Vasko Popa – Wikipedia

Vasko Popa
FöddVasile Popa
29 juni 1922[1][2][3]
Grebenac[4]
Död5 januari 1991[1][2][3] (68 år)
Belgrad
BegravdBelgrads nya begravningsplats
Medborgare iKungariket Jugoslavien och Socialistiska federativa republiken Jugoslavien
Utbildad vidfilosofiska fakulteten vid Belgrads universitet
Bukarests universitet
SysselsättningFörfattare, poet[5]
Utmärkelser
Brankos pris (1954)
Zmajpriset (1956)
Dis-priset (1965)[6]
Österrikiska statens pris för europeisk litteratur (1967)[7]
Redigera Wikidata

Vasile "Vasko" Popa, född 29 juni 1922 i Grebenac, Jugoslavien, död 5 januari 1991 i Belgrad, var en serbisk poet.

"P. är den mest uppmärksammade serbiske poeten i efterkrigsgenerationen. Han förbinder folkloristiska element med intryck från den franska surrealismen. P., som debuterde 1953, använder sig av bl.a. barnrim och grotesk humor för att skapa sina visionära diktcykler." (Litteraturhandboken, 1983)

Böcker på svenska

[redigera | redigera wikitext]
  • Den ena benknotan till den andra (översättning Gun Bergman och Artur Lundkvist, Bonnier, 1972)
  • Vasko Popa: poeten från Vršac (urval och sammanställning Morgan Holm, översättning Kjell Magnusson, Ordström, 1981)
  • Vargsalt (översättning Kjell Magnusson, Ordström, 1981)
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vasko-Popatopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6jt09cq, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: popa-vasko, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Carnegie Hall:s öppna data, juni 2017, Carnegie Hall agent-ID: 1023338, läs online och läs online, läst: 2 maj 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 19254, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Градска библиотека "Владислав Петковић Дис" Чачак  » Добитници награда (på serbiska), läs online, läst: 23 februari 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.kunstkultur.bka.gv.at , läst: 8 maj 2009.[källa från Wikidata]