Vladimir Majakovskij – Wikipedia

Vladimir Majakovskij
Majakovskij 1915.
Majakovskij 1915.
FöddVladimir Vladimirovitj Majakovskij
19 juli 1893
Baghdati, Kejsardömet Ryssland
Död14 april 1930 (36 år)
Moskva, Sovjetunionen
Yrkeaffischkonstnär, poet[1], skådespelare[1], dramatiker[1], författare[1], målare, journalist[1], scenskådespelare[2], filmskådespelare[2], regissör[3], teaterregissör[4], gravör[5], filmregissör, bildkonstnär[1] och manusförfattare
NationalitetRysk
Språkryska[6] och georgiska
Verksam1912–1930
Genrerversmått[7], narrativ poesi[7], Agitprop[7] och teaterpjäs[7]
Litterära rörelserRysk futurism, kubofuturism
PartnerLilja Brik[3], Tatjana Jakovleva, Elli Jones, Veronika Polonskaya och Natalja Brjukhanenko
Namnteckning
Webbplatshttp://v-v-mayakovsky.ru/
Vladimir Majakovskij och Lilja Brik.
Fotot av Vladimir Majakovskij och Lilja Brik från 1918 blev av politiska hänsyn retuscherat i officiella sovjetryska publikationer på 1960-talet.

Vladimir Vladimirovitj Majakovskij (ryska: Влади́мир Влади́мирович Маяко́вский), född 19 juli 1893 (7 juli enligt gamla stilen) i Baghdati, död 14 april 1930 i Moskva (självmord), var en rysk författare, poet och bildkonstnär. Han var en av de främsta representanterna för den poetiska futurismen under det tidiga 1900-talet.

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Vladimir Majakovskij föddes som familjens tredje barn i Baghdati i Georgien, där hans far arbetade som skogvaktare. Båda föräldrarna var ättlingar till ryska kosacker. Vid 14 års ålder deltog Majakovskij i socialistiska demonstrationer i staden Kutaisi, där han gick på högstadiet. Efter hans fars plötsliga, förtida död 1906 flyttade familjen – Majakovskij, hans mor och hans två systrar – till Moskva, där han gick i skolan ”Nr. 5”. I Moskva utvecklade Majakovskij en passion för marxistisk litteratur, och deltog i åtskilliga aktiviteter med Ryska socialdemokratiska arbetarpartiet; han blev senare medlem i dess bolsjevikiska gren. År 1908 blev han avstängd från språkskolan eftersom hans mor inte hade råd med skolavgiften.

Mellan 1908 och 1909 blev Majakovskij vid tre tillfällen fängslad för subversiva politiska aktiviteter, men eftersom han var minderårig blev han inte deporterad. Under 11 månader satt han isolerad i Butyrkafängelset och började att skriva poesi igen, men hans poem blev konfiskerade. Efter frigivningen gick han ur partiet men fortsatte att vara socialist, och 1911 började han på Moskvas konstskola, där han lärde känna medlemmar i Rysslands kulturella futuristiska rörelse. Han blev en framträdande talesman för Gilijagruppen (Гилея), och en nära vän med David Burljuk, som han betraktade som sin mentor.

Litterärt liv

[redigera | redigera wikitext]

Majakovskijs första dikter Natt (Ночь) och Morgon (Утро) publicerades i futuristpublikationen En örfil åt den offentliga smaken (Пощёчина общественному вкусу) år 1912. År 1914 blev Majakovskij och Burljuk relegerade från Moskvas konstskola på grund av sina politiska aktiviteter.

Majakovskij fortsatte i futuristspåret fram till 1914. Då tog hans konstnärliga utveckling allt mer berättelsebaserade riktningar; det är detta arbete, som publicerades under perioden omedelbart före ryska revolutionen, som kom att etablera hans anseende som poet i Ryssland och utomlands.

Ett moln i byxor (1915) var Majakovskijs första större dikt av betydande längd. Det beskrev, ur en avvisad älskares synvinkel, de känsliga ämnena kärlek, revolution, religion och konst. Verkets språk var gatornas språk och Majakovskij gick långt för att försöka dekonstruera den idealistiska och romantiserade uppfattningen om poesi och poeter.

