Virginie Razzano – Wikipedia

Virginie Razzano
Virginie Razzano
NationalitetFrankrike Frankrike
Födelsedatum12 maj 1983 (41 år)
FödelseortDijon, Frankrike
BorNîmes, Frankrike
Längd173 cm
Vikt64 kg
Karriär
Professionell sedan1999
SpelarHögerhänt; dubbelfattad backhand
Prispengar$2 364 945
Singel
Karriärfacit407–376
Singeltitlar2 WTA, 4 ITF
Högsta singelranking16 (14 september 2009)
Grand Slam-resultat
Australiska öppnaTredje omgången (2001, 2006, 2008, 2009)
Franska öppna mästerskapenFjärde omgången (2009)
WimbledonTredje omgången (2004)
US OpenFjärde omgången (2006)
Dubbel
Karriärfacit60–88
Dubbeltitlar1 WTA, 3 ITF
Högsta dubbelranking82 (12 februari 2001)
Grand Slam-dubbelresultat
Australiska öppnaAndra omgången (2002)
Franska öppna mästerskapenAndra omgången (2000)
WimbledonAndra omgången (2001, 2005)
US OpenKvartsfinal (2008)
Senast uppdaterad: 10 januari 2011.

Virginie Razzano, född 12 maj 1983 i Nîmes är en fransk professionell tennisspelare.

Tenniskarriär

[redigera | redigera wikitext]

Razzano gjorde sin debut som wild card–spelare på Franska öppna 1998. Året därefter blev hon professionell tennisspelare på WTA-touren. 2000 vann hon totalt tre ITF–turneringar, en i singel och två i dubbel. Hon deltog senare i tre Grand Slam-turneringarna. Tre förluster i tredje omgången, första omgången samt i kvalificeringen (Franska öppna, Australiska öppna och US Open) blev årets facit.

I Birmingham nådde Razzano en kvartsfinal som bäst. Razzano spelade alla Grand Slam-turneringar, med hennes bästa resultat i Australiska öppna, där hon nådde tredje omgången (förlust mot Martina Hingis 5–7, 6–1) samt Franska öppna i samma omgång (förlust mot Justine Henin 3–6, 4–6). Efter säsongens slut avancerade Razzano 10 placeringar och slutade året som nummer 90.

Razzano inledde 2002 års upplaga som semifinalist på Sarasota. (Matchen mot Jelena Dokić avbröts då Razzano drabbats av en armbågskada och på Luxembourg (förlust mot Kim Clijsters). Sin säsong avslutade hon med en vinst i en ITF–turnering i singel.

Endast två turneringar blev det för den unga fransyskan, i Estoril och kvartsfinalen i Palermo.

Sin första final nådde Razzano i Tashkent, som hon förlorade mot Nicole Vaidišová 5–7, 6–3, 6–2. På Wimbledonmästerskapen slutade Razzano som bäst i tredje omgången, där hon ställdes mot italienskan Rita Grande. Efter underläge lyckades Razzano vinna det andra setet, men Grande kvitterade och slutsiffrorna skrevs till 6–4, 4–6, 6–3. På vägen fram besegrades bland annat ryskorna Svetlana Kuznetsova 7–6, 3–6, 6–4 och Jelena Lichovtseva 6–1, 6–2.

Amelia Island besegrade Razzano flera toppseedade spelare, bland annat före detta världsnian Alicia Molik och världstian Vera Zvonarjova, innan hon föll i semin mot Silvia Farina Elia. Trots förlusten avancerade Razzano 25 placeringar på världsrankingen och slutade året som nummer 35.

US Open besegrades bland annat före detta världsettan Martina Hingis i andra omgången. Det tog dock stopp för henne i fjärde omgången när Dinara Safina avgjorde med 0–6, 5–7. På Wimbledonmästerskapen i gräs fick Razzano lämna turneringen redan efter första omgången (förlust mot ejseedade Yvonne Meusburger 4–6, 5–7). Sin andra WTA–final förlorade hon mot Gisela Dusko i Forest Hills.

Razzano kunde dock erövra sina första två WTA–titlar i Guangzhou (vinst mot Tzipora Obziler från Israel 6–0, 6–3) samt i Tokyo (vinst mot före detta världsettan Venus Williams 4–6, 7–6(7), 6–4).

Razzano inledde säsongen med en förlust mot Ana Ivanović 6–1, 2–6, 7–5 i första omgången på Medibank International Sydney.

Dubai Tennis Championships fick Razzano sin revansch när hon avgjorde mot Dinara Safina 6–4, 6–2. Detta var hennes första vinst över en tennisspelare i topp 5–rankingen. Tjeckiskan Daniela Hantuchová kunde sedan besegras 6–2, 1–6, 6–2 samt Vera Zvonarjova 7–6(7), 7–5. I semin besegrade Razzano Kaia Kanepi från Estland med slutsiffrorna 6–1, 6–2. Trots fransyskans segersvit besegrades Razzano av Venus Williams i finalen 6–4, 6–2.

WTA–titlar

[redigera | redigera wikitext]
År Mästerskap Bana Finalmotståndare Setsiffror
1. Deauville, Frankrike Grus Frankrike Olivia Sanchez 6–4, 7–5
2. Cergy-Pontoise, Frankrike Hardcourt Kroatien Iva Majoli 3–6, 6–4, 6–3
3. Lexington[förtydliga], USA Hardcourt USA Samantha Reeves

7–6(5), 7–6(5)

4. Bordeaux, Frankrike Grus Frankrike Émilie Loit 7–5, 2–6, 6–2
5. Guangzhou, Kina Hardcourt Israel Tzipora Obziler 6–0, 6–3
6. Tokyo, Japan Hardcourt USA Venus Williams 4–6, 7–6(7), 6–4

Finalförluster (3)

[redigera | redigera wikitext]
År Mästerskap Bana Finalmotståndare Setsiffror
1. Tashkent, Kazakstan Hardcourt Tjeckien Nicole Vaidišová 5–7, 6–3, 6–2
2. Forest Hills, USA Hardcourt Argentina Gisela Dulko 6–2, 6–2
3. Dubai, Indien Hardcourt USA Venus Williams 6–4, 6–2
År Mästerskap Bana Partner Finalmotståndare Setsiffror
1. Paris, Frankrike Hardcourt Kroatien Iva Majoli USA Kimberly Po
Frankrike Nathalie Tauziat
6–3, 7–5

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]