Vågtal – Wikipedia

Vågtal
Grundläggande
DefinitionOmvänt proportionellt mot våglängd
Storhetssymbol(er),
Enheter
SI-enhetm−1
SI-dimensionL−1

Vågtal är omvänt proportionellt mot våglängd. Definitionerna skiljer sig mellan användningen inom spektroskopi och i vågrörelselära.

Spektroskopi

[redigera | redigera wikitext]

Inom spektroskopi definieras vågtalet som reciproken av våglängden λ,

Den brukar ha måttenheten cm-1, eller reciprokcentimeter. Denna enhet kallas även Kayser (efter Heinrich Kayser). Ljus med våglängd 500 nm (grön), har vågtal 20 000 cm-1 eller 20 kK. Fotonenergi är proportionell mot vågtal; 10 kK är 1,24 eV.

Vågrörelselära

[redigera | redigera wikitext]

I den matematiska beskrivningen av vågor definieras det cirkulära vågtalet k som

det vill säga ett varv i radianer dividerat med våglängden. Fasfaktorer får så en enklare form. En fortskridande våg i en dimension kan beskrivas med uttrycket

där τ är perioden och ω=2πf är vinkelfrekvensen.

En modernare benämning av vågtal är repetens medan cirkulärt vågtal kallas vinkelrepetens.

Dämpade vågor har komplext vågtal.