Sommaren 1915 lärde Majakovskij känna Elsa Kagan. Hon var mycket intresserad av den nya futuristiska poesin och inviterade honom hem för att läsa dikten Ett moln i byxor. Vid detta tillfälle mötte Majakovskij hennes syster, Lilja Brik, och blev djupt förälskad i henne. Det är till henne som dikten Ryggradsflöjten (1916) är dedicerad. Lilja, hennes man Osip Brik, som också var Majakovskijs förläggare, och Majakovskij kom att leva tillsammans i ett okonventionellt, polyamoröst förhållande under några år; okonventionellt eftersom Lilja och Osip inte skiljdes utan fortsatte leva tillsammans också sedan Liljas kärleksförhållande med Majakovskij tagit slut. Förhållandet till Lilja, såväl som hans intryck av krig och revolution, påverkade starkt hans arbete under dessa år. Dikten Krig och fred (Война и мир, 1916[8]) behandlade första världskrigets fasor och Människa (Человек, 1917) är en dikt om kärlekens kval.

Majakovskij nekades frivilligtjänst i början av första världskriget och arbetade åren 1915–1917 vid Petrograds militära bilskola som tecknare. Vid ryska revolutionens utbrott befann sig Majakovskij i Smolny i Petrograd. Där bevittnade han oktoberrevolutionen. Han började recitera dikter som Vänster marsch! För matroserna, 1918 (Левый марш (Матросам), 1918) vid flottans teatrar, med sjömän som publik.

Agitprop-affisch av Majakovskij.

Efter att ha flyttat tillbaka till Moskva arbetade Majakovskij för Ryska statens telegrafbyrå (ROSTA) och skapade – i både grafik och text – satiriska Agitprop-affischer. År 1919 publicerade han sin första poesisamling Samlade arbeten 1909–1919 (Все сочиненное Владимиром Маяковским). I det kulturella klimatet hos det unga Sovjetunionen växte hans popularitet snabbt. Från 1922 till 1928 var Majakovskij en betydande medlem av Left Art Front och kom att definiera sina verk som ”kommunistisk futurism” (комфут).

Som en av få författare som tilläts att resa fritt, kom hans resor till Lettland, Storbritannien, Tyskland, USA, Mexiko och Kuba att influera verk som Min upptäckt av Amerika (Мое открытие Америки, 1925). Han reste också vida omkring i Sovjetunionen.

På en föreläsningsresa i USA träffade Majakovskij Elli Jones, som senare födde hans dotter. Detta fick Majakovskij reda på först 1929 när paret, eftersom relationen var hemlig, i hemlighet möttes i södra Frankrike. Under sent 1920-tal blev Majakovskij förälskad i Tatiana Jakovleva och till henne dedicerade han dikten Brev till Tatiana Jakovleva (Письмо Татьяне Яковлевой, 1928).

Majakovskijs betydelse kan inte begränsas till sovjetisk poesi. Emedan han genom åren ansågs som den sovjetiska poeten par excellence, förändrade han också uppfattningen om poesi i den vidare 1900-talskulturen. Hans politiska aktivism förstods sällan, och var ibland ogillad, av nära vänner, som Boris Pasternak. Mot slutet av 1920-talet blev Majakovskij mer desillusionerad; hans satiriska skådespel Vägglusen (клоп, 1929), som tog upp sovjetisk småborgerlighet och byråkrati, visar på denna utveckling. Sjukdom och såväl politiska som privata besvikelser var de huvudsakliga influenserna under hans sista månad.

På kvällen den 14 april 1930 sköt Majakovskij sig själv. En del ur en ofärdig dikt i hans självmordsbrev lyder:

”
Kärlekens båt har krossats
mot vardagens rev.
Vi är kvitt
vi två.
Ingen anledning att föra bok
över smärtor
bekymmer
och gräl.
 „

Majakovskij begravdes på Novodevitjekyrkogården i Moskva. I hans ära ändrades 1930 namnet på hans födelsestad, från Bagdadi till Majakovskij. Efter Stalins död 1953 spreds rykten om att Majakovskij inte begick självmord, utan faktiskt mördades på order av Stalin. När KGB:s arkiv offentliggjordes under Glasnost, letade man efter bevis på detta, men ingenting kunde hittas.

