web.archive.org/web/20161114004307/http://www.blekingemuseum.se/system/reports/pdfs/000/000/181/original/2016-9_Glas_i_V%C3%A4stra_V%C3%A5ng.pdf?1473154589. Läst 13 november 2016.

Externa länkar

Blekinge museums arkeologiska rapporter rörande Västra Vång 2006-2017

[1] ”Västra Vång - en speciell plats”. Blekinge museum. Arkiverad från originalet den 14 november 2016. https://web.archive.org/web/20161114003634/http://www.blekingemuseum.se/pages/289. Läst 13 november 2016.

[ref_1-2] [a b] Von Heijne, Cecilia (2004). SÄRPRÄGLAT - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800-1130). Stockholm Studies in Archaeology. sid. 157. ISBN 91-628-6020-8

[3] Edekling, Magnus (2010). När blev Blekinge danskt?. Recito förlag. ISBN 978-91-86407-83-4

[4] ”Johannishusskatten”. Blekinge museum. Arkiverad från originalet den 6 september 2017. https://web.archive.org/web/20170906180743/http://www.blekingemuseum.se/pages/286. Läst 6 september 2017.

[Rapport2017:1-5] Henriksson, Mikael. Rapport 2017:1. Efterundersökning Västra Vång 2016. Johannishus 1:2, Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Karlskrona: Blekinge Museum

[6] Henriksson Mikael, Nilsson Björn, red (2014). Tre år i Vång. Karlskrona: Blekinge museum. sid. 6-7. Libris 17877398. ISBN 9789197980784

[7] ”Stämpelidentitet guldgubbar”. Blekinge museum. Arkiverad från originalet den 14 november 2016. https://web.archive.org/web/20161114003842/http://www.blekingemuseum.se/pages/287. Läst 13 november 2016.

[8] Henriksson Mikael, Nilsson Björn, red (2014). Tre år i Vång. Karlskrona: Blekinge museum. sid. 16-22. Libris 17877398. ISBN 9789197980784

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]