French
DeutschÅke Wallenquist – Wikipedia
| Åke Wallenquist | |
| Född | Åke Anders Edvard Wallenquist 16 januari 1904[1] Västervik, Sverige |
|---|---|
| Död | 8 april 1994[1] (90 år) Uppsala[2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Astronom, universitetslärare[3] |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet Kvistabergs observatorium Bosscha-observatoriet (1928–1935) |
| Utmärkelser | |
| Professors namn | |
| Redigera Wikidata | |
Åke Anders Edvard Wallenquist, född 16 januari 1904 i Västervik, död 8 april 1994 i Uppsala, var en svensk astronom.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Wallenquist fick sin utbildning i astronomi vid Uppsalaobservatoriet, där han var en av Östen Bergstrands studenter. Han blev fil. lic. 1927, och disputerade 1931 på en avhandling om stjärnhopen Messier 7.[4] Åren 1928–1935 var han knuten till Bosscha-observatoriet på Java, och han var då den första svenska astronom som arbetat på södra halvklotet. Åren 1948–1970 var han föreståndare för Kvistabergs observatorium, Uppsalaobservatoriets filialobservatorium, cirka 50 km söder om Uppsala.
Wallenquist producerade ett par hundra vetenskapliga skrifter inom främst forskningsområdet öppna stjärnhopar samt många populärastronomiska böcker. Han var från 1950-talet den ledande populärvetenskaplige författaren i astronomi bland yrkesastronomerna i Sverige. Han tilldelades professors namn år 1960.
Wallenquist är begravd på Gamla kyrkogården i Västervik.[5]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1968 invaldes Wallenquist som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
- 1970
Kommendör av Nordstjärneorden.[6] - 1979 erhöll han Svenska akademiens Karin Gierow-pris för "kunskapsförmedlande framställningskonst".
- 1979 fick han en asteroid mellan Mars och Jupiter uppkallad efter sig, 2114 Wallenquist.[7]
Bibliografi (populärastronomi)
[redigera | redigera wikitext]- På väg mot oändligheten, 1938
- Mörk materia i världsalltet, 1941
- Tvillingsolar och stjärnhopar, 1942
- Den moderna astronomin och dess världsbild, 1951
- Planeten Mars, 1955
- Astronomi: den moderna astrofysikens resultat och forskningsmetoder, 1958
- Nytt ljus över kosmiska gåtor, 1959
- Introduktion till astronomin, 1961
- Astronomiskt lexikon, 1962
- Planeter, stjärnor och kvasarer, 1966
- Astrofysikens grunder, 1968
- Mars - den gåtfulla planeten, 1970
- Astronomin i vår tid, 1977
- Glimtar från astronomins forskningsfält, 1982
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Wallenquist, Åke A E i Vem är det 1993
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1283075607749153-1, läst: 12 augusti 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20231194978, läst: 27 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Wallenquist, Åke (1931) (på engelska). An attempt to determine photovisual magnitudes without a colour-filter and a study of the colours and the magnitudes of the stars in the galactic cluster Messier 7 and its surroundings.. Bandoeng. Libris 1365106
- ^ ”Wallenquist, Åke Anders Edvard”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/3158bf43-99cd-4b26-926c-deb2c10fb289. Läst 22 maj 2023.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 219, digital avbildning.
- ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2114) Wallenquist. Springer Berlin Heidelberg. sid. 171. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2115. Läst 14 december 2018
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Welin, Gunnar (2019). "Åke Wallenquist (1904–1994)" på Svenska astronomiska sällskapet 100 år
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Åke Wallenquist i Libris
- Åke Wallenquist (engelska)
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
|