Efter sin död blev Majakovskij i viss sovjetisk press anklagad för att vara en formalist och medlöpare, medan andra delar av pressen fortfarande hyllade honom som "den store revolutionspoeten". År 1935 skrev Stalin en kommentar till ett brev skickat till honom av Lilja Brik:

”Kamrat Jezjov, tag hand om Briks brev. Majakovskij är fortfarande den bästa och mest begåvade poeten i vår sovjetepok. Att förbise hans kulturella arv är ett brott. Briks kritik är, enligt min mening, befogad...” (Källa: Memoirs av Vasilij Katanjan (L.B.:s styvson) sida 112)

Detta "kanoniserade" Majakovskij, men som Boris Pasternak noterade [1]: ”gav honom [i vissa kretsar] en andra död”.

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 2931 Mayakovsky är uppkallad efter honom.[9]

Majakovskij på svenska

[redigera | redigera wikitext]
  • Ett moln i byxor (översättning: Werner Aspenström, Göran Lundström, Ola Palmaer) (FIB:s lyrikklubb, 1958)
  • Vad som är bra och vad som är dåligt (Čto takoe chorošo i čto takoe plocho) översättning: Ola Palmaer) (Moskva: Förlaget för litteratur på främmande språk, 1959)
  • Bastubadet (Banya) (översättning av Ola Palmaer) (Kerberos, 1969)
  • För full hals och andra dikter (i urval och översättning av Ulf Bergström och Gunnar Harding) (Wahlström & Widstrand, 1970)
  • Fyren och Eldhästen: dikter för barn (Ėta knižečka moja pro morja i pro majak ; Konʹ-ogonʹ) (tolkning: Bengt Jangfeldt) (Gidlund, 1975)
  • Ett moln i byxor: tetraptyk (Oblako v štanach) (i tolkning och med efterord av Gunnar Harding och Bengt Jangfeldt) (Bokomotiv, 1979)
  • Om det där (Pro eto) (i tolkning och med efterord av Gunnar Harding och Bengt Jangfeldt) (Bokomotiv, 1980)
  • Dikter i urval (översättning: Ola Palmaer) (Moskva: Progress ; Göteborg: Fram, 1981)
  • "Kärleken är alltings hjärta": brevväxling 1915-1930 (Perepiska 1915-1930 : V. V. Majakovskij i L. Ju. Brik) (tillsammans med Lili Brik) (översättning: Lars Erik Blomqvist) (AWE/Geber, 1984)
  • Jag!: dikter (i urval och tolkning av Gunnar Harding och Bengt Jangfeldt) (Wahlström & Widstrand, 1985)
  • Vägglusen (Klop) (översättning: Sam J. Lundwall) (Lundwall Fakta & fantasi, 1986)
  • Ett moln i byxor (Oblako v štanach) (översättning: Bengt Samuelson) (Bakhåll, 2002)

Majakovskij på andra språk

[redigera | redigera wikitext]
  • Johannes R. Becher var den förste att tolka Majakovskij till tyska. Detta var 1924, då Malik-Verlag i Berlin gav ut 150 Millionen. Denna volym brändes senare demonstrativt under de omfattande bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

I populärkulturen

[redigera | redigera wikitext]

