Vapensköld – Wikipedia

Vapenskölden är inom heraldiken den yta på vilken ett eller flera sköldemärken avbildas. Sköldemärket är den centrala komponenten i ett heraldiskt vapen. Vapenskölden är endast en ram. Vilken form den ska ha skiftar från framställning till framställning. Det som är viktigt är att vapenmärket, själva innehållet i skölden, är detsamma vid varje framställning.

Den ursprungliga skölden, som en släkt fört ifrån sitt första framträdande, med sitt märke kallas stamvapen.^[1]

En mindre sköld placerad på en större kallas för hjärtsköld och kan innehålla ett separat sköldemärke. I de fall adelssläkters vapensköldar utformas med en hjärtsköld brukar denna i regel återge släktens stamvapen. Om tre sköldar placeras på varandra kallas den mittersta för mittsköld.^[2]

Många statsvapen brukar bestå av en vapensköld eller innehålla en sådan.

• 
  Schweiz riksvapen visar en vapensköld.
• 
  Sveriges riksvapen är ett statsvapen med rangtecken: rangkrona, två sköldhållare som håller upp själva vapenskölden, vapenmantel och ordenskedja.
• 
  Cyperns riksvapen där vapenskölden är omgiven av en lagerkrans, som utgör vapnets timbrering.

• Heraldik