Vinranka – Wikipedia

Vinranka Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen A Blomänden av en kvist, naturlig storlek B Fruktänden av en kvist, nedtill ett klänge som letar efter ett fäste, naturlig storlek 1 Knopp (kronbladen avlägsnade), förstoring 2 Knopp på väg att öppna sig, förstoring 3 Utslagen blomma (kronbladen avlägsnade), förstoring 4 Ståndare, förstorade 5 Pollenkorn, förstorade 6 Pistill, uppskuren på längden, förstoring 7 Dito, uppskuren på tvären 8 Druva, uppskuren på längden, naturlig storlek 9 Dito, uppskuren på tvären 10 Kärna, naturlig storlek 11 Kärna sedd från olika håll, förstoring 12 Kärna, uppskuren på längen, förstoring 13 Dito, sett från en annan sida 14 Kärna uppskuren på tvären, förstoring
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Vinordningen Vitales
Familj	Vinväxter Vitaceae
Underfamilj	Vitoideae
Släkte	Vinsläktet Vitis
Art	Vinranka V. vinifera
Vetenskapligt namn
§ Vitis vinifera
Auktor	L., 1753
'Cabernet Sauvignon'

Vin
Denna artikel är en del av serien om vin:
Produktion
Vin · Vinrankor · Vingård · Terroir · Ekfatslagring · Ädelröta Lista över vindruvor Lista över vinregioner
Vin efter druvsorter
Rött vin · Vitt vin · Rosévin
Vinsorter
Starkvin · Naturvin Dessertvin · Mousserande vin Vinho verde · Isvin
Kultur
Dekantering · Sommelier · Vinskänk · Vinprovning · Sabrering · Skål

Vinranka (Vitis vinifera) är den vanliga europeiska arten av vinsläktet för framställning av vin, och kallas även europeisk vinranka eller ibland eurasisk vinranka. De allra flesta viner i världen produceras av druvor från denna art. Dock är det vanligt att Vitis vinifera ympas på rotstockar av andra arter i vinsläktet för att uppnå resistens mot vinlusen. I detta fall är den fruktbärande delen av vinrankan av arten Vitis vinifera, men ej rötterna. I vissa fall odlas hybrider mellan Vitis vinifera och andra Vitis-arter.

Den vilda växten kommer ursprungligen från centrala Asien. Den introducerades och odlas i flera regioner över hela världen. Populationer i Asien som kanske är vilda hotas av intensivt bruk. Odlade populationer är vanligt förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1]

Vinranka odlades i Egypten för 6 000 år sedan.^[2] Denna odlade vinrankan härstammar från den vilda underarten V. vinifera subsp. sylvestris som förekommer i medelhavsområdet. Subsp. sylvestris betraktas av vissa taxonomer som en egen art, V. sylvestris.

Den vilt växande östliga underarten V. vinifera subsp. caucasica, betraktas vanligen inte längre som en egen underart utan räknas till subsp. sylvestris.

Underarterna skiljs framför allt på följande sätt:^[3]

• subsp. vinifera-rankor är i huvudsak tvåkönade (dioika), medan Vitis sylvestris-rankor är enkönade (monoika)
• subsp. sylvestris har enbart blå druvor (mörkt färgade), som är relativt små med relativt sett större kärnor, medan det finns sorter av Vitis vinifera med både blå respektive gröna druvor.

Hybriden mellan vinranka och labruskavin (V. labrusca) har fått namnet alexandervin (V. ×alexanderi), men dessa korsningar räknas vanligen till Labrusca-gruppen.

• subsp. vinifera

Vitis alemannica András.

Vitis antiquorum András.

Vitis bryoniifolia Bunge

Vitis byzantina András.

Vitis corinthiaca Raf.

Vitis cylindrica Raf.

Vitis deliciosa András.

Vitis laciniosa L.

Vitis mediterranea András.

Vitis vinifera DC. nom. illeg.

Vitis vinifera var. sativa Beck

Vitis vinifera subsp. sativa Beger

• subsp. sylvestris (C.C.Gmel.) Beger

Vitis sylvestris C.C.Gmel. nom. illeg.

Vitis vinifera DC.

Vitis vinifera var. anebophylla Kolen.

Vitis vinifera subsp. caucasica Vavilov

Vitis vinifera var. sylvestris Willd.

Vitis vinifera var. trichophylla Kolen.

• Lista över vindruvor
• Labruskavin (Vitis labrusca)

• GRIN Taxonomy for Plants
• Mansfeld's World Database of Agricultural and Horticultural Crops

• Wikimedia Commons har media som rör Vinranka.
  Bilder & media