Den socialistiska proggruppen Nynningen har tonsatt och tolkat många av Majakovskijs verk på skivan För full hals.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  • Mayakovsky, Vladimir (Patricia Blake ed., trans. Max Hayward and George Reavey). The bedbug and selected poetry. (Meridian Books, Cleveland, 1960).
  • Mayakovsky, Vladimir (trans. Guy Daniels, introd. by Robert Payne). The complete plays of Vladimir Mayakovsky. (Simon & Schuster, NY, 1968).
  • Mayakovsky, Vladimir. For the voice (The British Library, London, 2000).
  • Mayakovsky, Vladimir (ed. Bengt Jangfeldt, trans. Julian Graffy). Love is the heart of everything : correspondence between Vladimir Mayakovsky and Lili Brik 1915-1930 (Polygon Books, Edinburgh, 1986).
  • Mayakovsky, Vladimir (comp. and trans. Herbert Marshall). Mayakovsky and his poetry (Current Book House, Bombay, 1955).
  • Mayakovsky, Vladimir. Selected works in three volumes (Raduga, Moscow, 1985).
  • Mayakovsky, Vladimir. Selected poetry. (Foreign Languages, Moscow, 1975).
  • Mayakovsky, Vladimir (ed. Bengt Jangfeldt and Nils Ake Nilsson). Vladimir Majakovsky: Memoirs and essays (Almqvist & Wiksell Int., Stockholm 1975).
  • Mayakovsky, Vladimir. Satira ('Khudozh. lit.,' Moscow, 1969).
  • Majakovskij, Vladimir - Brik, Lili "Kärleken är alltings hjärta": brevväxling 1915-1930 (AWE/Geber, 1984).
  • Brown, E. J. Mayakovsky: a poet in the revolution (Princeton Univ. Press, 1973).
  • Jangfeldt, Bengt. Majakovsky and futurism 1917-1921 (Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1976).
  • Jangfeldt, Bengt. Med livet som insats: berättelsen om Vladimir Majakovskij och hans krets (Wahlström & Widstrand, 2007).
  • Stapanian, Juliette. Mayakovsky's cubo-futurist vision (Rice University Press, 1986).
  • Charters, Ann & Samuel. I love : the story of Vladimir Mayakovsky and Lili Brik (Farrar Straus Giroux, NY, 1979).
  • Lavrin, Janko. From Pushkin to Mayakovsky, a study in the evolution of a literature. (Sylvan Press, London, 1948).
  • Mikhailov, Aleksandr Alekseevich. Maiakovskii (Mol. gvardiia, Moscow, 1988).
  • Terras, Victor. Vladimir Mayakovsky (Twayne, Boston, 1983).
  • Vallejo, César (trans. Richard Schaaf) The Mayakovsky case (Curbstone Press, Willimantic, CT, 1982).
  • Wachtel, Michael. The development of Russian verse : meter and its meanings (Cambridge University Press, 1998).
  • Humesky, Assya. Majakovskiy and his neologisms (Rausen Publishers, NY, 1964).
  • Shklovskii, Viktor Borisovich. (ed. and trans. Lily Feiler). Mayakovsky and his circle (Dodd, Mead, NY, 1972).
  • Novatorskoe iskusstvo Vladimira Maiakovskogo (trans. Alex Miller). Vladimir Mayakovsky: Innovator (Progress Publishers, Moscow, 1976).
  • Rougle, Charles. Three Russians consider America : America in the works of Maksim Gorkij, Aleksandr Blok, and Vladimir Majakovsky (Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1976).
  • Aizlewood, Robin. Verse form and meaning in the poetry of Vladimir Maiakovsky: Tragediia, Oblako v shtanakh, Fleita-pozvonochnik, Chelovek, Liubliu, Pro eto (Modern Humanities Research Association, London, 1989).
  • Noyes, George R. Masterpieces of the Russian drama (Dover Pub., NY, 1960).

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 14574, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia, italienskspråkiga Wikipedia härlett från: Kategori:Ryska teaterregissörer, läst: 20 juni 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ härlett från: Museum of Modern Arts webbsamling, Museum of Modern Art verk-ID: 9119, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 13106531.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  8. ^ Innan 1917 stavades ordet för "fred" миръ och ordet för "värld" міръ, men efter revolutionens ortografireform fick de samma stavning, men olika betydelse: мир ("värld" – eller "fred").
  9. ^ ”Minor Planet Center 2931 Mayakovsky” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2931. Läst 14 november 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vladimir_Majakovskij&oldid=56368850”