Wembley Stadium (1923) – Wikipedia

Wembley Stadium (1923)
Vy från Wembley Way inför semifinalen mellan Tyskland och England vid Europamästerskapet i fotboll 1996
Tidigare namn	Empire Stadium (1923–2000) British Stadium
Smeknamn	The Twin Towers, Old Wembley
Plats	London, England, Storbritannien
Kapacitet	Ursprungligen: 127 000 Enbart sittplatser: 82 000
Ägare	Wembley Company
Arkitekt	Sir John William Simpson och Maxwell Ayrton
Hemmalag	Englands herrlandslag i fotboll
Datum
Invigd	1923
Renoverad	1963
Stängd	2000
Riven	2003

Wembley Stadium (Old Wembley, på svenska Gamla Wembley) var Englands nationalarena för fotboll belägen i stadsdelen Wembley i nordvästra London mellan 1923 och 2000. Den stängdes för ombyggnad 2000, därefter revs arenan och en ny byggdes om från grunden på samma plats, öppnades 2007 och gavs samma namn. Kapaciteten för den gamla arenan var ursprungligen 127 000 åskådare men via ombygganation till enbart sittplatser hade kapaciteten sjunkit till 82 000 när den stänges. Gamla Wembley var en av världens mest berömda fotbollsarenor. Där spelade det engelska fotbollslandslaget sina hemmamatcher, och där avgjordes den engelska FA-cupfinalen i maj varje år. Wembley var dock inte hemmaplan för någon engelsk fotbollsklubb.

• Finalen av världsmästerskapet i fotboll 1966
• Finalen i Europamästerskapet i fotboll 1996
• FA-cupfinalen 1923 mellan Bolton och West Ham. Den första FA-cupfinalen på Wembley, den officiella publiksiffran var 127 000, men det ryktas att cirka 250 000 befanns sig på arenan.^[1]

Wembley har varit värd för många pop- och rockkonserter, bland annat Live Aid-galan 1985. Arenan har även använts till andra arrangemang, till exempel speedway.

Observera att Wembley Stadium inte är detsamma som Wembley Arena, som ligger alldeles i närheten. Wembley Arena är en inomhusarena med drygt 12 000 platser, använd för konserter och vissa sportevenemang.

• Wikimedia Commons har media som rör Wembley Stadium (1923).
  Bilder & media